Augustin Balthasar, von

Född:1701-05-20 – Tyskland (i Greifswald)
Död:1786-06-20 – Tyskland (i Wismar)

Historiker, Jurist


Band 02 (1920), sida 624.

Meriter

2. Augustin von Balthasar, den föregåendes broder, f. 20 maj 1701 i Greifswald, d. 20 juni 1786 i Wismar. Åtnjöt privat undervisning; studerade vid Greifswalds gymnasium 1715–18; student i Greifswald 9 apr. 1718. Disp. 1719 (De œena adulterii ex jure divino et humano, pres. Ph. B. Gerdes) och 1723 (De ducum Pomeranise meritis in rem litterariam, pres. A. Westphal); idkade studier i Jena från påsken 1723; företog en studieresa genom Sachsen, Türingen, Rhentrakterna och Nederländerna 1724–25; återvände hem jan. 1726; disp. 19 dec. s. å.; jur. licentiat; jur. utr. doktor 25 juni 1730 vid 200-årsfesten över augsburgska bekännelsen (diplomet dat. 11 okt.). Adjunkt och syndicus i juridiska fakulteten i Greifswald 28 juli 1727–1734; advokat vid hovrätten därstädes och vid tribunalet i Wismar 21 okt. 1727; professor 23 sept. 1734; universitetets rektor 1737–38 och 1745–46; direktor för tyska sällskapet 1739; direktor i konsistorium 18 mars 1745; erhöll tyskt adelsskap 1746; assessor i K. tribunalet i Wismar 1763 (tillträdde 19 mars); v. president 19 mars 1778. RNO 1781.

Gift 1) 11 okt. 1731 med Marie Eleonore Charisius, d. 11 jan. 1733 vid aderton års ålder, dotter till borgmästaren i Stralsund Johann Ehrenfried Charisius; 2) 13 jan. 1735 med Kristina Barbara Zander, d. 1 nov. 1784, dotter till borgmästaren i Stralsund Joh. Fr. Zander.

