Meriter

Strömberg, Julia Charlotta Mortana, f 24 febr 1851 i Lund, d 29 aug 1920 i Sthlm, Jak. Föräldrar: arkitekten Hans Jakob S o Dorothea Fredrika Gransted. Elev vid Gbgs musei ritskola 67–71, vid FrKA ht 72–vt 80, stiftare o led av Akademiklubben 77, agrée vid FrKA 81, elev vid Konstnärsförb:s andra skola 99–01, privatlär i Sthlm. – Ogift.

Biografi

Julia S:s far Hans Jakob S (1821–72) föddes i Strömstad och bedrev studier vid Teknologiska institutet i Sthlm samt för professor C G Brunius (bd 6) i Lund, vars entusiasm för medeltidens arkitektur han kom att influeras av. Han slog in på arkitektbanan och ritade bl a Akademiska föreningens hus i Lund samt två slott i andra delar av Skåne, samtliga inspirerade av den romantiska medeltidsstilen. Från 1853 var Hans Jacob S stadsarkitekt i Gbg där hans främsta arbete blev Högre elementarläroverkets nya byggnad, färdig 1862. Förutom renoveringsarbeten i bl a Gustavi domkyrka planlade han även Östra kyrkogården och ritade Kville kyrka i Bohuslän, en av landets största landsortskyrkor. Han var också en begåvad tecknare och efterlämnade kulturhistoriskt värdefulla akvareller och teckningar av dåtidens Gbg.

S och hennes systrar hade alla ärvt faderns konstnärliga talang och samtliga inledde sina studier vid Gbgs musei ritskola, där Hilda Lindgren (bd 23, s 451) var föreståndare och lärare vid den kvinnliga avdelningen. En av S:s studiekamrater var Jenny Nyström (bd 27). Efter faderns död 1872 flyttade hon till Sthlm och kom på hösten samma år in vid FrKA. Antalet kvinnliga elever vid akademins ”fruntimmersavdelning” var begränsat till sammanlagt arton och därför varierade antalet nyintagna år från år. Samtidigt med S antogs Julia Beck, Elvira Hasselqvist (g Holmström), Hildegard Norberg, Signe Sohlman (bd 32, s 624) och skulptören Ida Ericson (g Molard).

I lektionerna deltog elever från olika årskurser; gruppernas sammansättning avgjordes av undervisningens innehåll och elevernas kunskapsnivå. Däremot undervisades inte kvinnor och män tillsammans även om de i stort följde samma schema. Förhållandet mellan kvinnliga och manliga elever var dock kamratligt; under fritiden umgicks man, gjorde utflykter, dansade, lekte charader samt förde livliga diskussioner. S förefaller ha varit en sammanhållande och drivande kraft i samvaron, och var 1877 en av initiativtagarna till den gemensamma kamratföreningen Akademiklubben, A K kallad. Klubbens möten kan från första början följas i protokollen, som publicerades i dess tidskrift Palettskrap. S invaldes som enda kvinna i den första styrelsen, i vilken hon blev kassör för de kvinnliga eleverna med uppgiften att inkassera medlemsavgiften bland dem.

S och Julia Beck hade också året innan initierat elevernas egna gemensamma sommarkurser i landskapsmåleri under ledning av Daniel Holm (bd 19). Utöver den första, som hölls vid Rydboholms gods utanför Sthlm, deltog S i kurser vid Räfsnäs i Mariefred 1880 och Grönsö i Uppland 1881. Redan under den första kursen utnämndes hon till ”Mamma” och C W Jaensson till ”Pappa”. Deras uppgift var att ansvara för ekonomin och ordningen men också, underförstått, att allt gick ”sedligt” till. Titlarna fick bägge sedan länge behålla bland sina akademikamrater.

behålla bland sina akademikamrater. Åsikterna om S:s oljemålning Pilar vid vassbevuxen strand var delade, men vid uppvisandet av den blev hon agrée vid FrKA. Hon hade också under studietiden varit föremål för en mängd ”lovord” och även penningbelöningar. S deltog i det stora skandinaviska konstnärsmötet i Gbg 1881 och tillbringade sedan sommaren i familjens hem i Strömstad, dit hon reste med bland andra Karin Bergöö (se art Carl Larsson, bd 22). S gjorde några år senare en studieresa till Paris och södra Frankrike. Hon reste även till Skagen, där hennes porträtt ingår i P S Krøyers berömda väggfris med konstnärer på matsalsväggen i Brøndums hotell. Kort före sin 50-årsdag företog hon en resa till Lofoten.

