Meriter

Aurén, Pehr, f. 27 mars 1761 i Selånger, d 23 jan. 1842 i Härnösand. Föräldrar: bonden Henrik Ersson och Karin Nilsdotter. Intogs vid Härnösands gymnasium ht. 1774; student i Uppsala 23 febr. 1782; disp. 11 okt. 1786 (De inventis Herschelii astronomicis, pres. V. J. Huss); fil. kand. 21 apr. 1790; disp. 12 juni s. å. (De adscensu aquae inter plana vitrea, pres. Z. Nordmark); fil. magister 16 juni 1791. V. skolmästare i Umeå 1795; v. kollega i Härnösand 1798; apologist 19 sept. 1799; v. lektor i matematik vid gymnasiet därstädes vt. 1800, 1806–13 samt under en del av ht. 1823; sökte 1812 »mathematiska lectionen» vid gymnasiet, men kunde icke vinna befordran på grund av K. M:ts förordnande, att lektorn i matematik tillika borde vara medicine doktor; sekreterare i sällskapet de nödlidandes vänner 1828–29; erhöll 1830 tjänstledighet för ålderdom. — Ogift.

Biografi

A. var en intellektuellt rörlig, skarpsinnig man och berömmes som en utmärkt och nitisk lärare. Ehuru han aldrig kom i åtnjutande av högre inkomster än den obetydliga apologistlönen, kunde han tack vare en uppoffrande sparsamhet ej blott bistå mången nödlidande utan även själv förlägga sina vetenskapliga arbeten, för vilka någon egentlig avsättning aldrig kunde påräknas på grund av deras abstrakta innehåll. Han var otvivelaktigt starkt påverkad av de norrländska läsarna och delade med dem förkärleken för de gammalprotestantiska uppbyggelseskrifterna. Främmande för neologien liksom för nyhumanismens och romantikens allmäntmänskliga bildningsideal, ville han ej tillerkänna vetenskaperna något värde annat än i »deras hänsikt till Gud i nådens och naturens odelbara rike» och drog därav den slutsats, att endast de studier ägde berättigande, som befrämjade en sann omvändelse eller tjänade människan i hennes arbetsuppgifter. Till följd härav utdömde A. på det skarpaste läsningen vid läroverken av de klassiska auktorerna med deras hedniska anda samt det därmed följande »klassiska jollret» eller kravet på ett ciceronianskt rent latin och tvekade även om ungdomens motståndskraft mot det av naturvetenskapliga studier lätt väckta tvivlet. I stället förordade han, utom väsentlig ökning av de teologiska kurserna, ombildandet av skolan till en verklig borgarskola och införandet av praktiskt nyttiga ämnen, såsom medicin och lagfarenhet, vid gymnasierna. Undervisningens tendens skulle vara kristligt-etisk. »I en kristelig skoleförfattning får ej märkas minsta skymt eller väckelse till blodiga lagrar, till avguderi, till teatrar, till köttslig vällust, till indifferentism, till skepticism.» Dessa åsikter, som framfördes under kärv polemik särskilt mot de nyromantiska strömningarna, föranledde en i överlägsen ton hållen recension i dessas organ, Svensk literaturtidning.

A. har utgivit flera skrifter av matematiskt och astronomiskt innehåll. Hans förnämsta tryckta matematiska verk torde vara »Första grunderna till trigonometriska differentialformlers integrering» (1812). Han löser här fullständigt uppgiften att integrera ett rationellt uttryck, vari ingå två konstanter och trigonometriska funktioner. Framställningen är något omständlig, då han icke, åtminstone explicit, använder den vanliga metoden att först göra integranden rationell genom införande av en hjälpvariabel. I ett slutord påpekas utan bevis, att de elliptiska integralerna icke låta sig exakt integreras medelst förut kända funktioner men kunna representeras av en konvergent serie. Även i sina astronomiska arbeten, som nästan alla röra tideräkningen, röjer A. skarpsinne och en stor beläsenhet, som sträcker sig från Euler och bröderna Bernoulli till Talmud. Franska revolutionens kalender hade gjort en reform i tideräkningen aktuell, och A. kastar sig med iver över frågans lösning. I sin skrift: »Utredning af bibliska och borgerliga tidräkningen, jämte förslag till rättelse af de fel, hvarmed den senare är behäftad» (1800) upptar han fullständigt detta problem, som han redan förut behandlat och även senare sysslade med i flera arbeten. Skriften innehåller först en noggrann och redig framställning av alla kända kristna och judiska tideräkningar. A. framhåller med stöd av Josephus och andra källor, vilka han begagnar med en viss historisk kritik, att Herodes den store dog redan våren 750 efter Roms grundläggning och att alltså Kristus antagligen föddes 4 år före den kristna tideräkningens början, en åsikt som senare framställts av flera författare oberoende av A. Vidare framhäves som ett önskemål, att året bör börja med höstdagjämningen i likhet med den franska kalendern, ehuru A. förordar den mellersta höstdagjämningstiden som utgångspunkt. Påsken och övriga rörliga högtider göras fasta, och julen, som anses svara mot den judiska lövhyddohögtiden, skall förläggas till veckan före höstdagjämningen. Att den fått »intaga platsen efter Saturni fest hos de romare» anser A. blott ha skett »till afguderiets desto snarare utplånande ur allmänhetens sinnen».

