Margareta Suber. Sveriges pressarkiv, RA.

S Margareta A Suber

Född:1892-11-02 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1984-04-06 – Solna församling, Stockholms län

Band 34, sida 177.

Meriter

Suber, Siri Margareta Augusta, f 2 nov 1892 i Linköping, Domk, d 6 april 1984 i Solna. Föräldrar: läkaren Johan Hjalmar S o Syster Siri Hildegard Kindbom. Elev vid Linköpings flickskola 0209, studentex som privatist vid H a l i Linköping 14 juni 11, inskr vid UU ht 12, FM där 29 maj 15, korrespondent hos Sveriges allm exportfören 15–16, medarb i Sthlms Dagblad 16–mars 18, i SvD 2124, led av styr för Sveriges författarfören 50, v ordf där 56–61, v ordf i styr för Sv PEN-klubben 5561. Förf.

G 10 mars 1918 (–31) i Sthlm, Jak, m kanslirådet Georg (Göran) Zakarias Topelius, f 11 okt 1893 i Hfors, d 1 sept 1985 i Sthlm, Finska, son till hovrådet Georg Leopold T o Nadine Kiseleff.

Biografi

Margareta S var under drygt 60 års tid en produktiv författare som skrev inom så vitt skilda genrer som sagor, romaner, noveller, poesi och reseskildringar. Hon inledde sin yrkesbana som journalist. 1918 bevakade S det finska inbördeskriget som krigskorrespondent för Sthlms Dagblad och under 1920-talet ansvarade hon där för inslag om hem och barn. Under samma tid översatte hon också barnböcker. Dessa senare erfarenheter kan ha påverkat det egna tidiga författarskapet, S debuterade nämligen som barnboksförfattare. Hon var då sedan 1918 gift med Georg Topelius och publicerade sig under namnet Margareta Topelius. I sitt senare författarskap använde dock S sitt flicknamn. Som barnboksförfattare utgav hon Mor berättar för sina små (1923), Negergossen Yoka (1924), Trollsaxen (1925) och en omarbetning för döva: De gamla goda sagorna (1926). Sagoberättandet och namnet till trots fanns inget närmare släktskap mellan S och Zacharias Topelius, hennes make tillhörde en annan gren av släkten.

S var en mycket läst författare och hon fick goda vitsord från kritiken vad gäller analytisk skärpa, psykologisk trovärdighet och stilistisk elegans. Mest känd för eftervärlden är hon antagligen för sin vuxenromandebut Charlie (1932), bl a tack vare att texten gjorts tillgänglig genom en nyutgåva (2005) som gav romanen förnyad uppmärksamhet. Charlie har kallats den första lesbiska romanen i Sverige.

Charlie, som är romanens kvinnliga huvudperson, vistas på en badort med kontinental prägel och aktivt socialt liv. Hon beskrivs som en levnadsglad och charmerande pojkflicka som omges av andras beundran. På badorten träffar hon änkan Sara Tungel och hennes två barn. Enligt S:s son, Christer Topelius, hade romanen verklighetsbakgrund: ”Det förhåller sig så, att mina båda systrar och jag tillbringade en sommar i Hangös kontinentala badortsmiljö tillsammans med vår mor och där dök Charlie upp med sin charmfulla, varma pojkaktighet, sin röda sportbil, sin hundvalp och sin resegrammofon med de allra senaste schlagerna – hon blev helt naturligt dyrkad av oss barn.”

Romanens Charlie förälskar sig i Sara men inser inte att det är kärlek hon känner förrän hon läser en sexologisk bok som någon anonymt lämnat åt henne. Charlie börjar läsa boken, ”hon hade känt, att detta angick henne, att det på ett obevekligt, fruktansvärt sätt angick henne.” Hon jämför det lästa med egna minnen och erfarenheter och inser att hon läser om sig själv, om sin egen tillvaro. ”Med sammansnörd strupe och värkande tinningar hade hon suttit där i timmar och läst om sitt liv, det som varit och det som väntade henne. Ja, det som väntade henne.”

I Charlie nämns att författaren till den bok hon läser är ”Weininger”. Det är sannolikt en hänvisning till sexologen Otto Weiningers Geschlecht und Charakter (Kön och karaktär) från 1903. I tiden fanns en liknande skönlitterär skildring, nämligen Radclyffe Halls roman The well of loneliness (Ensamhetens brunn). Det finns likheter mellan böckerna av Hall och S: båda romanerna har en könsöverskridande lesbisk kvinna med mansnamn i huvudrollen och som barn är båda flickorna oälskade av sina mödrar samt fysiskt utagerande. I The well of loneliness går protagonisten Stephen igenom de sexologiska böckerna i sin fars bibliotek och får därigenom insikt om sin homosexualitet. Även samtida recensenter gjorde kopplingen till Halls roman. S kan, bl a genom sina goda språkkunskaper, ha kommit i kontakt med The well of loneliness innan den översattes till svenska: originalutgåvan publicerades 1928 och den svenska översättningen kom samma år som Charlie gavs ut, nämligen 1932.