Biografi

B. tillhör den betydelsefulla grupp av 1600- och 1700-talslärde, som först grepo sig an med uppgiften att samla och söka systematiskt överblicka historiens förstahandskällor. Med sin skola delade han både den ensidiga inriktning på materialet, som utestängde dess representanter från den egentliga historieskrivningen, och det i dess samlarverksamhet återspeglade, för en praktiskt och historiskt verksam jurist som B. särskilt näraliggande breda intresset för den mänskliga odlingens olika sidor. Det är möjligt, att B:s vetenskapliga strävanden fått avgörande impulser från familjens välgörare generalsuperintendenten J. F. Mayer, vars bibliotek och historiska kunskaper voro berömda, men hans livsåskådning kom ej att bestämmas av dennes ortodoxa nit utan av de pietistiska strömningar, till vilka hans äldre broder Jakob Henrik anslöt sig. Efter fullbordade studier och resor tog han år 1726 i Greifswald sin akademiska grad med sådan utmärkelse, att rektor i universitetets album inskrev ett berömmande uttalande om hans prestationer; samtidigt begagnade han det med proven förbundna offentliga framträdandet till att med skärpa ställa sig på sin broders och dennes meningsfränders sida i den universitetets lärarkår söndrande striden om pietismen. Motsatserna, som i den trånga kretsen antogo en starkt personlig karaktär, tillspetsades naturligtvis särskilt i befordringsfrågorna. Redan beträffande B:s fästande vid universitetet 1727 stodo sålunda partierna skarpt mot varandra, och även senare betecknade hans mot- och framgångar i befordringsväg jämväl led i deras föga uppbyggliga tvister; att därvid hans eget stridbara lynne ej tillät honom att släta över motsatserna, framgår av hans efterlämnade självbiografiska anteckningar. Sedan den pietistiskt sinnade kretsens främste motståndare J. Papke 1731 sett sig nödsakad att lämna universitetet, dog striden bort på det teologiska området men fortsattes på ett annat plan av Papkes meningsfrände, den bekante, akademin påtvingade professorn Kr. Nettelbladt. Det är karaktäristiskt för motsättningens personliga art, att friden slutligen återställdes genom att Nettelbladt (1742) gifte in sig i det lärda släktförbandet. Men tvisterna hade dock även i sitt senare skede innerst en djupgående principiell innebörd, i det Nettelbladt som främling ställde sig oförstående och kritisk mot det starka hembygdsintresse, som vid denna tid förlänade det lilla pommerska universitetet en osedvanlig vetenskaplig livaktighet och i B. hade en av sina mest betydande representanter. Dennes av talrika, till stor del för den akademiska undervisningen avsedda skrifter vitsordade rent juridiska studier äro säkerligen värda allt erkännande, men det är ej genom dem utan genom hans forskningar i hemlandets historia och antikviteter, som hans namn bevarat sin aktualitet. Särskilt voro Pommerns medeltidsurkunder och äldre krönikor, dess författnings, förvaltnings och rättsväsens historia, universitetets och dess lärares historia samt pommersk genealogi, biografi och topografi föremål för hans undersökningar. Inom dessa områden publicerade han ett stort antal skrifter, utmärkta av saklighet samt framställningens enkelhet och klarhet, men en ännu väsentligare del av hans utomordentligt mångsidiga och grundliga forskning är nedlagd i hans numera mellan olika pommerska institutioner fördelade handskrifter. Dessa utgöra ett mycket användbart och använt ehuru till följd av sitt delvis oavslutade skick icke alltid alldeles pålitligt hjälpmedel vid studiet av Pommerns historia; berömda äro i synnerhet B: s »Vitæ Pomeranorum», genealogiska anteckningar över 1,187 pommerska familjer. En föreningspunkt fingo de lärda samlarnas strävanden i den av B. och dennes broder Jakob Henrik år 1742 stiftade »societas collectoram historiæ et juris patriæ», till vars publikationer B. flitigt lämnade bidrag, däribland en viktig historia över klostret Eldena. Ett annat för tiden karaktäristiskt syfte tjänade de vid denna tid i Tyskland spridda »deutsche gesellschaften», vilka sökte göra forskningens frukter nyttiga för en bredare allmänhet och därför särskilt i anslutning till Kr. Wolffs idéer verkade för tyska språkets utbildning och användning. Efter förebild av dessa äldre föreningar stiftade B. år 1740 Greifswalds deutsche gesellschaft, vars täta sammankomster, förbindelser med främmande lärda och litteraturkritiska tidskrifter snart gjorde sammanslutningen till en medelpunkt för universitetslivet. En särskild tillfredsställelse hade B. däruti, att hans dotter Anna Kristina Ehrenfried v. Balthasar (f. 1737, d. 1808), vilken invigts i hans strävanden genom en omsorgsfull lärd uppfostran under hans egen ledning, framträdde som talarinna vid akademiska festligheter och författarinna i bunden stil med den framgång, att hon vid invigningen av en ny universitetsbyggnad 1750 promoverades till baccalaurea artium och inskrevs i universitetets album samt även kallades till ledamot av flera vittra sällskap, däribland Greifswalds »deutsche gesellschaft»; hennes giftermål med hovrättsreferendarien J. H. v. Essen beredde emellertid framdeles henne och hennes närmaste svåra missräkningar.

Vid sidan av sina lärda och vittra sysselsättningar och sin läkarverksamhet hade B. även i enskild advokatverksamhet och i universitetets tjänst samlat en avsevärd praktiskt-juridisk erfarenhet. Det var därför givet, att han skulle komma att göra en betydande insats för rättskipningen, då han 1763 mottog kallelsen till tribunalet i Wismar, och hans namn räknas också, bland de mera betydande i denna domstols likaväl som i Greifswalduniversitetets historia. Åt tribunalets tjänst och sina lärda intressen ägnade B. de sista trettitre åren av sitt liv och bevarade trots sin höga ålder in i det sista arbetskraft och arbetsglädje. B:s självbiografiska anteckningar synas röja en viss egocentrisk och formalistisk läggning i livets små angelägenheter, som kanske något undanskymmer hans begåvning, osvikliga plikttrohet och outtröttliga verksamhet. I hans vetenskapliga arbetsresultat och hans eftermäle som lärare och domare komma emellertid dessa positiva egenskaper så mycket klarare till synes, och vid hans död prisades jämväl hans »fullkomliga sinnesmunterhet» samt hans mildhet, rättvisa och tjänstaktighet, som gjorde honom till en »sannskyldig religionens och dygdens dyrkare».

