Meriter

3 Stiernstedt (Stjernstedt), Maria (Marika) Alexandra Sofia, kusins sondotter till S 2, f 12 jan 1875 i Sthlm, Romersk-Katolska, d 25 okt 1954 i Finja, Skåne. Föräldrar: generallöjtnanten frih Leonard Wilhelm S o Marie Pauline Victoria Ciechanowiecka. Elev vid klosterskolan Couvent du Roule, Paris, 88–90, medarb i DN 97–07, i Idun 07–15 o 24–27, led av styr för fören Amitié Franco-Suédoise 17, av styr för Rädda barnen 19, ordf i Sveriges författarefören 31–36 o 40–43, i Hjälp Polens barn 43. Förf. – Led av Samf De nio 18, sekr där från 36.

G 1) 5 juni 1900(–06) i Sthlm, S:ta Eugenia, m flygaren o direktören, frih Carl Gustaf Alexander Cederström (bd 8), i hans 1:a g, f 5 mars 1867 i Sthlm, Kat, d 29 juni 1918 genom flygolycka på Ålands hav (enl db för Sthlm, Maria), son till fideikommissarien fil dr, frih Anders C o Maria Cecilia Wennerström; 2) 4 okt 1909 (–38) i Sthlm, Engelbr, m författaren Ludvig Anshelm Nordström (bd 27), i hans 1:a g, f 25 febr 1882 i Härnösand, d 15 april 1942 i Sthlm, Kat, son till bankkamreren Oscar Anshelm N o Mary Sarah Parfitt.

Biografi

Marika S växte upp i Uppsala i en tid som redan under tidigt 1900-tal tedde sig mycket avlägsen. I den självbiografiska Adjö min gröna ungdom (1930) konstaterar hon att nuddens unga kvinna, som "bosätter sig i dubblett och uppehåller en avlönad plats", var en företeelse som 1890-talet inte ens drömde om. S:s moder var av polsk adlig härkomst. Hon dog när S:s yngre bror föddes och fadern gifte om sig med sin svägerska, som var knappt sjutton år äldre än sin styv- och systerdotter. I hemmet talades franska - det språk som använts inom moderns familj - och svenska. Den dubbla kulturtillhörigheten märktes också i det att S och hennes syster Märta uppfostrades i den katolska läran medan bröderna var protestanter. Den formella skolutbildning S fick förlades till Frankrike: 13 år gammal skickades hon till en klosterskola utanför Paris. Efter återkomsten till hemmet två år senare fick hon viss privatundervisning. I självbiografin beskriver S sin senare strävan att kompensera bristande kunskaper inom olika områden och drar en parallell till arbetarklassens autodidakter.

För en ung vetgirig flicka framstod det konventionella småstadslivet i Uppsala som förödande tråkigt. Andningshålet för S blev läsandet och skrivandet i flickrummet i Villa Lyckan, mittemot Uppsalas botaniska trädgård. Från lånebiblioteket vid Fyristorg hemförde hon verk av unga radikala författare som Ola Hansson (bd 18) och August Strindberg. Lektyren ogillades av fadern som däremot uppmuntrade dotterns egna författarförsök, något S senare tolkade som att de vuxna främst såg hennes skrivande som en trevlig hobby. Fadern medverkade dock till att hon 1894 fick sin första roman, Sven Vingedal, utgiven på Hugo Gebers förlag. S framträdde då under pseudonymen Mark Stern, som hon även använt i det första alster hon publicerade, novellen Stackars Josef (tr i Sthlms Dagblad 20 nov 1892).

Trots att S i självbiografin delvis bagatelliserar sina ungdomsverk är det uppenbart att hon var en allvarligt syftande författare som tog kritik hårt. När Oscar Levertin ironiserade över den naiva tonen i hennes roman Slätten (1899), bestämde hon sig för att ge upp det skönlitterära skrivandet. Familjen flyttade till Sthlm och S gifte sig med Carl Cederström, sedermera känd som "flygbaronen". Paret bosatte sig på gården Brunn i Ingarö, och S började ett nytt liv som maka och från 1901 som mor till dottern Lena. Beslutet att ge upp författarskapet visade sig dock vara förhastat. S tog initiativ till brevväxling med flera unga lovande författare för att knyta litterära kontakter. Till dem hörde Henning v Melsted (bd 25), Henning Berger (bd 3), John Landquist (bd 22) och inte minst Ludvig Nordström (bd 27). Hon återupptog sitt skrivande och 1903 publicerades följetongen Fru Govenius i DN. 1905 följdes den av romanen Janinas hjärta. Nu skrev S inte längre under pseudonym utan framträdde som författaren Marika Cederström.

Skilsmässan 1906 från Cederström orsakade en del publicitet och S reste till Frankrike där hon tillbringade ett år. Under vistelsen utgav hon novellsamlingen Den halte Eros (1906) och romanen Det röda inslaget (1907). Förhållandet mellan könen är det centrala temat i böckerna, framförallt de olika villkor som gällde för män och kvinnor i såväl yrkes- som privatliv. Kvinnorna i S:s tidiga romaner möter män som inte förmår att se dem som annat än erotiska objekt och förväntningarna på en jämlik relation kommer därmed på skam. S var djärv i sina erotiska skildringar och beskrev senare Det röda inslaget som en skandalroman, som ansågs "oerhört fri".

S var en pionjär i sin skildring av den moderna kvinnans förhållande till män och erotik. Som frånskild självförsörjande mor personifierade hon den nya självständiga kvinnan. En viss air av skandal omgav henne, men hennes adliga bakgrund erbjöd ett mått av frihet att bryta med etablerade normer. Därigenom kunde hon också nå en läsande publik som förmodligen var betydligt mer konservativ än hon själv var.

De kontakter S odlat med unga manliga författare fick inte sällan erotiska inslag, och precis som männen i hennes romaner var de mer benägna att betrakta S som åtråvärd kvinna än som författarkollega. Hon hade ett förhållande med Albert Engström (bd 13) som dock valde att stanna i sitt äktenskap efter S:s skilsmässa 1906. I dec 1908 inledde hon en brevväxling med Ludvig Nordström som då befann sig i Frankrike. S erbjöd sig att sända honom sin senaste bok, Gena (1908), och Nordström blev uppenbart smickrad över hälsningen från den kända, adliga författarinnan. Detta hindrade honom dock inte från att leverera en ganska skarp kritik av romanen i fråga. Särskilt riktade han in sig på det erotiska temat.

I brevväxlingen etablerades ett mönster som senare kom att känneteckna relationen under deras långa äktenskap. Nordström intog rollen som den litterärt mer begåvade och var även den som formulerade teorier om den ideala relationen mellan man och kvinna. S bemötte både kritiken och teorierna utifrån sina erfarenheter som kvinna och författare. Det är uppenbart att avståndet mellan parterna var stort redan i förhållandets begynnelse. Nordström framstod som en radikal samhällsvisionär men hans kvinnosyn var snarast viktoriansk. S däremot gestaltade den moderna kvinnan i sina romaner och trodde sig ha mött en man som förstod hennes situation.