I och med insikten om sin homosexualitet får Charlie en negativ självbild, men den blir inte förhärskande, utan negativa känslor växelverkar med positiva. ”Och med ungdomens förunderliga spännvidd på känslornas område slungade hon skräck och förtvivlan bakom sig och trädde ut i ett grällt flöde av extatisk hänförelse.” Charlie kan se något positivt med allt som har hänt henne i och med att hon har läst ”Weiningers” bok. ”– Då vet jag i alla fall nu, att jag älskar dig, Sara, viskade hon, och du är hundra gånger mera värd att älskas än någon annan.” Charlie gör fysiska närmanden efter att hon insett att hon älskar Sara. ”Med ett avväpnande leende i de gropiga mungiporna gick hon fram till Sara, fattade med starka händer om hennes skuldror och ruskade henne som på lek. Men nästa ögonblick hade hon pressat sina läppar hårt och lidelsefullt mot Saras mun.” Kvinnornas relation fullbordas inte fysiskt, utan Sara lämnar badorten när hon inser vidden av Charlies känslor. Romanen uttrycker dock en optimistisk tro på kärleken och att Charlie kan ”leva det liv, för vilket vår Herre behagat skapa henne”.

Charlie är skriven utifrån ett psykologiserande synsätt och porträtterar i huvudsak kvinnor. Dessa båda aspekter kännetecknar en stor del av S:s författarskap. S intresserade sig för mänskliga relationer och behandlade förhållandet mellan äkta makar, syskon samt föräldrar och barn. Subtila detaljer, inblickar i karaktärer och förändringar i stämningslägen fångas elegant av S:s luftiga och lätta stil där person- och miljöbeskrivningarna ofta är skissartade. Många karaktärer har inspirerats av människor i S:s omgivning.

Under 1930-talet publicerade S utöver Charlie två romaner, nämligen Ett helsicke för en man (1933) och Du står mig emot (1939). De behandlar bägge konflikten mellan en sund, jordnära kvinna och en känslig, överspänd man samt kärlekens problematik i en relation mellan två sådana karaktärer. Konflikten är densamma medan miljön är olikartad: Ett helsicke för en man utspelas i finlandssvensk herrgårds- och storstadsmiljö medan en norrländsk by under första världskriget skildras i Du står mig emot. Den senare boken kan också, liksom S:s roman Jonna (1940), beskrivas som en folklivsskildring. Jonna var inspirerad av S:s mormor och behandlar såväl klassamhället som ogifta mödrars situation. Stilen är realistisk och bokens dialog skriven på dialekt.

S var motståndare till nazismen. Hon skriver själv om året 1939: ”Hatet till nazismen och dess utövare blev som en börda i mitt inre som jag tyckte att jag inte orkade bära.” 1942, under pågående världskrig, gav hon ut romanen Vänd ditt ansikte till mig, där hon kritiserar antisemitismen genom att skildra den svenska judendomen och konfrontera den nazistiska ideologin. Under 1940-talet kom ytterligare tre romaner från S:s penna, nämligen Inga änglavingar (1943), Mot rött ljus (1945) och Alla bära de svärd (1947). Under 1950-talet publicerade S en novellsamling, Musikanter på livstid (1950) och två romaner, De otrogna (1953) och Äkta paret ut (1958). 1965 kom S:s andra novellsamling, Ångest och dårskap och 1976 romanen Leva på italienska som handlar om en kvinnas kamp mot den italienska byråkratin.

S:s romaner var mycket lästa, men kanske nådde hon sin största publik genom sina reseskildringar från Bulgarien, Frankrike, Italien, Sardinien, Algeriet och Marocko med titlar som Solkatt på Frankrike (1946), Jag reste med Bellina (1948), Med Bellina i Nordafrika (1949) och Himmelsö (1955). S älskade medelhavsmiljön och särskilt Sardinien där hennes dotter bosatt sig. S var vittberest och språkkunnig och hon beskriver länderna genom sina egna upplevelser och möten med människor.

Mot slutet av sitt liv återvände S på sätt och vis till sitt författarskaps början, i och med att hon återigen skrev en bok för unga. Det var På liv och död: äventyr på Sardinien (1984), som också blev hennes sista bok.