B. synes ej ha stått i livligare beröring med de kretsar, som i Sverige fullföljde liknande vetenskapliga strävanden, men det är ej utan intresse, att K. Kr. Gjörwell år 1745 inskrevs vid Greifswalds universitet under hans rektorat och räknades bland hans lärjungar. På 1780-talet trädde han i förbindelse med K. Fr. Fredenheim, som då i utrikesexpeditionen handlade de pommerska ärendena, och underhöll med honom en brevväxling om gemensamma samlarintressen och tjänstefrågor; av B. förvärvade Fredenheim härunder den bevarade, nu i riksarkivet befintliga delen av Johan Adler Salvius' papper, som genom frändskaps- och vänskapsförbindelser kommit i B:s ägo.

Författare

B. Boëthius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— B:s brev till Fredenheim ha med dennes papper kommit till K. biblioteket; för hans egen skriftliga kvarlåtenskap redogör T. Pyl i sin biografi över honom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (endast ett urval; utförliga förteckningar bl. a. i J. Chr. Adelung, Fortsetzung.. . zu Chr. G. Jöchers Allg. Gelehrten-Lexico, Bd 1, 1784, och J. G. Meusel, Lexikon der vom Jahr 1750 bis 1800 gestorbenen teutschen Schriftsteller, Bd 1, 1802, kompletterade av W. Erman & E. Horn, Bibliographie der deutschen Universitäten, 1904—05; en fullständig redogörelse för B: s produktion t. o. m. 1758 finnes i den av B. själv utgivna Catalogus scriptorum Augustini de Balthasar.. . idiomate tum latino quam germanico ab anno 1726 usque ad annum 1758 incl. editorum, Rostock 1759): Apparatus diplomatico-historicus, oder Verzeichniss allerhand zur pommerschen und rügianischen Historie dienlichen Landes-Gesetzen ..., wie auch anderer zum statu publico gehörigen Nachrichten, Uhrkunden und . .. Schrifften, Anmerckungen &c. Th. 1—2. Greifsw. 1730, 31. Fol. 68, 40 s. Ny, utvidg. uppl. Th. 1—3. Greifsw. 1735. Fol. 108, 40, 36 s. (Utg. tills, med A. G. Schwarz och J. Fr. v. Boltenstern.) — Historische Nachricht von denen Landes-Gerichten und derselben Ordnungen in Hertzogthum Pommern, sonderlich Königl. schwedischen Antheils, und selbigem incorporirten Furstenthum Rügen, aus publiqven documentis... zusammengetragen. Th. 1—2. Greifsw. 1733, 37. Fol. 2 bl., s. 1-^270; 2 bl., s. 271—334. D. 1. Ny titeluppl. Greifsw. 1736. — De origine, statu ac conditione hominum pro-priorum in Pomerania. Sect. I: P. 1—4; Sect. II: P. 1—3. Greifsw. 1735—49. 4:o. (Diss.) Ny tillök, uppl. med titel: Tractatus iuridicus de hotninibus propriis... in Pomerania atque Rugia nec non Megapoli. Greifsw. 1779. 4: o XII, 500 s. — Vita; jurisconsultorum Gryphiswaldensium. Progr. I— XIV. Greifsw. 1737—57. 4: o. — Historische Nachricht von denen Landes-Gesetzen in Herzogthum Pommern, sonderlich Königl. schwedischen Antheils . . . Greifsw. 1740. Fol. 15 bl., 176, (2) s. — Succincta collatio iuris communis cum iure provinciali Pomeranico ut et Lubecensi, qua classi-ficationem creditorum in concursu in tabellas delineata. Greifsw. 1740. 4:o 48 s. Ny tillök, uppl. under titel: Collatio iuris communis cum iure Saxonico, Lubecensi et Mecklenburgico, speciatim Pomeranico . . . Greifsw. 1767. 4: o 292 s. -f- Reg. m. m. (20) s. — Rede ... von denen Ursachen und Mitteln der Aufnahme und des Verfalls der Akademien. . . Greifsw. [1740]. 4: o, 52 s. [Ingår även i Rituale academicum, se nedan.] —¦ Diss. juris ecclesiastici de jure principis circa baptismum. Greifsw. 1742. (6), 178, (8) s. — Rituale academicum, speciatim Gryphicum, continens orationes aliaque scripta ac specimina academica variis in actibus academicis so-lennibus exhibita atque recitata.. . Greifsw. 1742. 