Även om S blev mer framgångsrik som författare höll hon fast vid uppfattningen att Nordström var det litterära geniet. Han tilläts ägna lång tid åt sina romanprojekt, medan S ofta gav ut en roman varje år och därmed fick rollen som familjeförsörjare. Familjen flyttade 1912 till en nybyggd villa i Djursholm efter att året innan ha utökats med Nordströms dotter Ruth, vars mor var tjänsteflicka. Några gemensamma barn fick S och Nordström inte. De blev ett omtalat författarpar som umgicks inom den sv kultureliten. S tog ofta avstånd från den överklass som hon själv tillhörde och hon blev tidigt socialdemokrat. Emellertid bar hennes livsföring, med utlandsresor och kurortsvistelser, tydlig överklassprägel. Den avgörande skillnaden mellan S och de överklasskvinnor hon ofta kritiserade i sina verk var dock att hon var självförsörjande. S:s böcker sålde väl, särskilt under 1920-talet då flickboken Ulla-Bella (1922) utkom, den av böckerna som nådde flest läsare och som översattes till ett flertal språk. Till hennes 60-årsdag 1935 utgav Bonniers S:s samlade romaner i tolv volymer.

S var en produktiv författare ända till slutet av sitt liv. Förutom 21 romaner publicerade hon novellsamlingar och reseskildringar samt en självbiografisk svit, som utöver Adjö min gröna ungdom också innefattade Mitt och de mina (1928) och Mest sanning (1948) samt boken om äktenskapet med Ludvig Nordström, Kring ett äktenskap (1953), som väckte stor uppmärksamhet. S var således en känd och omtalad författare, och vid en omröstning 1942 i en damtidning om vilka kvinnor som ansågs spegla tidens Sverige placerades hon högt på listan. Denna uppfattning om S var inte överraskande, eftersom hon ofta tog upp aktuella frågor i sina romaner och hade en stor läsekrets.

I sina tidiga verk framträdde S som skildrare av den nya kvinnan som krävde samma frihet som mannen. Med friheten följde dock ansvar, etc tema som S redan 1909 utvecklade i en debatt om den moderna kvinnan i DN. Hon förkastade den sortens ytliga frigörelse som enbart bejakade driftsutlevelse, och för kvinnorna i hennes böcker som valde den vägen gick det illa. Ett exempel är romanen Daniela Herz från 1912, där huvudpersonen kritiseras för sin oförmåga att ta ansvar för sitt liv men också beskrivs som ett offer för samhällets dubbelmoral. Romanen innehåller en skarp kritik av överklassen, medan idealen representeras av ett ungt medelklasspar som ingår ett äktenskap grundat på arbetsgemenskap och delade intressen.

I Alma Wittfogels rykte (1913) återkom S till unga kvinnors utsatthet i samhället och tog upp prostitutionen. Skildringen av Marjannas tragiska öde formar sig främst till en kritik av samhället. Kvinnorna är "sin egen vara - och de sälja den. Hvarför? Därför att de finna köpare". Till S:s styrka som författare hörde att hon vågade ta upp kontroversiella ämnen. Hon gör skarpa iakttagelser kring prostitutionen som samhällsfenomen i denna roman som fortfarande äger aktualitet.

I Fröken Liwin (1925) skildras en framgångsrik yrkeskvinna i 40-årsåldern som bakom en oförvitlig fasad döljer en hemlighet som på ett grundläggande sätt påverkat hennes liv. Hon har i ungdomen fött ett barn som hon tvingats lämna bort. I romanen beskrivs hur den handlingen hinner ifatt henne och hur hennes omsorgsfullt uppbyggda skyddspansar bryts ned. Porträttet av den ensamstående, känslohämmade yrkeskvinnan väckte protester; Ellen Kleman (bd 21) menade i Hertha att S bidragit till att förstärka en föråldrad schablonbild. S besvarade kritiken med att hon inte var intresserad av att skriva om "ett feministiskt problem" utan av att gestalta en inre psykologisk konflikt. Vid den här tiden hade psykoanalysen nått Sverige och bilden av Elma Liwin är en studie i ett förträngt känsloliv. Dock förankras den psykologiska problematiken i en social kontext: det samhälle som omöjliggjorde för en ogift mor att behålla sitt barn. Elma dör i romanens slut men dottern, som hon lärt känna, visar sig kunna bli den självständiga och känslornassigt fullödiga människa hon själv aldrig blev. Det medkännande men ändå skarpt tecknade kvinnoporträttet utgör ett av de främsta i S:s författarskap.

S:s romaner har sällan romantiskt lyckliga slut där de kvinnliga huvudpersonerna lyckas förena kärlekslivet med sina krav på självständighet. Den moderna kvinnan hade uppenbarligen svårigheter att finna en motsvarande man. Man kan märka en ökad desillusion hos S beträffande möjligheterna till att etablera jämbördiga förhållanden. I romanerna Man glömmer ingenting (1940) och Banketten (1947) ges inblickar i äktenskaplig misär och en skoningslös maktkamp mellan man och hustru. Man glömmer ingenting är den första skildringen i sv litteratur av en kvinnlig alkoholist.

Under 1940-talet skrev S även romaner med starkt antifascistiskt budskap som Attentat i Paris (1942) och Indiansommar 39 (1944). Den förstnämnda blev en försäljningssuccé som filmades 1944 liksom Banketten 1948, något som befäste S:s ställning som framgångsrik författare. Hennes avsky för nazismen ledde till att hon under en period närmade sig kommunismen. Redan 1935 hade S rapporterat från en resa till Sovjetunionen i boken Ryskt: en resa på egen hand hösten 1934. Hon hade tidigare skrivit reportageböcker, bl a från resor till Marocko och Frankrike. S var den första kvinna som rapporterade från krigsfronten i Frankrike under första världskriget och hon skrev även om sina intryck av landet under andra världskrigets början i Allvar över Frankrike (1940). I sina reportageböcker skildrade S på ett levande sätt olika miljöer och människor. Hon uppmärksammade ofta kvinnornas situation vilket bidrog till att böckerna tillförde nya perspektiv.

Romanskrivandet koncentrerade S ofta till sommarmånaderna då hon vistades i Öregrund. I Sthlm fylldes tiden även av olika uppdrag. Hon var ledamot av Samfundet De nio, i vars hus på Villagatan hon bodde från 1936. Under 1920-talet var hon verksam som recensent i veckotidningen Idun och under en period ansvarig för dess litterära avdelning. S blev 1931 den första kvinnliga ordföranden i Sveriges författareförening men avgick 1936 med anledning av en konflikt kring biblioteksersättningen till författarna. Senare återinträdde hon dock som ordförande och organiserade under sitt sista år på posten föreningens 50-årsjubileum 1943.

S:s sista bok, novellsamlingen Bland människor (1954), var tänkt att ges ut i samband med hennes 80-årsdag men kom att publiceras postumt. Året före hennes död hade boken om äktenskapet med Ludvig Nordström fått stor medial uppmärksamhet. S:s sakliga och distanserade skildring av ett äktenskap där hon själv alltmer intog rollen av övervakande mor visavi mannen chockerade den publik som tagit del av en glättad offentlig bild av paret. Hennes skoningslösa analys av relationen blev slutpunkten i en rad skildringar av den moderna kvinnans förhållande till mannen – den röda tråden i S:s mer än halvsekellånga författarskap.