Författare

Liv Saga Milton



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i KB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Egna verk: Mor berättar för sina små. [Barnbok.] Med teckningar av M Lindman-Jan. Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1923. 114, [1] s, ill. [Namnform: Margaretha Topelius.] – Negergossen Yoka. Med 4 färgpl och vignetter av H Hedberg. Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1924. 55, [1] s, [4] pl-bl i färg, ill. [Namnform: Margaretha Topelius.] – Trollsaxen. Sagor för småbarn. Med ill av A Bergman. Upps: Lindblad, 1925. 73 s, ill. [Namnform: Margaretha Topelius.] – De gamla goda sagorna. Omarbetade för dövstumma. Ill av A Bergman. Sthlm: Förf, 1926. 36 s, ill. [Namnform: Margareta Topelius.] – Charlie. [Roman.] Sthlm: Bonnier, 1932. 149 s. [Ny utg 2005: Sthlm: Normal, 2005, 97, [1] s, ([Omsl:] Normal klassiker). Översatt till engelska 1934 (tillsammans med Ett helsicke för en man, 1933).] – Ett helsicke för en man. [Roman.] Sthlm: Bonnier, 1933. 206 s. Översatt till engelska 1934 (tillsammans med Charlie, 1932).] – Du står mig emot. Roman. Sthlm: Norstedt, 1939. 291 s. [Ny utg 1944: Manja. Roman, Sthlm: Folket i bilds förl, 237 s, ([FIB:s folkböcker, 35]). {51.–70. tus 1945.}] – Jonna. Roman. Sthlm: Norstedt, 1940. 312 s. [Ny utg 1957: Jonna, Sthlm: Norstedt, 235, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 1). Översatt till danska 1944.] – Vänd ditt ansikte till mig. Roman. Sthlm: Norstedt, 1942. 313, [2] s. [Ny utg 1957: Vänd ditt ansikte till mig, Sthlm: Norstedt, 239, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 2).] – Inga änglavingar. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1943. 293, [1] s. – Manja. Roman (1944). Se: Du står mig emot (1939). – Mot rött ljus. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1945. 275, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg 1957: 227, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 3). Översatt till danska 1946 samt till franska och norska 1948.] – Solkatt på Frankrike. [Reseskildring.] Sthlm: Norstedt, 1946. 234 s. – Alla bära de svärd. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1947. 259, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg 1957: 213, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 4).] – Jag reste med Bellina. [Reseskildring.] Ill av H Ripa. Sthlm: Norstedt, 1948. 367, [1] s, ill. [2.–4. uppl 1948–49. Ny utg 1957 (utan ill): 274, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 5).] – Med Bellina i Nordafrika. [Reseskildring.] Ill av H Ripa. Sthlm: Norstedt, 1949. 295, [1] s, ill, 1 karta. [2. uppl s å.] – Musikanter på livstid. Noveller. Sthlm: Norstedt, 1950. 243 s. – De otrogna. Roman. Sthlm: Norstedt, 1953. 207, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg 1957: De otrogna, Sthlm: Norstedt, 177 s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 6).] – Himmelsö. Ill av L Rodhe. Sthlm: Norstedt, 1955. 181, [2] s, ill. [Berättelser med motiv från Sardinien. Ny utg 1957: 130, [1] s, ([Omsl:] 7 valda böcker av Margareta Suber, 7).] – 7 valda böcker av Margareta Suber. Sthlm: Norstedt, 1957. 1–7. [Se respektive del ovan: 1, Jonna (1940); 2, Vänd ditt ansikte till mig (1942); 3, Mot rött ljus (1945); 4, Alla bära de svärd (1947); 5, Jag reste med Bellina (1948); 6, De otrogna (1953) samt 7, Himmelsö (1955).] – Äkta paret ut. Roman. Sthlm: Norstedt, 1958. 185, [1] s. – Målet är Bulgarien. En reseguide sammanställd av M S. Sthlm: Fabel, 1964. 133 s, fotogr, 2 kartor. – Ångest och dårskap. Noveller. Sthlm: Norstedt, 1965. 141, [2] s. – Att vara blyg, att slippa vara blyg. Axplock och reflektioner av M S. Ill av B Andersson. [Sthlm:] Piccolo, u å [1968]. 77, [2] s. [Ryggtitel: Att slippa vara blyg.] – Leva på italienska. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1976. 143, [1] s. – Allt som närmar sig. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1978. 50, [3] s. – Böljegång. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1980. 86, [5] s. – På liv och död. Äventyr på Sardinien. Sthlm: Norstedt, 1984. 124 s. [Barnbok.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats.