4: o 15 bl., 554 s. -j- Ind. (48) s. — Rede von den Vorzügen unserer Zeiten Vor denen ältern, in Ansehung des verbesserten Zustandes der Wissen-schaften ins besondere des studii historias und juris patrii.. . Greifsw. 1742. 4:o 40 s. — Historischer Bericht von denen Ländes Privi-legien (G. G. de Gerdes, Auserlesene Sammlung verschiedener . . . Urkunden und Nachrichten, welche zur Kenntniss . . . des Herz. Vor- und Hinter-Pommern. . . dienen können, Ausfert. 1, 1747; 48 s.). — Tractatus juris ecclesiastici de libris seu matriculis ecclesiasticis, simulque de salariis et accidentiis clericorum, ad jure et praxin Megapolis, inprimis Pomerania;. Greifsw. 1748. 4: o XV, 348 s. -f Append. o. ind. 170, (29) s. (S. 297—348 upptagas av: E. Chr. von Essen, Excercitatio acad. de onere structuras asdium sacrarum atqve parochialium in Pomerania, pra;cipue Svethica.) [Båda arbetena tidigare utg. i kortare form som diss., Greifsw. 1747.] — Historische Nachricht von den academischen Gebäuden und Häusern, bey Ge-legenheit des im Jahr 1750.. . öffentlich eingeweiheten Collegii acade-mici zusammen getragen. Greifsw. 1750. 4: o 4 bl., 85, (11) s. — Abhand-lung vom Uhrsprunge, Amt und Recht, besonders der Wahl, derer Land-räthe im Herzogthum Pommern und Furstenthum Rügen . .. Greifsw. 1752. 4: o 56, 48 s. — Repertorium alphabeticum ordinationum judicialium Pomerania;. Greifsw. 1752. Fol. 2 bl., 176, (2) s. — Historie des Klosters Eldena und des dabey belegenen Hafens Wyck (Pommersche Bibliothek, Bd 5, 1756, s. 241—358). — Historische Nachricht von dem jure Pomeranias feu-darli privato (G. G. de Gerdes, Auserlesene Sammlung..., Ausfert. 2, 1756; 34 s.).  Eines aufrichtigen Patrioten rechtliches B eden ken, wie die Liqui-dation und Erstattung des Kriegsschadens. .. zwischen den Grundherren und Pensionariis zu beschaffen. Greifsw. 1759. 4: o. 2:e verm. Aufl. Göttingen 1786. 8: o, VIII, 190 s. — Jus ecclesiasticum pastorale oder voll-ständige Anleitung wie sich Prediger, Kirchen- und Schulbediente, in Lehre, Leben, Wandel und Amt den Kirchengesetzen gemäss zu verhalten. Bd 1—2. Rostock & Greifsw. 1760, 63. Fol. 6 bl., 956 s., 1 portr.; 896 s. -f Reg. m. m. 147, (3) s. [Början av detta arbete utkom även särsk. såsom festskr. vid Greifswalduniversitetets 300-årsjubileum med titel: Historisch-theologisch-juridische Anmerkungen iiber die pommersche Kirchen-Ordnung und Agende vom Jahr 1569. Greifsw. 1756. Fol. 4 bl., 184 s.*] — Monu-mentum asterna? memoriae immortalis Davidis Mevii . . . erectum. Wismar & Bützow 1770. 4: o 188 s., 1 'portr. — Rechtliche Abhandlung der gerecht-same und Universaljurisdiction des hohen Königl. schwedischen Tribunals zu Wismar... Wismar & Bützow 1770. Fol. XXXVI, 137, (15) s. + Beil. 88, (10) s. — Aug. von Balthasars Historisch-juristische Abhandlung von den in Vor- und Hinterpommerschen Städten geltend gewordenen auswär-tigen Rechten. besonders dem Liibischen. . . zum Druck einger. und beför-dert von Chr. G. N. Gesterding. Greifsw. 1777. 4: o 4 bl., 130, (2) s.

Utgivit: Fried. Gerdesii Opera omnia, cum vita auctoris. T. I—III. Greifsw. 1729. 4: o. Handskrifter: Se nedannämnda arbete av Pyl, s. 109—110.

Källor och litteratur

Källor: Upfostrings-sälskapets alm. tidningar, 1786; B. Boéthius, Johan Adler-Salvius' papper i: riksarkivet (Meddelanden fr. sv. riksarkivet, N. F., 1:33—35, 1914); J. G. L. Kosegarten, Geschichte der Universität Greifswald, 1 (1857); Th. Pyl, Dr. j. u. Augustin Balthasars . . . Leben und Schrif-ten (Pommersche Geschichtsdenkmäler, 5, 1875).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Augustin Balthasar, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19022, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Augustin Balthasar, von, urn:sbl:19022, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se