Författare

Margaretha Fahlgren

Arkivuppgifter

S:s stora arkiv (135 vol: bl a ms, dagböcker, korrespondens, ämnesordn handkar, foton, pressklipp) i UUB; ms även i GUB. - Brev från S i GUB (bl a till T Aurell o H Söderberg samt många ull Elin Wäg-ner o F Ström), KB (bl a till H Ahlenius, E Alkman, B Bergman, E Johnson, Ellen Key, U v Konow, M Lamm, Sigrid Leijonhufvud, S Lidman, E Lindegren, A Ljungdal, B Malmberg, V Moberg, J Nordling, Gurli Peterson, A Ruhe, Annastina Rydell, R Svanström, Moa Swartz o F M Vetterlund samt många till E Hedén, O Holmberg, Klara Johanson, Selma Lagerlöf, J Landquist, Mia Leche o O Molander), LUB (bl a till A Gyllenkrook, B Hildebrand, Alice Lyttkens, K G Ossiannilsson o A Werin), RA (bl a till Else Kleen, Ellen Kleman o A Lewenhaupt), UUB (bl a till Margit Abenius, V Almquist, Stina Aronsson, H Blomberg, H Celander, Harriet Hjort, I Holmgren, G Lindeberg, Maj Lorents o E Malmberg samt många till Sigrid Calamnius-Malmberg, H v Melsted, Ellen Michelsen, L Nordström, Helena Nyblom o Elin Ringheim) o i LSB (tillVvHeidenstam).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Förutom de verk som M S utg under pseud samt under efternamnet Cederström stavade hon efternamnet Stjernstedt från 1908 till c:a 1928 (namnformen vacklar 1927-29 mellan Stiernstedt o Stjernstedt). Två undantag finns, se Té-moignages suédois 1914-1919 (1919), nedan under bidrag samt L'ame de France (1917) nedan under översatt. - Sven Vingedal. Berättelse. Sthlm: Geber, 1894. [2], 162 s. [Pseud: Mark Stern. 2. uppl 1912 med moderniserad stavning: 162 s. {Namn: M Stjernstedt (Mark Stern). M S, Företal till andra upplagan, s [3]-8). Ny utg 1934, se Samlade romaner ... I.] - Pavel Pavlowitsch Jankoski. Ett stycke interiör från Hvita Ryssland. Upps 1895. (Almqvist & Wiksell). 34 s. [Pseud: Mark Stern. Särtr i 25 numrerade ex ur: Fyris, 1895, nr 24-27. Även publ i FT s å under M S:s eget namn samt med annan undertitel, se nedan under bidrag. Ingår i omarb version i: Den halte Eros (1905), s (371-51.] - Fyra berättelser. [Förtitel.] Sten. Barndomsvännerna. En jude. Utan konturer. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1896. [4], 233 s. [Pseud: Mark Stern.] - Elise. Novell. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1897. 162 s. [Pseud: Mark Stern. För ny utg 1909 se Slätten ... Elise nedan.] - Guldnålen. Skiss. Upps 1897. (Almqvist & Wiksell). 22 s. [Pseud: Mark Stern. Särtr i 25 numrerade ex ur: Fyris 1897, nr 74/75.] - Slätten. Berättelse. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1899. 139 s. [Pseud: Mark Stern. Ny utg 1909, se Slätten ... Elise nedan. Ny utg 1934, se Samlade romaner ... I.] - Fru Govenius. En roman från en småstad. Sthlm 1903. (Dagens nyheters tr). D 1[-2]. (247 s). 8:o. [Pseud: Mark Stern. UUB:s ex innehåller en handskriven notering om att d 2 börjar på s 111. Särtr av följetong i DN 1903, möjligen unikt ex.] -Janinas hjärta. Roman. Sthlm: Bonnier, 1905. 250, [1] s. [Namn: M Cederström. Ny utg 1913 (M Stjernstedt): Gbg: Åhlén & Åkerlund, 159 s. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... II.] - Den halte Eros med mera. [Noveller.] Sthlm: Ljus, 1906. [3], 130, [1] s. ([Omsl:] En-kronas biblioteket). [Namnform: M Cederström. Nyutg 1918 (M Stjernstedt): Sthlm: Bonnier, 156, [1] s, ([Omsl:] Bonniers 95-öres böcker). Overs till tyska 1912.] - Det röda inslaget. Roman. Sthlm: Bonnier, 1907. 262 s. [Namn: M Cederström. 2. uppl s å. 3. uppl 1914: 178 s. Nyutg 1935, se Samlade romaner ... II. Övers till tyska 1912.] - Gena. En kvinnoprofil. Sthlm: Bonnier, 1908. [4], 277 s. [Namn: M Stjernstedt Cederström. 2. uppl 1909. Ny utg (M Stiernstedt): Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1929. 250 s. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... III.] - April. Roman. Sthlm: Bonnier, 1909. 242s. (Vägarne, [1]). [Nyutg:] Det första hjärtat. (April). Roman. Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1927. 253, [1] s. ([Omsl:] Åkerlunds bundna böcker. II, Skandinaviska romaner). [Ny utg 1935, se Samlade romaner ... III.] - Slätten. En Uppsalanovell. Elise. M Stjernstedt (Mark Stern). Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1909. 178 s. ([Omsl:] WWs kron-böcker, 51). [Innehåll: Slätten. En Uppsalanovell från 90-talet (s [5]-103); Elise. Novell (s [105]-178). För Udigare utg se 1897 resp 1899 ovan.] - Lilas äktenskap. Sthlm: Bonnier, 1910. [I]—II. (383 s). (Vägarne, [2]). [Ny, omarb uppl:] Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1927. 309 s. ([Omsl:] Åkerlunds bundna böcker. II, Skandinaviska romaner). [Ny utg 1935, se Samlade romaner ... IV. Ny utg 1939 av Å & Å: 200 s, ((Vårt hems idealbibliotek]).] - Landshövdingens dotter. Roman. Sthlm: Bonnier 1911. 358 s. (Vägarne, [3]). [2.-4. uppl 1911-12. 5. uppl 1921: 340 s. Ny utg 1928: Färgbilder av E Nerman, Sthlm: Bonnier, [4], 230 s, [5] pl-bl, ill, ([Omsl:] Presentserien svenska författarinnor). Ny, förkortad uppl 1935, se Samlade romaner ... V. Ny utg 1950: Sthlm: Lindqvist, 190 s, ([Omsl:] Stora bokringen). Övers till spanska 1947.] - Daniela Herz. Roman. Sthlm: Bonnier, 1912. 355 s. (Vägarne, [4]). [2.-3. uppl 1912-13. 4. uppl 1922: 288 s. (Ej i serien). 5. uppl 1930: 288 s, ([Omsl:] Moderna svenska mästare). Ny, förkortad uppl 1935, se Samlade romaner ... V. Ny utg 1952: Sthlm: Lindqvist, 208 s, ([Omsl:] Stora bokringen).] - Alma Wittfogels rykte. Roman. Sthlm: Bonnier, 1913. 409 s. [2.-4. uppl 1913-14. Omarb uppl 1926: 364, [1] s. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... VI. Förkortad uppl 1942: Sthlm: Folket i bild, 236, [1] s. Övers till danska 1918 o till spanska 1948.] - Äventyrens land. Noveller och skisser. Sthlm: Bonnier, 1914. 174, [1] s. - Den grymma läxan. Sthlm: Bonnier, 1915. 