Meriter

Menander, Henrik, f 12 dec 1853 i Fuglie, Malm, d 12 aug 1917 i Malmö, Joh. Föräldrar: muraren o husmannen Anders Henriksson o Ingar Nilsdtr. Korkskärare vid bryggerier i Gbg o Malmö samt i Danmark, Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien o Schweiz 74–82, red:sekr i Folkviljan 84–85, sekr i Foren for Socialismens Fremme i Sverrig, Khvn, 86-87, medarb i Arbetet 87–15 (fast från 91), led av styr för Malmö samverkande fackfören:ar 92–01, suppl för LO:s ordf 98–00, led av styr för Malmö arbetarekommun 01–02. Publicist. G 14 sept 1888 i Khvn (borgerlig vigsel) m Johanne Jensen, f 23 mars 1864 i Lynge, Fredriksborgs amt, Danmark, d 28 maj 1936 i Khvn, Bispebjerg, dtr till indsidder Lars J o Inger Marie Nielsen.

Biografi

M tillhörde den första generationen socialdemokrater i Sverige. Han började arbeta redan vid 12 års ålder i fabrik i Malmö. Kort därefter kom han in i korkskäraryrket och 1874 avlade han gesällprov. Ett par år tidigare hade han fått några dikter publicerade i Malmö handels- och sjöfarts-tidning. Denna var liberal, och M sökte också stödja de liberala kandidaterna vid 1872 års val. – Närheten till Khvn förde M i kontakt med sina danska kolleger. Dessa var i färd med att bilda yrkesmässigt förankrade fackföreningar. M deltog vid bildandet av en korkskärarförening i Khvn 1874. Ett försök att bilda en motsvarande fackförening i Malmö misslyckades emellertid.

M gav sig 1874 ut på en lång gesällvandring genom Europa och bodde bl a flera år i Paris. I likhet med många andra gesäller hämtade han här intryck från arbetarnas politiska och fackliga organisationer. I början av 80-talet var han tillbaka i Norden, samtidigt som August Palm inledde sin socialistiska agitationsverksamhet. M, som då bodde i Khvn, publicerade vissa bidrag i Palms tidning Folkviljan, som börjat utkomma 1882 men som strax tvingades till nedläggning. M flyttade emellertid snart till Gbg där han fick kontakt med stadens pionjärer inom arbetarrörelsen.

För M – liksom för många andra politiskt aktiva i hans generation – låg alternativen liberal-socialdemokrat fortfarande mycket nära varandra. Han tog initiativet till att bilda en arbetarklubb i Gbg 1884 vilken har uppfattats som landets första socialdemokratiska organisation (Beckholmen). I programmet sattes visserligen arbetarnas sociala situation i centrum, men medlen att påverka denna var diskussioner och bildningsverksamhet, typiska även för de liberala arbetarföreningarna. Den för en senare period karakteristiska samverkan mellan facklig och politisk verksamhet för att höja arbetarklassens ställning var ännu inte aktuell för M.

Palm erbjöd M att medverka i ett nytt försök att ge ut en socialistisk tidning (Folkviljan) i Malmö. Denna tvingades dock i febr-mars 1885 till nedläggning, och M verkade åter i Khvn som korkskärare och socialistisk agitator.

Åren i slutet på 80-talet framstår som de svåraste i M:s liv, kännetecknade av akuta försörjningsproblem förorsakade av långvarig arbetslöshet. När tidningen Arbetet startade 1887 medverkade M som tidningens köpenhamnskorrespondent, en uppgift som dock inte hade någon större omfattning. Tillsammans med danska, norska och sv arbetare verkade M inom föreningen för Socialismens Fremme i Sverig. Det var i anslutning till en av denna förenings agitationsresor till Malmö

2 aug 1885 som M på beställning skrev den berömda arbetarsången Arbetets söner. – M:s politiska och fackliga verksamhet bidrog uppenbarligen till hans svårigheter att få arbete. Först sedan han erbjudits fast medarbetarskap i Arbetet 1891 gavs hans tillvaro social och ekonomisk stadga.

Politiskt och ideologiskt företrädde M den riktning inom den tidiga arbetarrörelsen som – efter ett inledande trevande ideologiskt skede – kom att uppfatta det lokala samarbetet mellan fackföreningar och partipolitiska organisationer som en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt socialt reformarbete. Den rikspolitiska organisatoriska verksamheten intresserade honom mindre – samtidigt som han dock slog vakt om ett internationellt fackligt och politiskt samarbete, vilket inte minst hans diktning vittnar om. M kom i denna viktiga principfråga i viss motsatsställning till Arbetets chefredaktör, Axel Danielsson (bd 10). Denne satsade på att snarast få fram en starkt centraliserad facklig riksorganisation. I linje med sin åsikt var M en av initiativtagarna till Malmö samverkande fackföreningar 1892 och deltog aktivt i bildandet av Malmö arbetarekommun 1901.

