Samuel Bagge

Född:1774-04-05 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1814-07-30

Kanalbyggare, Ingenjörsofficer


Band 02 (1920), sida 581.

Meriter

3. Samuel Bagge, den föregåendes son i hans första gifte, f. 5 apr. 1774 i Göteborg, d 30 juli 1814 genom olyckshändelse. Kapten mekanikus vid arméns flotta 29 juni 1809; major 26 juni 1810; övermekanikus vid Göta kanal; adlad 25 jan. 1814, men ej introducerad. RVO 1812.

Gift 1) 7 juni 1800 med Gertrud Maria Damm, f. 1783, d 4 febr. 1804; 2) 11 okt. 1811 med Sofia Charlotta Tham, f. 22 dec. 1790, d 3 jan. 1850, dotter till fänriken Gustaf Karl Fredrik Tham.

Biografi

B. blev av sin far utbildad till väg- och vattenbyggnadsingenjör och uppgjorde redan år 1800 vid 26 års ålder ett förslag till en kanal från sjön Öjeren till Kristianiafjorden. Samma år blev han efter sin fader insatt i styrelsen för Trollhätte kanal. Någon verksammare del i kanaldirektionens arbete tycks han emellertid ej ha tagit och avgick redan 1806 ur densamma dels på grund av uppdrag i Norge, dels på grund av en tillämnad resa till England för studier i mekanik. Genom sin plan till en kanal Öjeren—Kristianiafjord hade han kommit i förbindelse med bruksägaren Peder Anker, som 1789—1800 var »generalvägmästare» i Akershus stift. Från år 1804 trädde han i denne inflytelserike mans tjänst och utförde sedan flera anläggningar för norsk räkning. I Norge synes hans duglighet ha varit högt uppskattad, och då kriget mellan England och Danmark—Norge utbröt år 1807, togs den i anspråk för arbetet med livsmedelsanskaffningen under den engelska blockaden. Härvid kom B. i nära förbindelse med dåvarande amtmannen i Buskeruds amt, länsgreven J. C. H. Wedel-Jarlsberg, sedan 1807 Ankers svärson. På hösten 1807 företog B. en resa till Jylland för att uppköpa säd och påskynda avsändandet av spannmål och senare en annan resa till Hamburg, troligen för att avsätta norska växlar på England. Då en särskild provianterings-kommission under Wedel-Jarlsbergs ledning tillsattes, fick B., från och med 23 apr. 1808, tjänstgöra såsom Wedel-Jarlsbergs ställföreträdare under dennes ofta påkommande frånvaro. B. fortsatte således att arbeta för Norges förseende med livsmedel, även sedan den danska staten i mars 1808 råkat i krig med hans fädernesland.