26 s. [Bearb version av föredrag hållet till förmån för insamling till de nödlidande i Belgien.] - "Ensam kvinna vid fronten". Föredrag hållet i Stockholm och Uppsala den 8-14 dec. 1915. Sthlm: Tiden, 1916. 62 s. - Frankrikes själ. Minnen och intryck. Sthlm: Bonnier, 1916. 312, [1] s. [Övers till danska 1917 samt ull franska s å av M S själv. Se vidare under översatt.] - Armeniernas fruktansvärda läge. Sthlm: Sv andelsförl, 1917. 51 s. [Föredrag hållit vid opinionsmöte för armenierna i Sthlms auditorium 27 mars 1917.] - En officershistoria och några andra berättelser. Sthlm: Bonnier, 1917. 305, [2] s. - Polens rätt. Sthlm: Sv andelsförl, 1917. [2], 32 s. 8:o. [Bearb av anförande vid mötet för Polen o Litauen i Sthlms auditorium i nov 1916. Övers till finska 1917.] - Från Frankrike fjärde krigsåret. Sthlm: Sv andelsförl, 1918. 47 s, fotogr. [2 uppl s å.] - Ellen Key. Föredrag på Birgittadagen 1919. Sthlm: Bonnier, 1919. 39 s. (Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt skrifter). - Världen och stjärnorna. Roman. Sthlm: Bonnier, 1920. 408, [1] s. [2. uppl s å. Omarb uppl 1926: 375, [2] s. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... VII.] - Bakom disken. Erfarenheter och funderingar under ett par månader som bokhandelsmedhjälpare. Sthlm: Bonnier, 1922. 208, [1] s. [2. uppl s å. Utdrag ur boken publ som: Bakom disken. Erfarenheter och funderingar under ett par månader som bokhandelsmedhjälpare (BMF, årg 36, 1954, 6, s 3-14, 18); Visa och fåvitska kunder (Ibid, 37, 1955, 1, s 3-6, 8-11, 24-26); Bakom disken (Ibid, 2, s 6-14, 24—26). Utdragen omfattar bokens kap I-V samt VII (s 7-80, 101-120).] - Ullabella. Berättelse. Sthlm: Bonnier, 1922. 339, [2] s. [2.-14. uppl 1922-27; 16.-18. uppl 1928-33. 15. uppl 1927: Med ill av KJung-stedt o N v Dardel, Sthlm: Bonnier, 1927, 309, [2] s, ill. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... VIII. Ny utg 1949 (språkligt moderniserad, med ill av KJ o N D): 231, [2] s, [10] pl-bl, ill, ([Omsl:] De odödliga ungdomsböckerna, 41). {Nya uppl 1951 o 55; 13./16.— 17./21. tus, 1962-65.] Ny utg 1981: Sthlm: Bonniers juniorförl, 231, [2] s, [10] pl-bl, ill, ([Omsl:] Önskeklassikern). Övers till danska, norska o holländska 1923, till finska 1924, till franska 1926, till polska 1927, till tyska 1930 o 1961, till estniska 1935 o till tjeckiska 1948.] Bearb för skolungdom: Ullabella. Berättelse. Sthlm: Sv bokförl, Bonnier, 1938. [2], 173 s. ([Omsl:] Skönlitteratur i skolan). [2.-4. uppl, 4. tr, 1945-59. Övers till danska 1949, till norska 1950 o till franska 1954.] - Några. [Noveller.] Sthlm: Bonnier, 1924. 236, [1] s. [2.-3. uppl. s å.] - von Snecken-ströms. Roman. Sthlm: Bonnier, 1924. 382 s. [2.-8. uppl 1924-27. Förkortad uppl 1935, se Samlade ro- maner ... IX. Ny utg 1953: 271, [1] s. ([Bokklubben] Svalan). Overs till tyska o franska 1926 (samma text som i sv uppl 1935).] - Fröken Liwin. Roman. Sthlm: Bonnier, 1925. 344 s. [2.-13. uppl s å. Ny utg 1927: [1], 344 s, ([Omsl:] De nya berättarna. Ur Sveriges litteratur 1900-1925, Urval o red av F Böök, [6]). Ny utg 1931: Sthlm: Åhlén & Åkerlund (Bonnier), 223 s. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... X. Ny utg 1947: Sthlm: Bonnier, 262 s, (Bokklubben Svalan). Övers till danska 1926, till finska o ryska 1927, till tyska 1935, till holländska 1936 o till polska 1937.] - Styvmodern. Berättelse. [Omsl:] Till mors dag. Upps: Lindblad, 1926. 32 s. - Resning i målet. Roman. Sthlm: Bonnier, 1927. 336 s. [2.-8. uppl s å. Ny utg 1935, se Samlade romaner ... XI. Ny utg 1939: 285 s, ([Omsl:] Nordiska nutidsromaner). Övers till danska 1941.] - Mitt och de mina. Sthlm: Bonnier, 1928-30. D [l]-2. [D 1.] 1928. 348 s, [3] vikta bl (släkttavlor), ill, fotogr. [Om M S:s släkt o barndom. 2.-3. uppl s å.] D 2, Adjö min gröna ungdom. [Memoarer.] 1930. 327 s, ill, fotogr. [2. uppl s å.] - Hos hög och låg i Marocko. Sthlm: Bonnier, 1929. 397, [2] s, 1 vikt karta, fotogr. [Reseskildring.] - Tio noveller. Sthlm: Bonnier, 1929. 229, [2] s. - Majestät. Pjäs i tre akter. Sthlm: Bonnier, 1931. 149 s. ([Svenska teatern, 424]). - En vis jungfru. Noveller. Sthlm: Bonnier, 1931. 183, [2] s. - De fyra marskalkstavarna. Roman. Sthlm: Bonnier, 1933. 396, [1] s. [2.-8. uppl 1933-34. Nyutg 1935, se Samlade romaner ... XII. Nyutg 1944: 398, [1] s, (Bokklubben Svalan). Övers till tyska 1934, till franska o holländska 1935, till polska 1938 o till spanska 1947.] - Samlade romaner i tolv band. Genomsedda för denna utgivning av författarinnan. Sthlm: Bonnier, 1934-35. Bd I—XII. [Varje del har försetts med ett kort förord om romanens/romanernas tillkomst o mottagande, samt om M S:s syn på den/dem i efterhand.] I, Sven Vingedal; Slätten. 1934. 235 s. II, Janinas hjärta; Det röda inslaget. 1935. 325 s. III, Gena; April. 1935. 320 s. [Titel på separat titelbl, s [179]: April (Det första hjärtat).] IV, Lilas äktenskap. 1935. 287 s. V, Landshövdingens dotter; Daniela Herz. 1935. 368 s. VI, Alma Wittfogels rykte. 1935. 290, [1] s. VII, Världen och stjärnorna. 1935. 274, [1] s. VIII, Ullabella. 1935. 256, [1] s. IX, von Sneckenströms. 1935. 271 s. X, Fröken Liwin. 1935. 273 s. XI, Resning i målet. 1935. 285 s. XII, De fyra marskalkstavarna. 1935. 398, [1] s. - Ryskt. En resa på egen hand hösten 1934. [Omsl: En resa utan sällskap.] Med illustrationer efter fotografier av förf. m. fl. Sthlm: Bonnier, 1935. 169, [2] s, [96] pl-s, ill, fotogr. [Tidigare publ i delvis annan form i Veckojournalen.] - Spegling i en skärva. Roman. Sthlm: Bonnier, 1936. 384 s. [2.-5. uppl s å. Ny utg 1943: ([Omsl:] Eliten). Övers till finska 1939 o till holländska 1941.] - Råttan Ta. Med bilder av E Nore-lius. Sthlm: Bonnier, 1937. [29] s, ill (vissa i färg). [Bilderbok. Ny utg 1988: Sthlm: Bonniers juniorförl. Övers till danska 1988.] - Två tusen kronor. Enaktare för amatörer. Uouå [Sthlm: Amatörteaterns riks-förb, 1938]. 