Gerhard Strindlund. KB.

Gerhard Strindlund

Född:1890-09-24 – Sollefteå församling, Västernorrlands län
Död:1957-10-10 – Essinge församling, Stockholms län

Generaldirektör, Socialminister, Kommunikationsminister


Band 33 (2007-2011), sida 736.

Meriter

Strindlund, Gerhard, f 24 sept 1890 i Sollefteå, Vnl, d 10 okt 1957 i Sthlm, Essinge. Föräldrar: mejeriföreståndaren Johan S o Märta Johanna Sörlin. Elev vid Hola lantmannaskola, Torsåker, Vnl, 06–08, lantbruksstudier i Danmark 08–09, lantbrukare i Graninge, Vnl, 12 o i Skedom, Multrå, Vnl, 17, led av AK 21–41 (led av statsutsk 31–38 o 41, av särsk utsk 35, av bondeförb:s riksdagsgrupps förtroenderåd 37–41), led av komm ang omorganisation av sjukkasseväsendet juli 25–dec 26, av utredn ang omorganisation av den lägre lantbruksundervisn juni 28–april 30, av jordbruksutredn juli 28–dec 32, av 1933 års mjölkutredn mars– maj 33, av utredn om standardisering o kvalitetsmärkn av lantmannaprodukter april–sept 33, av 1933 års skogindustrisakk juli 33–juli 35, av expertrådet för utredn om beredskapsåtgärder till skydd för den inhemska industrin nov 33–april 34, av utredn ang dyrortsgraderade folkpensioner juni–nov 35, av komm ang nedläggn av kronohäkten juni–dec 35, av 1936 års lönekomm april–juli 36, av 1936 års domsagokomm juni–sept 36, statsråd o chef för Socialdep 19 juni–28 sept 36, överrevisor i arbetslöshetskommissionen 36–37, sakk i Pensionsstyr 36–37, ordf i styr för Sv jordbrukskreditkassan 36–38, led av 1936 års skogsutredn juli 36–febr 43, av sakk ang Västernorrlands läns försörjn:möjligheter april 37–sept 39, av 1937 års arbetslöshetssakk juni 37–juni 39, v ordf i 1938 års jordbruksutredn mars 38–40, statsråd o chef för Kommunikationsdep 16 dec 38–13 dec 39, ordf i vednämnden jan–juni 40, led av statens arbetsmarknadskommission maj 40–juli 41, av statens bränslekommission juni 40–juni 41, av järnvägsrådet 41, ordf där 46, led av centrala krigskonjunkturskattenämnden maj 41–48, överdir o chef för Skogsstyr 20 juni (tilltr 1 juli) 41–30 juni 53, ordf i komm ang kronoskogsvaktarboställen å häradsallmänn:ar jan–maj 42, led av styr för Skogshögsk 42, v ordf där 50–54, led av styr för Sv träforskn:inst 42–54, v ordf i Norrlandskomm febr 44–nov 48, led av styr för Statens skogsforskn:inst 45–54, av skogsstatistikutredn sept 49–jan 52.

G 1) 5 jan 1912 i Spånga, Sth (enl vb för Torsåker, Vnl), m Kristina Nordling, f 16 jan 1867 i Torsåker, d 21 febr 1953 i Sthlm, Essinge, dtr till bonden Per N o Anna Greta Öman; 2) 14 juli 1954 i Sthlm, Kungsh, m Sonja Persson, f 20 sept 1904 i Söderbärke, Kopp, d 21 sept 1984 i Sthlm, S:t Göran, dtr till handlaren Alfred P o Augusta Andersson.

Biografi

Född i ett lantbrukarhem praktiserade S redan som ung inom jordbruk. Han var elev vid Hola lantmannaskola och efter han själv lantbrukare, först i Graninge sn, sedan i Skedom i Multrå sn. S engagerade sig tidigt och aktivt i kommunalpolitiken. Han anslöt sig till bondeförbundet och inträdde 1921 i AK som ombud för Ångermanlands södra valkrets. Sedan länets tre valkretsar inför följande riksdag slagits samman uppbar han bondeförbundets enda mandat i den nya valkretsen.

Parallellt med riksdagsarbetet tog S aktiv del i lantmännens organisationsarbete på riksplanet och blev under 1920-talet ledamot av viktiga utredningar. Han deltog bl a i den jordbruksutredning som 1928 tillsattes av Carl G Ekmans (bd 13) regering. S medverkade också aktivt i preludierna till bildandet av den fackliga riksorganisation, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), som omslöt landsbygdens samtliga befolkningsgrupper (godsägare, bönder, hemmansägare, småbrukare, torpare, skogs- och lantarbetare) och som ville arbeta med samma metoder som användes inom arbetarnas fackföreningsrörelse. S nämndes 1932 efter regeringen Ekman-Hamrins avgång som kandidat till en statsrådspost i en planerad men aldrig bildad regering bestående av bondeförbundare och frisinnade med högerinslag.