Bland undertecknarna av Opponenternas första skrivelse till FrKA fanns S:s namn med. I denna skrivelse lades bl a fram förslag till förändringar av undervisningen och till en kommitté som skulle arbeta fram detta. Eftersom akademin ej visade intresse inom tilldelad tid avsändes en ny skrivelse några månader senare, där Opponenterna meddelade sitt beslut att inte ställa ut med akademin eller ta mot utmärkelser från denna. Av kvinnorna skrev både S och Hildegard Thorell först under den nya skrivelsen, men strök sedan över sina namn. 1886–96 tillhörde S likväl Konstnärsförbundet och hon var elev vid dess andra skola under de år den varade, 1899–1901.

S var framför allt landskapsmålare. Hon återvände ofta till västkusten, där hon hämtade sina favoritmotiv från strandlandskapet vid havet. Som ett ”sannskyldigt västkustens barn” såg hon i havsböljorna sina vänner och förtrogna, och som utövande konstnär förblev hon trogen ”ungdomens första ideal, havet och de algbevuxna klipporna” (Löfgren). Redan under akademitiden ställde S ut motiv från västkusten och deltog sedan i några samlingsutställningar, bl a Gbgs konstförenings retrospektiva utställning 1911 och s å den nybildade Föreningen sv konstnärinnors, i vilken hon också var medlem, första utställning på FrKA. Större delen av sin tid försörjde sig S som lärare i måleri, men i sin ateljé vid Mäster Samuelsgatan i Sthlm arbetade hon samtidigt oavbrutet med sitt eget måleri. På sin femtioårsdag hyllades hon i sin ateljé av kolleger, vänner samt gamla och nya elever.

En minnesutställning över S ordnades 1921 i Gummesons konsthall i Sthlm, där 53 verk visades.

Författare

Barbro Werkmäster

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (bl a många till W Berg).

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevregister i Valands konstskolas arkiv, vol D 3 a, Region- o stadsarkivet, Gbg. Elevmatr 1849–1900, FrKA. H Werner, Kvinnor på Gbgs musei ritskola 1865–1886, opubl uppsats, Konstvetensk instit, GU, 1998.

I Andersson, Karin Larsson: konstnär o konstnärshustru (1986); E-L Bengtsson o B Werkmäster, Från Amalia Lindegren till Julia Beck (utställn:kat, FrKA, 1997); des, Kvinna o konstnär i 1800-talet Sverige (2004); A Frieberg, Karin: en bok om Carl Larssons hustru (1967); K Hjern, Valands konstskola (1972); C Löfgren, J S (Idun 1901, nr 10); G Nordensvan, Sommarminnen från Räfsnäs: ett stycke nord konstnärsliv (Ny ill tidn 1880, nr 35); SKL; J S 1851–1920: minnesutställn: Gummesons konsthall, jan 1921 (1921); S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1–2 (1945–65); H-G Wallentinus, Konstskolorna i Mariefredstrakten åren kring 1880 (Sörmlandsbygden 2001). – Hans Jakob S: S T Kjellberg, Charlottenlund (Slott o herresäten i Sverige: Skåne, 2, 1966); dens, Hanaskog (Slott o herresäten i Sverige: Skåne, 3, 1966); NF, ny uppl, 27 (1918); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1–2 (1925–28); SKL; Werner, a a.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Julia Charlotta Mortana Strömberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäster), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34580
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Julia Charlotta Mortana Strömberg, urn:sbl:34580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäster), hämtad 2024-04-25.