42 s. [Omsl: Nya Dagligt Allehandas lea-terpjästävlan 1938.] - Allvar över Frankrike. Intryck från en resa nov.-dec. 1939. Sthlm: Bonnier, 1940. 159, [1] s, [56] pl-s, fotogr. - Man glömmer ingen- ting. Roman. Sthlm: Bonnier, 1940. 557 s. [3.-6. tus s å. Bearb uppl:] Man glömmer ingenting. Roman. [Verso:] Av förf bearb för Tidens bokklubb. Sthlm: Tiden, 1948. 319, [1] s. ([Omsl:] Tidens bokklubb, [1948/49:] 1). - Riksäpplet. En bok från Uppland. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1941. 285, [5] s, [1] pl-bl, [30] pl-s, fotogr. ([Omsl:] Svenska landskap av svenska författare). - Attentat i Paris. Roman. Sthlm: Bonnier, 1942. 388, [3] s. [4.-19. tus, 1942-43. Ny utg 1944: [7] s, s 11-373, [1] s, ([Omsl:] Nutidsromaner, N F, 6). Ny utg 1952: Sthlm: Saxon & Lindström, 286, [1] s, ([Omsl:] Svenska nuuda berättare). Även publ som följetong i Folket i bild, 1943, nr 41-51/52; 1944, nr 1-16. Övers till tyska 1943, till finska o franska 1944, till holländska o ungerska 1946, till polska 1947 o till japanska 1951.] - Attentatet. Skådespel i sex tablåer efter romanen Attentat i Paris. Sthlm: Bonnier, 1944. 185, [1] s. ([Svenska teatern, 454]). - Indiansommar 39. Roman. Sthlm: Bonnier, 1944. 391, [2] s. [4.-10. tus s å. Ny utg. 1949: Sthlm: Folket i bild, 235, [1] s. ([FIB:s folkböcker, 70]). Övers till finska 1945.] - Clearing. Skådespel i tre akter. Sdilm: Bonnier, 1945. 139, [1] s. ([Omsl:] Svenska teatern, [456]). -Marika Stiernstedt om Moa Martinson. [Verso:] Red: S E Vingedal. Sthlm: Frilansen, 1946. 47, [1] s. ([Omsl:] Förlaget Frilansens skriftserie, 6). [Faks-utg 1995: Nynäshamn: Sällsk Moas vänner. Kap Om Moa Martinson (s 9-33) utgör en rev uppl av artikeln med samma titel i BLM 1939 (se nedan under bidrag).] - Polsk revolution. Nödvändig, patriotisk, obarmhärtig, oblodig. Sthlm: Bonnier, 1946. 193, [2] s, [16] pl-s, ill, fotogr. [Övers till isländska o danska 1946.] - Banketten. Roman. Sthlm: Bonnier, 1947. 481, [1] s. [4.-12. tus s å. Ny utg 1950: 374, [1] s, ([Förtitel:] BFB. Kvartalsbok).] - Sonens återkomst. Teaterstycke i tre akter. Sthlm: Bonnier, 1947. 138, [1] s. ([Svenska teatern, 467]). - Judafolkets nutida tragik. [Omsl.] Sthlm: Skandinavisk-judisk presstjänst, 1948.15, [1] s. - Mest sanning. Minnen. Sthlm: Bonnier, 1948. 426, [4] s. [4.-6. tus s å.] — Bolsjevism ingen exportvara. Sthlm: Bonnier, 1950. 119, [1] s. - Kring ett äktenskap. Sthlm: Bonnier, 1953. 495, [1] s, [28] pl-s, ill, fotogr. [8./10. tus s å. Om M S:s äktenskap med L Nordström. Avsnitt tr i Vecko-journalen, 1953, nr 48-52.] - Bland människor. [Omsl:] Noveller. Sthlm: Bonnier, 1954. 279, [3] s. Tryckta arbeten (bidrag): Stackars Josef. [Novell] (Stockholms dagblad, 20 nov 1892). [Pseud: Mark Steril. M S:s debutnovell.] - Farväl... Fragment ur en längre berättelse (FT, t 39, 1895, s 188-198). [Pseud: Mark Stern.] - Pavel Pavlowitsch Jankoski. En kulturbild från ryska Polen. [Novell] (Ibid, s 256-273). [Namn: Marikka Stjernstedt. Även som särtr under pseud, se ovan under egna verk.] - En skvallerhistoria. [Novell] (FT, 41, 1896, s 284-291). [Pseud: Mark Stern.] - Ett reseminne. [Novell] (FT, 42, 1897, s [205]-208). [Pseud: Mark Stern.] - "La vierge aux tulipes". Skiss (FT, 45,1898, s 356-365). [Pseud: Mark Stern.] -Arfvet (Från upländsk bygd, Utg af Uplands nation, [Verso:] Red E Lewenhaupt, Sthlm 1899, (Tullberg), s [58]-61). [Undert: Mark Stern.] - Land- skap. (Ur en längre novell) (FT, 47, 1899, s [423]-426). [Undert: Mark Stern.] - Tre historietter (Bonniers månadsblad, 1907, s [139]-143). [Namn: M Cederström. Innehåll: Kyssen, s [139J-140; Den öf-vergivna hustrun, s 140-141; Den förste mannen, s 141-143.] - Mitt Upsala (Upsala nya tidnings julnummer, 1907, s 9, 12). [Namn: M Cederström. Omtr i ibid, 20 dec 1954.] - Fågel blå. [Novell] (Bonniers månadsblad, årg 3, 1909, s [406]-419). - Från ett polskt hem på landet (Från urskogar till storstäder, Sthlm: Norstedt, 1911, ([Omsl:] Norstedts reseskildringar, 1), s [41]-59, ill, fotogr). - Också en julafton. Fragment till en roman (Morgonbris, årg 8, 1912, nr 12, s 7-8). - Genom ett fönster. För Rösträtt för kvinnor av M S (Rösträtt för kvinnor, årg 1, 1912, n:o 4, s 5). - Mor Matts. För Rösträtt för kvinnor av M S (Ibid, 2, 1913, nr 17, s 3). - Släktens kvinnor. Några ord om Else Kleens nya bok (Ibid, 3, 1914, nr 23, s 3). - [Förord] (M Barres, Colette Baudoche ... Sthlm 1915). [Förordet omfattar 3 opag sidor före bokens huvudpaginering. Se även översatt nedan.] - "Oäkta barn". För Rösträtt för kvinnor av M S (Rösträtt för kvinnor, 4, 1915, nr 4, s 3-4). - [Svar på 2 frågor kring] Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas rösträttsfråga (Ibid, 5, 1916, nr 1, s 2). [Övriga tillfrågade i detta nr var E Key o G H v Koch.] - Om Elin Wägner och hennes senaste bok. För Rösträtt för kvinnor av M S (Ibid, nr 24, s 3). [Rec av: E Wägner, Släkten Jerneploogs framgång.] - Något om Polens nationalskald Adam Mickiewicz (Polonica. Kulturbilder från det äldre och nyare Polen, Under medverkan av Å Meyer Benedict-sen m fl, Sthlm: Bonnier, 1917, s 13-35). - Något om Polens kvinnor (Rösträtt för kvinnor, 6, 1917, nr 18, s 2). - [Svar på] Krigen og Litteraturen. En enquéte. [2] (Litteraturen, Aargl, 1918/19,s 392-401). [MS:s enkätsvar återges på s 394-395.] - Ellen Key och barnet (En bok om Ellen Key, [Red: A L Elgström m fl], Sthlm: Bonnier, 1919, s 191-201). - Avant-propos au lecteur francais (Témoignages suédois 1914-1919, Rassemblés par A Lindhagen et avec une préface de M Stiernstedt. Sthlm 1919. (Westerberg), s [5]-8). - Till femårsdagarna av krigsutbrottet (Vår tid, årg 4, 1919, s [5]-20). - En början i många repriser (Innan vi började ... Sthlm 1921, s 131-135). [Även red av M 5, se nedan under redigerat,} - [Svar på] Forlätteren og Kritiken. En Enquete (Nordisk forfatter-tidende, Aarg 2, 1921, s 16-19). [M S:s svar återges på s 18.] - Stygga Mimmi. [Novell] (Pelle Frisk och Stygga Mimmi, Berättelser av S Lagerlöf m fl, Originalteckningar av G Tirén m fl, Red: A Hammarlund, Sthlm: Svensk läraretidning, 1922, (Barnbiblioteket Saga, 90), s [55]-65). [2.