Under krisåren i 1930-talets början tillhörde S tillsammans med Axel PehrssonBramstorp (bd 29) den grupp av yngre bondeförbundspolitiker som ansåg partiledaren, den konservativt orienterade Olof Olsson i Kullenbergstorp (bd 28), vara mindre representativ för stämningarna i partiet. Gruppen var ohämmad av ideologiska hänsyn och ville bort från vad som sågs som traditionellt agerande i högerns kölvatten till förmån för en politik i RLF:s anda. S påverkades också av den ekonomiska krissituation som rådde för skogsbönderna i Norrland och den stora arbetslösheten i hemlänet. Kort efter krisuppgörelsen i Danmark i jan 1933 mellan bondepartiet venstre och socialdemokraterna närmade sig S därför den socialdemokratiske jordbruksministern Per Edvin Sköld (bd 32). Vid en middag i Skölds hem med bl a Bramstorp och S inleddes det samarbete som s å resulterade i motsvarande sv krisuppgörelse (”kohandeln”), då bondeförbundets jordbrukspolitik och socialdemokraternas arbetslöshetspolitik kombinerades. S invaldes dock inte i det särskilda utskott (”välfärdsutskottet”), som skulle lägga grunden för det fortsatta samarbetet, men tillhörde de ledande i det egna partiets interna arbete med de frågor som hörde till jordbrukets del av uppgörelsen. Han hade nu stort anseende inom sitt parti och kom där för framtiden att betraktas som skicklig taktiker och den reelle initiativtagaren till krisuppgörelsen.

I juni 1936 bildade Bramstorp regering. I de tidiga försöken att bredda ministärens underlag hade S medverkat till att kräva att högern och folkpartiet såväl godkände 1933 års ”kohandel” som tog avstånd från tidigare borgerliga anklagelser mot bondeförbundet för ”moraliskt svek”. Kraven har karakteriserats som ett ”djärvt spel, men ett taktiskt genidrag” (Bjärsdal). Det ledde till Bramstorps önskade enpartiministär, vars syfte var att signalera att bondeförbundet nu var moget att bära ansvaret för rikets styrelse. S som länge hade arbetat med sociala frågor i statsutskottets tredje avdelning inträdde som socialminister. När sedan efter valet på hösten 1936 socialdemokraten Per Albin Hansson (bd 18) bildade koalitionsregering med bondeförbundet ska i Bramstorps närvaro S och Janne Nilsson i Hörby (bd 26) själva fått göra upp om försvarsministerposten, som gick till Nilsson. Men när denne två år senare avled och regeringen kompletterades inträdde S som kommunikationsminister. Han avgick i samband med att Hansson efter världskrigets utbrott i dec 1939 bildade samlingsregering. På grund av att bondeförbundet i valen tappat röster och jordbrukets intressen kommit i skymundan, ifrågasatte han senare såväl Bramstorps som partiets fortsatta regeringsmedverkan.

När S 1941 utnämndes till överdirektör och chef för Skogsstyrelsen ska därför villkoret ha varit att han lämnade riksdagen (v Heland). Han var som representant för landets skogrikaste län sällsynt lämpad för att ansvara för det nyinrättade ämbetsverkets många ärenden rörande det enskilda skogsbruket. Som tidigt engagerad för de norrländska jord- och skogsbrukarnas situation i den accelererande industrialiseringen och tätortsomvandlingen hade han i remissdebatten 1932 framhävt krisläget för skogsbönderna i Norrland och att de åsidosatts i statsmakternas hjälpåtgärder. Sina åsikter om skogsbrukets stora betydelse för landet och om dess aktuella villkor hade han sammanfattat i en skrift 1939. S lämnade posten som överdirektör 1953.

Under sin riksdagsmannakarriär framlade S 25 egna motioner, samtidigt som han medverkade i offentliga utredningar och var ledamot i åtskilliga styrelser, företrädesvis på jord- och skogsbrukets områden. Som kommunikationsminister inledde han vad som resulterade i ett förstatligande av de sv järnvägarna, ett initiativ som fullföljdes av hans efterföljare som kommunikationsminister Gustaf Andersson i Rasjön. Motivet bakom förslaget var att ett förstatligande skulle vara den lämpligaste lösningen på järnvägarnas organisations- och rationaliseringsproblem. Endast på så sätt kunde ett önskvärt enhetliggörande av det sv järnvägsnätet uppnås.

Författare

Jarl Torbacke



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Bondeförbundet och skogsproblemen. [Rubr.] Kalmar 1939. (Kalmar tryckeri ab). 11 s. (Bondeförbundets skriftserie, 1939:2).

Tryckta arbeten (bidrag): Kreditfrågor inom skogsbruket (Skogsekonomi. Föredrag vid Sparfrämjandets kurs i skogsekonomi vid Kratte masugn, [Red: K Tham,] Sthlm: Sparfrämjandets förl, 1949, ([Omsl:] Sparbankernas skriftserie, 7), s 75–93). – Vidare 4 kortare bidrag i Skogen 1942, 46, 50 och 54; jämför C Björkbom, Register över Svenska skogsvårdsföreningens publikationer 1920–1942 (Sthlm 1944), s 118 samt H Malmström, Register över Svenska skogsvårdsföreningens publikationer 1943–1962 (Sthlm 1965), s 241. – G S:s bidrag i övrigt har ej efterforskats.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Andersson, Från bondetåget till saml:regeringen (1955); J Bjärsdal, Bramstorp (1992); E v Heland, Optimismens o besvikelsens år 1922–1952 (1969); G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället med tyngdpunkt på 1920o 1930-talen (1976); A Isaksson, Per Albin, 4 (2000); T Johansson o P Thullberg, Samverkan gav styrkan: lantbrukarnas fören:rörelse 1929–1979 (1979); L Lewin, Planhushålln:debatten (1967); Y Möller, Per Edvin Sköld: humanist o samhällsbyggare (1996); O Nyman, Krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna o bondeförb 1933 (1944); dens, Sv parlamentarism 1932–1936 (1947); N Quensel, Minnesbilder (1973); P Thullberg, Bönder går samman (1977); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 5 (1992); K G Westman, Polit anteckn:ar april 1917–aug 1939 (1987); dens, Polit anteckn:ar sept 1939–mars 1943 (1981); E Wigforss, Minnen, 3 (1954).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerhard Strindlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2020-12-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34547
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerhard Strindlund, urn:sbl:34547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2020-12-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se