Författare

Harald J. Heyman.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Consultatio de computo ecclesiastico reformando. Upps.. 1793. 76 s. (Anon.) [Med rättelser och anmärkningar i form av 'Utdrag af et bref til en vän i Stockholm, dat. Nyköping d. 1 notv. 1793'. (6) s.] — Utredning af tidräkmimgen, så väl den bibliska som borgerliga, jämte förslag till rättelse af de fel, som sig deruti insmygt. Sthm 1800. (2), 241,.(1) s. (Anon.) Ny uppl. Sthm 1813. (18), 219 si [Första uppl. även med särsk. företal och förf :s namn under detta med titel:] Utredning af bibliska och borgerliga tidräkningen, jämte förslag till rättelse af de fel, hvarmed den sednare är behäftad. Till den studerande ungdomens tjenst. Sthm 1800. (8), 241, (1) s. «— Astronomiska taflor, inrättade efter judiska jubelräkningen. Sthm 1812. 31 s. (Anon.) — Första grunderna till trigonometriska differential-formlers integrering, af P. A . . . n. Sthm 1812. 4:o, 93, (1) s. — Anledning till svar på hufvudfrågan vid förevarande rådplägning om de allmänna undervisningsverkens förbättrande. Härnösand 1815. 23 s. [Rec. i Sv. literatur-tidn., 1816, N :o 11.] — Den återställda bibliska kalenderns gemara, såsom bidrag till förslaget om en förbättrad årsform. Härnösand 1819—34. (Anon.) [Afd. 1.] 1819. 60 s. Afd. 2. 1834. 34 s. Afd. 3 ['med förberedelse af den andra']. 1821. 154 s. Afd. 4. 1827. 78, (1) s. [Den sista (= 2: a) avd.: 'Om skapelse-jubelepokens arithmetiska sammansättning och grund' utg. med särskild anledning av Th. Sundlers anon. broschyr: 'Var Adam den första men-niskan? eller några förklaringar öfver Gamla testamentet'. Sthm 1828. — Suppl. till denna avd. se nedan.] — Ny- almanach för året efter frälsarens) Christi födelse 1834 . .. Efter förslag grundadt på utgifne chronologiska be-wis. Sthm 1829. 32 :o (32) s. (Anon.) — Almanach för det rättade året efter frälsarens Christi födelse 1835, hwilket löper ifrån d. 22 sept. år 1830 till och med d. 21 sept. 1831 i den wanliga Tomersk katholska tid-räkningen .. . Efter förslag grundadt på utgifne chronologiska bewis. Sthm 1830. 32 :o (40) s. (Anon.) — Tankar yttrade genom bref, dateradt d. 31 dec. 1834, på anmodan af en correspondent, om de märkwärdigla upptäckter i astronomien och historien, som en tysk lärd skall hafwa gjort af ebreiska alfabetet. Medfölja den bibliska kalendergemarans andra afdelning, jemte profalmanachan för det rättade året 1835. Sthm 1835. 14 s. (Anon.) — Ännu ett supplement till den återställda bibliska kalendergemarans andra afdelning, som tillkommit genom bref i bokhandelsväg. Sthm 1838. 20 s. (Anon.) — A och U eller början och slutet af ebreiska jubel-alfabetet. Härnösand 1838. 38 s. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: A:s skrifter; Biogr. lexikon, 1 (1874).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Aurén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18931, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18931
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Aurén, urn:sbl:18931, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-24.