-3. uppl 1927-43. 3. uppl red av S HWranér.] - Tunneln. [Novell] (Vintergatan, 1922, s 58-68, ill). - Marie Lenéru (M Lenéru, En kvinnas biktbok, Till svenska av A Ruhe, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1923, s [7]-I2). - Sveriges författareförening på bredare basis (Nordisk forfatter-tidende, 4, 1923, s 35-39). [Tidigare publ i: SvD, 29 mars 23.] -Till minnet av Mina Odhner (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 5, Upps: Lindblad, 1924, s [247]-254). - Ellen Key och barnet (Vårtid, 9,1924, s 9-10). -Kvinnan på tröskeln (Ibid, 10, 1925, s [176]-183). - "Fröken Liwins problem" sådant författarinnan ser det (Hertha, årg 13, 1926, s 38-40). [Följdskrift till: E Kleman, Fröken Liwins problem (Ibid, s 10-12).] - En vis jungfru. Porträttskiss. [Novell] (Studiekamraten, årg 8, 1926, nr 23/24, s 19-20). - Ryssens pengar. [Novell] (Vintergatan, 1926, s 26-30, ill). - Dans la Suéde d'aujourd'hui (Re-vue des deux mondes, année 97, période 7,142,1927, s 438-451). - Sjukdomen. [Novell. Ill: A Hallman] (Vintergatan, 1929, s 23-28, ill). - Inledning (J van Ammers-Kiiller, Eva och äpplet. Roman, Overs av V Lindberg, Sthlm: Bonnier, 1932, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 10), s [v]-vii). - Presentation av fru Obitz. [Novell] (BLM, årg 1, 1932, nr 1, s 13). - [Svar på] Enquéte. Vad skriva de härnäst? Tio författare uttala sig (Ibid, s 20-25). [M S:s svar återges på s 24.] - Våra kritiker äro i allmänhet överkvalificerade. Vi behöva flera sakliga krönikor å la radio (Ibid, nr 8, s 44-45). [Svar på Enquéte. Diktaren och kritikern, s 31-46.] - Inledning (P Bost, Förförelse. Roman, Övers av S. J. S[tolpe], Sthlm: Bonnier, 1932, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 3), s [v]-vii). [2. uppl så.]- Inledning (R Lehmann, Ett farligt möte. Roman, Övers av S Thorngren-Olin, Sthlm: Bonnier, 1932, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 5), s [v]—vii). [2. uppl s å.] - Inledning (F Mauriac, Ormboet. Roman, Övers av A Claéson, Sthlm: Bonnier, 1932, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 9), s [5]-7). - Praktiskt. En intressant dansk aktion (Nordisk forfatter-tidende, 13, 1932, nr 2, s 9). [Sign: M. S.] - Är litteratur ett yrke? (Ibid, s 10). [Sign: M. S.] - Om förhållandet författare - förläggare (Ibid, nr 3, s [l]-2). - Kunde det inte säljas fler böcker i Sverige? (Ibid, s 8-9). [Sign: M. S.] -Elisabeth. [Novell. Ill: YBerg] (Vintergatan, 1932, s 3-9, ill). - Inledning (M Hausmann, Lampioon kysser flickor och unga björkar. En luffares äventyr, Auktoriserad övers av A Claéson, Sthlm: Bonnier, 1933, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 13), s v-vii). - Inledning (I Nemirov-ski, Affären Kurilov, Till svenska av F Stjernstedt, Sthlm: Bonnier, 1933, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 20), s v-viii). - Sveriges författarförening (Nordisk forfatter-tidende, 14, 1933, nr 1, s 2). [Inför årsmötet.] - Memento angående översättare (Ibid, s 5). [Sign: M. S.] - Något om novellen i Sverige (Ibid, nr 2, s 2). [Under rubr: Novellens marked i Norden. Tre redegj0relser.] - Internationella federationens 2:a kongress har ägt rum (Ibid, nr 3, s 2—5). [Rapport från Internationella federationens av professionella författarföreningar kongress i Paris 10-11 juni.] - Inledning (R Vercel, Förbjuden kust. Roman, Övers av K Stolpe, Sthlm: Bonnier, 1933, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 21), s v-vii). - Bobrikovs begravning. Ur ett kommande memoarverk. [Ill: B Lybeck] (Vintergatan, 1933, s 15-19, ill). - Diktning och moral. Tre uttalanden av M S, A Ahlberg och I Harrie (BLM, 3, 1934, nr 5, s 24-29). [M S:s uttalande återges på s 24-25.] - Från bilarnas barndomsår (Julstämning, 1934, s [41]-[42]). [Minnen.] -Bibliotekslånefrågan i Sverige (Nordisk forfatter-tidende, 15, 1934, nr 1, s 4-5). - P. M. angående kontrakt (Ibid, s 10-11). - Memento! (Ibid, nr 2, s 7). [Om uppdagade oegentligheter beträffande redovisning ull författare vid revision av förvaltningen i Gleerups förlag, Lund.] - Sverige - Tyskland (Ibid, s 15-16). [Återger skriftväxling mellan M S som ordf i Sv författarföreningen o dr Meynen på tyska legationen i Sthlm.] - Sveriges författareförenings och Sveriges författareförenings pensions- och sjukkassas årsmöte (Ibid, s 23-24). [Rapport undert M. S.] - Skandinaviskt-soyjetryskt ärende (Ibid, nr 5, s [1]—3). — Inledning (E Sprigge, Viljan att leva, Overs av D Edqvist, Sthlm: Bonnier, 1934, ([Omsl:] Svenska bokklubbens volym, 23), s v-vii). - Ryskt (BLM, 4, 1935, nr 10, s 16-23). [Rec-art avL Fischer, Sovietjourney (New York: Smith & Haas, 1935), A Badlund, Som arbetare i Sovjet, A Str0m, Onkel, giv os Brod (Khvn: Gyldendal, 2 uppl 1935), V V Tjernavin, Jag talar för de stumma o T Tjernavin, Flykten från Sovjet.] — Författarnas intressen (Nordisk forfatter-tidende, 16,1935, nr4,s [l]-2). - Förord (G Tegen, En judisk tragedi. Filmmanuskript ... Lund: Lindströms bokh i distr, 1935, (Skrifter utg av Lunds studenters filmstudio, 1), s 7-9). - "Låt missbruk betraktas som en skam och skandal. Vi kela för mycket med spriten här i Sverige" (Vi tvivla på John Finkelman. Uttalanden av M S ... Sthlm: Eklund, 1935, ([Omsl:] Aktuella nykterhetsfrågor, 4), s 5-7). - Gamla hem i Uppsala (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor. 17, Den eviga ungdomens stad. Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra under red av S Thulin, Upps: Lindblad, 1936, s [134]-141). - Ett välondulerat huvud. [Novell] (Vintergatan, 1936, s 6-11, ill). - Att skriva roman (BLM, 6, 1937, s 175-179). - Fem dikter (Ibid, s 339-342). [Biljett i tamburen, Kritcirkeln, Scen, Silverbröllop o Ögonblick.] - Charles Plisnier (Ibid, 7, 1938, s 21-25). - De fyra marskalkstavarna [Roman, utdrag] (Levande svensk litteratur ... i urval av S Selander, vol 19, Sthlm 1938, s 98-133). - Om diktningens gåta (OoB, årg 47,1938, s 85-90). - Ellen Key och Robinson än en gång (SLT, årg 1, 1938, s [94]-95). [Följdskrift till: A Forsström, Ellen Key och Urban vonFeilitzen (Ibid, s [15J-40).] - Lotten von Kj;emer och hennes stiftelse (Ibid, s [97]—110).-Kritisk belysning (Antifascistisk samling! Tal av N Silfverskiöld, M S, H Molander. Manifest, kritik och motkritik, Sthlm: Holmström, 1939, s 8-11). [Undert: För Antifascistisk samlings konstituerande kommitté, N Silfverskiöld, T Nerman, M S, P Nyström. Ytterligare 2 uppl s å.] -Anförande i Auditorium 12/12 1938 (Ibid, s 28-37). - Om Moa Martinson (BLM, 8, 1939, s 511-521). [Ingår i rev version i Marika Stiernstedt om Moa Martinson (1946), se ovan under egna verk.] - Slarvtalarna, klichébrukarna, ständighetssvärjarna (Moralisk upprustning, G Appelgren m fl, [Omsl,] 1. uppl, Upps: Sv kristliga krigsmannaförbund, 1939, s 24—25). [Namn: M Stiernstedt. 7. uppl 1942.] - Inledning (Frihet på glid, Tal av H K Rönblom, L Nordström, A Örne, T Fogelqvist, Inledning av M S, Sthlm: Natur o kultur, 1940, s 7-10). - "Ödmjuk med stor värdighet, värdig med stor ödmjukhet". Ett Selma Lagerlöfporträtt (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor. 21, Mårbacka och Övralid. Minnen av Selma Lagerlöf o Verner v Heidenstam ... under red av S Thu- lin, saml 1, Upps: Lindblad, 1940, s [91]-106). [Med en uteslutning och med titel Ett Selma Lagerlöfporträtt bland andra även i SLT, 3, 1940, s [921-102.] - Kring namnet Heidenstam (Hågkomster ... 21, s [390]-400). - Hälsning till Norge (Nordens frihet, 1940, nr 7, s 2). - Albert (Mest om Albert Engström. Minnen berättade av 28 författare under red av E Malmberg, Upps: Lindblad, 1941, s 154-171, ill). - Norge i våra hjärtan. (Anförande vid möte för Norge, Stockholm i nov. 1941 (Nordens frihet, årg 2, 1941, nr 51/52, s [1])). - Från guvernanternas tid (När vi sutto i vår bänk, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1941, s [213]-226). - Kring några brev från Hilma Angered-Strandberg (SLT, 4, 1941, s [104]-121). - Några drag ur Upplands regementes historia (Upplandsknekten, årg 5, 1941, nr 3/4, s 2-3, 5, 7, ill). [Sammandrag av avsnitt ur kap Ofred över Uppland i M S:s bok Riksäpplet (1941), se egna verkovan.] - Kring Attentat i Paris (BMF, årg 24, 1942, nr 10, s 2-3). - Nej, hon var ingen handlingsmänniska (Karin Boye. Minnen och studier, Utg av M Abenius o O Lagercrantz, Sthlm: Bonnier, 1942, s [161]—171). - Från norska kollegors krets (Norge - broderland. Tolv uppsatser under red av A Björnberg, Upps: Lindblad, 1942, s 146-157). - Gåtan Frankrike (Studiekamraten, 24, 1942, s 263-267). - Hur jag kom att skriva "Attentat i Paris" (Folket i bild, 1943, nr 40, s 2). [Introduktion till publ av romanen (1942) som följetong, se anm ovan under egna verk.] - Mitt första möte med Ludvig Nordström (Ibid, nr 51/52, s 26-27, 76-78, ill). [Omtr i: Trettio stora namn ur Folket i bilds årgångar. Noveller, dikter, artiklar och bilder i urval och med ett förord av I Ohman, Vignetter och typografi av O G Carlsund, Sthlm: Folket i bild, 1944, s 253-264, pl vii.] - Litterära möten (Mitt möte med boken. Tjugo svenska författare berätta om sig själva och om böcker ... Red av I Ohman, Sthlm: Folket i Bild, 1943, s 179-186, [1] pl-bl). - Om författare (Vintergatan, 1943, s 7-27). - Marika Stiernstedts syn på judeproblemet (Judisk tidskrift, årg 17, 1944, s 384-390). [Utdrag ur M S:s roman "Indiansommar 39" (1944) med en inledande kommentar av M Ehren-preis (s 384-385).] - [Uttalande] (Kända svenskar om Polen, [Rubr,] Sthlm 1944, (Bonniers boktr), s 12). - Ve segrarna! (Nordens frihet, 5, 1944, nr 14, s 20-22). - Paris. Radioanförande den 26 augusti 1944 (Ibid, nr 18, s 5). - Den nutida jordreformen i Polen (Arte et marte, årg 41/42, 1945/46, s 36-40). - [Svar på] Vikdga prosaverk. En rundfråga till svenska författare (SLT, 8, 1945, s [1]—19). [M S:s svar återfinns på s [l]-2.] - Tebjudning i Hälsingborg (Vintergatan, 1945, s 54-56). [Om Emilia Uggla. Under rubr: Minnesbilder (s 44-60).] - Kära Ragnar Holmström! [Hyllning i brevform] (Vännernas bok. Detta arbete innehåller ett hundratal reproduktioner av de personliga och mycket olikartade bidrag, som en rad konstnärer av olika riktningar glatt författaren Ragnar Holmström med på hans 50-årsdag, Malmö: Norden, 1945, s 181). -Judarna i Polen (Judisk ddskrift, 19,1946,s68-76). [Ur M S:s Polsk revolution (1946).] - Borgerligt liv i 1800-talets slutskede (Sverige i fest och glädje, Av B Nerman m fl, Under red av M Rehn- berg, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1946, s [185] -213, ill, fotogr). - Somt faller på hälleberget, men inte allt (Vintergatan, 1946, s 9-17, ill). [Minnen av judeförföljelser under M S:s barndom.] - Ett officers-hem (Barndomshemmet. Kända män och kvinnor berätta om sitt barndomshem, Under red av S Söderberg, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1947, s 167-177). — Hur ska vår dd ordna för judarna? (Judisk tidskrift, 20, 1947, s 137-144). [Ur: Vi, 1947:15 o 16.] -Vid den judiska statens grundande. Anförande i Blå hallen, 12 december 1947 (Ibid, s 380-382). - Ur några brev adresserade till Marika Stiernstedt (Utlandsvenskarna, årg 9, 1947, nr 7, s 16-18). [Återger utdrag ur brev från L Nordström från 1923 med kommentarer av M S.] - Möte med Albert (Vecko-journa-len, årg 38,1947, nr 7, s 