Vid den stora fackliga kongress som föregick bildandet av LO 1898 pläderade M för en decentraliserad organisationsform i vilken den avgörande makten skulle ligga på de lokala organen, samorganisationerna. Vid kongressen utsågs han jämte C Lundberg (bd 24) till den nyvalde LO-ordföranden Fredrik Sterkys personliga suppleanter, något som kan ses som bevis på att M:s principiella hållning var representativ för kongressens majoritet. Då Sterky två år senare avled, erbjöds M följdriktigt att efterträda honom som LO-ordförande men tackade nej. Han hänvisade till att han bodde i Malmö och att han inte ville riskera sin anställning för en så osäker placering. Det var i konsekvens med hans grundinställning att han främst satsade resurser och engagemang i det lokala fackliga och politiska arbetet.

Som diktare blev M aldrig framträdande, trots att ett av hans alster tillhör de mest uppskattade och mest sjungna inom arbetarrörelsen. Som dikt är även Arbetets söner "en konstlös kampdikt som målar arbetareklassens läge vid tiden före de stora revolutionerna i spåren på första världskriget" (Möller, s 164). Konstnärligt mest framgångsrik var han som översättare av Internationalen. M framstår som ett typiskt exempel på den första generationen arbetardiktare för vilken det politiska budskapet i sånger och dikter var mer betydelsefullt än den litterära formen.

Författare

Per Thullberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arbetets söner [sign dikt] (Arbetsmannen / Arbetets söner, Malmö 1900, s 3; omtr bl a i Arbetssånger, .-Venersborg 1902, sign, Demonstrationssånger den 1 maj 1904, Norrköping 1904, anon, Arbetarsånger, Eskilstuna 1906, sign, [ny uppl] 1907, o Arbetare-sånger, Norrköping 1907, anon, samt separat Malmö 1902, sign, o enl uppg Visby 1904, Jönköping 1904, Gbg 1905 o Skövde 1908). – Julsalmer för logen Vaksams af N. O. V. julotta i Folkets hus, Södra Vram, juldags- morgon 1901. Malmö 1901. (4) s. [Sign; tills med C. Hellborg o sign H. P-n.] – Salmer vid socialdemokraternas julotta juldagsmorgon. Malmö 1903. (4) s. [Sign.] – Sånger. Karlstad 1907. (7) s. [Sign; inneh Arbetets söner, Vår och frihet, Fansång, Internationalen.] – Socialistiska sånger och dikter. Malmö 1915. 161 s. – Medarb i Arbetet, Malmö, från 1891. Sign: H. M-r.

Översatt: E [Pottier,] Internationalen af E Pettier ... [rubr], Norrköping 1905, (3) s (sign), [ny uppl:] E Pottier, Internationalen, [Sthlm 1906,] (3) s (sign); omtr bl a i Arbetarsånger, Eskilstuna 1906, s 3 f, sign, [ny uppl] 1907, s 3-5).

Källor och litteratur

Källor o litt: K Beckholmen, Arbetarrörelsens tidiga hist (För hundra år sedan – skildringar från Gbgs 1880-tal, 1985); B Blomkvist, International i miniatyr. Studier i skånsk arbetarrörelse före 1880 o dess internationella kontakter (1979); R Casparsson, LO under fem årtionden, 1 (1951); C Cederholm, Vår förste arbetareskald (Arbetet 31 juli 1942); dens, En malmöarbetares diktardebut (ibid 18 sept 1944); G Falk, Hur Arbetets söner skapades o fick sin debut (Soc-Dem 5 okt 1924); N Håkansson, M o Tuakotteriet (Signalen 1951, nr 17); T Lindbom, Den sv fackioremrörelsens uppkomst o tidigare hist 1872–1900 (1938); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1–3 (1920–24); Malmö arbetarekommun 50 år, ed E Holmqvist, G Sjölander o G Netzén (1951); G Möller, Hågkomster (Arbetarrörelsens årsb 1971); P Nilsson-Tannér, M (Soc-Dem 18 febr 1934); SMoK; A Uhlén, Arbetet 1887–1937. Minnesskr (1937); dens, Arbetarrörelsen i Malmö intill sekelskiftet (Arbetets söner, 1944); dens, Arbetardiktms pionjärperiod 1885–1909 (1964); K O Zamore, Han som skrev Arbetets söner (Soc-Dem 19 maj 1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Menander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19115, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19115
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Menander, urn:sbl:19115, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Thullberg), hämtad 2024-04-19.