Från svensk sida begärde man upprepade gånger, på initiativ av Baltzar Bogislaus von Platen, som varit kollega med såväl B. som hans fader i direktionen för Trollhätte kanal, att B. 'skulle få komma tillbaka till Sverige. För att biträda vid de förberedande undersökningarna rörande Göta kanal hade v. Platen sommaren 1808 tillkallat den berömde engelske ingenjören Tomas Telford, under vars ledning B. säkerligen vid besök i England studerat kanalanläggningar, och önskade nu använda B. tillsammans med denne. Den norska regeringskommissionen ville emellertid ej släppa honom. Då inträffade i mars 1809 den svenska revolutionen. Den ledande mannen i den norska regeringskommissionen, prins Kristian August av Augustenburg, såg, sedan K. H. Anckarsvärds beskickning till Kongsvinger d. 7—10 mars gjort honom bekant med revolutionens utbrott, omedelbart i densamma en utväg att samla ett Storskandinavien under Fredrik VI :s spira. Till en början synes han också ha vunnit för denna plan andra inflytelserika norrmän, framför allt Wedel-Jarlsberg, sedan slutet av 1808 medlem av regeringskommissionen. Då nu en parlamentär från Georg Adlersparre 18 mars meddelade, att revolutionschefen skulle betrakta det som en nåd, ifall man ville giva B. tillstånd att lämna Norge, så fann man, att här liksom av sig självt erbjöd sig ett tillfälle att få en förbindelse till stånd med de svenska revolutionärerna. Under de närmaste månaderna tjänstgjorde B. såsom den huvudsaklige förmedlaren av förbindelserna mellan Norge och de svenska revolutionsmännen, bland vilka även v. Platen intog en framstående plats. B. företog fyra resor till Stockholm, under vilka han befann sig i huvudstaden 30 mars, 15 maj, 6 juni och 18 juli. Det är uppenbart, att de budskap, han förde fram och tillbaka, varit av avgörande betydelse för händelsernas gång. Vilken roll han därvid personligen har spelat, är omöjligt att med nu tillgängliga källor avgöra. Man vet, att han haft i uppdrag att lämna muntliga meddelanden, och han har således ej tjänstgjort som kurir i vanlig bemärkelse. Hans inflytande kan därför ha varit betydande nog. Georg Adlersparre reflekterade emellertid ej på Kristian Augusts storskandinavism; han var från början besluten att arbeta för halvöskandinavismen, och om han ej genast öppet motsatte sig Kristian Augusts planer, så var det därför, att han mot dennes vilja sökte begagna sig av hans person Bom ett medel för genomförandet av sina egna syften. Platen m. fl. ställde sig också på hans ståndpunkt, och senast i början av maj ha också Wedel-Jarlsberg och de, söm stodo honom nära, övergått till svenskarnas »avis rörande Sveriges och Norges förening». B:s nära personliga förbindelse med å ena sidan Wedel-Jarlsberg och Anker, å andra sidan v. Platen gör det troligt, att han ej varit främmande för det intrigspel, vilket utvecklade sig mellan det Adlersparreska och det Wedelska partiet och för vilket Kristian August i viss mening blev ett offer. Visserligen trodde denne i mars 1809, att B. var övertygad om »att de tre nordiska rikenas gemensamma intresse blott kunde vara ett, nämligen att förenas under en spira» — en övertygelse, som skall ha delats av hans fader, Peter Bagge — men detta hindrar ej, att B. liksom sina norska vänner senare kan ha övergått till halvöskandinavismen. I varje fall tjänstgjorde han nnder sina resor 1809 ej blott som mellanhand mellan Kristian August och de svenska revolutionärerna utan även som förbindelseled mellan Wedel-Jarlsberg och v. Platen. Å andra sidan kan det ej påvisas, att B. efter revolutionsåret spelat någon som helst politisk roll bland 1809 års män.

Kort efter sin ankomst till Stockholm på sin tredje resa 1809 avlämnade B. ett kostnadsförslag till Götakanalsanläggningen, som v. Platen givit honom i uppdrag att utarbeta efter Telfords anvisningar. Det är dagtecknat 10 juni 1809. Domen över detta arbete har fallit hård, och det hette senare, att B. uppgjort sitt förslag »utan att hava ägt tillfälle om kanallinjen taga fullkomlig lokalkännedom» och »att dess förslag- på sina ställen bär stämpeln av ett hastverk», ett omdöme, vars riktighet v. Platen själv måste vitsorda. Det torde emellertid av ovanstående skildring vara tydligt, varför förslaget från B: s sida måste bliva preliminärt, och ansvaret för beräkningarnas brister torde snarare böra läggas på v. Platen. Mera graverande för honom är beskyllningen, att man vid Forsviks sluss, vilken byggdes av honom i egenskap av kanalens mekanikus och upplåts för allmänt begagnande 14 okt. 1813, »begick, förutom flera andra missgrepp, det att göra honom 1,5 meter kortare än hvad den borde vara». — B. omkom under en orkan på Vättern 30 juli 1814; hans lik återfanns aldrig.

Författare

B. Sjövall.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: S. E. Bring, Trollhätte kanals historia till 1844 (1911); G. Nerman, Göta kanals historia från äldsta tider till våra dagar (1895); Y. Nielsen, Lensgreve Johan Caspar Herman Wedel Jarlsberg, 1 (1901); B. Sjövall, Georg Adlersparre och tronfrågan 1809 (1917); J. S. Worm-Muller, Norge gjennem Nodsaarene (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Bagge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19007, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Sjövall.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19007
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Bagge, urn:sbl:19007, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Sjövall.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se