14-15, fotogr). [Om ett möte med A Engström 1898.] - Möte med Kejsar Wilhelm II (Ibid, nr 8, s 18-19, fotogr). - Möte med Anatole France (Ibid, nr 9, s 22-23, fotogr). [Om ett möte med A F 1921.] - Möte med Snoilsky (Ibid, nr 10, s 22-23, fotogr). [Om ett möte med C S 1899.] - Möte med Weygand (Ibid, nr 11, s 20-21, 42, fotogr). [Porträtt av den franske generalen M Weygand, baserat på många möten o släktskap.] - Möte med H. G. Wells (Ibid, nr 12, s 26-27, fotogr). [Om två möten 1917 o 27.] - Möte med Brantings (Ibid, nr 13, s [25], 36-37, fotogr). - Möte med Hitler (Ibid, nr 14, s 21, 34, fotogr). - Möte med svensk officer (Ibid, nr 15, s 26-27, fotogr). [Om M S:s bekantskap med överste A Gyllenkrok 1943-46.] - Möte med Heidenstam (Ibid, nr 16, s 26, 45-46, fotogr). [Om 4 möten med H.] - Möte med Knut Hamsun (Ibid, nr 17, s [25], 37, fotogr). [Om möte med H 1930.] - Möte med Strindberg (Ibid, nr 19, s 22, 43, 46). [Om möte med S i Paris på 1890-talet.] - Möte med folkkommissarie (Ibid, nr 20, s 35, 54). [Om möte med Tjtjerin 1918.] - Möte med Kerenskij (Ibid, nr 22, s 27, 32). [Om möte med AFK 1919.] - Möte med Hjalmar Söderberg (Ibid, nr 23, s 18, 29). [Porträtt av H S.] - Utgående från gamla farbror Jacques (En bok om rus och inspiration, Utg av Sveriges författareförening, Sthlm: Norstedt, 1948, (Vintergatan, 1948), s 195-207). - Som familjeflicka i Uppsala (Upplands nations årsskrift, 11, 1948, s [3]-8). - Möte med Strindberg (Konst och kultur, årg 5, 1949, nr 1, s 2-4). [Utdrag ur kap August Strindberg (s 81-106) från M S:s Mest sanning (1948). Texten motsvarar s 81-89 av kap.] -Ja tack åt livet (Mitt långa liv har lärt mig... En levnadsvisdomens bok skriven av sjuttio författare över sjuttio år o red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1949, s 257-263, fotogr). - Elin Wägner - kanske? (SLT, 12, 1949, s [103]-105). - Ludvig Nordströms Fata Morgana (BLM, 20,1951, s 17-39, ill, fotogr). - Från Samfundet De Nios barndom. Ur ett par buntar brev (SLT, 14, 1951, s [97]-111). - Viktor Almquist in memoriam (Ibid, s [147]-153). - Til] 70-årsdagen (Boken om Sven Lidman, Under red av R Hentzel, Sthlm: Natur och kultur, 1952, s 227-[236]). - En kunglig student i Uppsala. Ill: L Lindqvist (Julstämning, 1952, s 34-36, ill). [Minnen av Prins Eugen.] - Nordlund. Tillägnas Ivar Lo-Johansson (Min bästa novell, Red av R Hentzel, Sthlm: Natur o kultur, 1952, s 48-[68]; 2. uppl s å). [Med motivering för novellvalet av M S, s 46-47.] - Sista kapitlet (BLM, 23, 1954, s 354-364, fotogr.). [Om en brevväxling åren 1940-41 mellan M S o L Nordström.] - En hälsning från M S (En bok om Vanbo. En hyllningsskrift till AnnyWernström, Red av RWägner, Sthlm 1954, s 130). - [Svar på] Citatet. En svensk versenquéte (SLT, 17, 1954, s [145]-174). [M S:s svar återfinns pås 171-173.] - Distingen. (Ur Riksäpplet) (Uppland i litteraturen. En hembygdsbok, Sammanställd av H Ahlberg o L Thorsell, Upps: Lindblad, 1955, s 235-241). - Uppsalaatmosfären. (Ur Riksäpplet) (Ibid, s 271-[273]). - Som jag minnes ryska revolutionen. Ett postumt uttalande avM S (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, årg 31, 1957, s 7-8). [Återger ett av M S själv nedtecknat uttalande i samband med en intervju 1937. I intervjun återgavs hennes uttalande endast i sammandrag.] - M S:s bidrag i Idun har ej närmare efterforskats. Förutom att hon var medarb där 1907-15 o 1924-27 finns det bidrag så sent som 1951 av henne i den. - Bidrag i dagstidn har ej efterforskats förutom att M S:s debutnovell 1892 har noterats ovan. Redigerat: Innan vi började. Festskrift utg av Sveriges författareförening. [Red av M S o W Swahn.] Sthlm: Bonnier (i distr), 1921. 192 s. [Även med bidrag av M S, se ovan under bidrag.] - Vintergatan. Sveriges författarförenings jultidning. 1922. Sthlm: Bonnier, 1922. [Tills m S Haglund.] - Nordisk forfatter-tidende. Organ för Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges författare utg av Det nordiska författarerådet. Årg 13 (1932). Sthlm 1932. [M S även ansvarig utg.] - Svensk litteraturspegel. Under red av M S. Sthlm: Bonnier, 1937-38. 1-17, 19. [18 ej utg. Det är möjligt att M S har skrivit de osign författarpresentationer på l!/2-2 s som inleder respektive volym.] Översatt: M Barres, Colette Baudoche. Historien om en ung flicka från Metz. Auktoriserad övers o förord av M S. Sthlm: Bonnier, 1915. [9], 172 s. ([Förtitel:] Moderna romaner). - MS, L'ame de la France. Souvenirs et impressions. Paris, Nancy: Berger-Levrault. 1917. viii, [1], 254, [1] s. [Namnform: M Stjernstedt. Övers av M S:s egen bok Frankrikes själ, se egna verk ovan.]

Källor och litteratur

Källor o litt: I Elam, "Det är inte fråga om lycka": M S:s författarskap (Kvinnornas litt:hist, 2, ed I Holmquist o E Witt-Brattström, 1983); M Fahlgren, Spegling i en skärva: kring M S:s författarliv (1998); dens, Y Hird-man o E Witt-Brattström, Erotik, etik o emancipation: om 1920-talets nya kvinna, M S o emancipationsromanen (Nord kvinnolitt:hist, 3,1996); O Fagerstedto S Sörlin, Framtidsvittnet: Ludvig Nordström o drömmen om Sverige (1987); J Gehlin, Floden o virvlarna: linjer o episoder ur hundra års författarfacklig hist (1993); L Larsson, Sanning och konsekvens. M S, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna (2001); M Leche-Löfgren, M S (Sv littitidskr 1955, nr 1-2); SMoK; U Wittrock, M S (1959)).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M (Marika) A S Stiernstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20168, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Fahlgren), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20168
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M (Marika) A S Stiernstedt, urn:sbl:20168, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Fahlgren), hämtad 2024-04-16.