Utgivit: Vishetens ord i väster. Samlade av M S. [Sthlm:] Piccolo, 1962. [51] s. ([Omsl:] En Piccolobok). [Omsl: Vishetens ord i väster. I urval av M S. Med förord av S, ”Känn dig själv”, s [5]. Nya uppl 1962–63. 4.–5. uppl 1964–67. 6. uppl 1972: [Sthlm:] Piccolo/LT. {2 tr 1977: Sthlm: LT, (Piccolo).}]

Översatt och bearbetat: K Rohr, Teddy som ville bli nånting. En liten trevlig björnhistoria. Med bilder och text av K R. Texten fritt bearbetad från originalet av M. T-s. Sthlm: A Johnson, [1924]. [16] s, ill. [Bilderbok.] – [R v Volkmann,] Gullhjärtat. Texten fritt bearbetad från originalet av M. T-s. Ill av H Collin. Sthlm 1931. 12 s, ill. [Bilderbok.] – Några översättningar av barnböcker som föregår S:s egen debut har ej kunnat beläggas.

Översatt: L Bromfield, En modern hjälte. [Omsl:] Roman. Övers av T Nordström-Bonnier och M S. Sthlm: Bonnier, 1933. 606 s. ([Omsl:] Gula serien). [2. uppl 1934.] – L Bromfield, I dag röd – i morgon död. [Omsl:] Noveller. Sthlm: Bonnier, 1934. 425 s. [Två av bokens noveller, Fröken Mehaffy och De luxe, har översatts av S, de övriga två av T Nordström-Bonnier.] – S Christiansen, Agnar för vinden. [Omsl:] Roman. Med inledning av A Österling. Övers från norskan av M S. Sthlm: Bonnier, 1934. vii, 321, [2] s. ([Omsl:] Gula serien). – C P Rodocanachi, ”En galen präst döpte honom”. [Roman.] Sthlm 1939. 312 s. – R Godden, Svarte Narcissus. Roman. Sthlm: Norstedt, 1940. 279 s. – N Hoult, Så mötte de kärleken. Roman. Sthlm: Hökerberg, 1943. 358, [2] s. – J Nielsen, Dagen är så stor. Övers från danskan av M S. Sthlm: Norstedt, 1943. 263, [2] s. – R C Hutchinson, Styvmodern. Sthlm: Norstedt, 1955. 218, [1] s. – M Twain, Mississippi. Övers av M S och B Elfwén. Med förord av J O Olsson. [Sthlm:] Christofers bokförl, 1959. 226, [1] s, ill. [Ny utg 1970: Livet på Mississippi, Sthlm: Prisma, 219 s, (Prisma).] – P Abrahams, Mörk gryning. [Självbiografisk roman.] [Sthlm:] Christofers bokförl, 1960. 318 s. – [A Conan Doyle,] Min vän privatdetektiven Sherlock Holmes. Glimtar ur en stor mans liv. Förord av E Queen. [Verso:] Ill av S Paget. Sthlm: Fabel, 1964. 63 s, ill. ([Omsl:] Fabels rariteter). [S har översatt förordet, Vem kan någonsin glömma? (s 5–16). Innehållet i övrigt utgörs av tematiskt ordnade citat ur böckerna om S Holmes. Om dessa anges endast att de är hämtade från tidiga svenska översättningar utan att precisera vem som varit översättare. Vem som sammanställt urvalet framgår inte heller.] – A de Saint-Exupéry, Brev till en gisslan. Förord av A Häggqvist. Sthlm: Piccolo, 1964. 74, [1] s. ([Piccolos klassikerserie]). – [J R Russell, Duke of Bedford,] Snobbarnas bok, av John, hertig av Bedford i samarbete med G Mikes. [Verso:] Ill av N Bentley. Sthlm: Geber, 1966. 159, [1] s, ill. ([Omsl:] Gebers Mustasch-serie). – D Ames, Mord på första sidan. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1969. 209, [1] s. (Tema). – E Ferrars, Isad in i märgen. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1969. (Ystad: Aurora, 1968). 205, [1] s. (Tema). – G Servadio, Melinda. Sthlm: Norstedt, 1970. 304, [1] s.

Källor och litteratur

L S Bergdahl, Kärleken utan namn: identitet o (o)synlighet i sv lesbiska romaner (2010); H v Born, Lesbisk roman som var först (SvD 12 juli 2005); K Fjelkestam, Ungkarlsflickor, kamrathustrur o manhaftiga lesbianer: modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige (2002); J Gehlin, Floden o virvlarna: linjer o episoder ur hundra års författarfacklig hist (1993); K Lindeqvist, ”Den där lilla…” Charlie o inversionsdiskursen i Ensamhetens brunn (Lambda nordica 2006, nr 3); A Lund, M S: en undersökn av kvinnoskildr:en i två av hennes romaner (Specialarb, Högskolan i Borås, instit Bibliotekshögskolan, 1989, nr 147); M S 60 år (SvD 12 nov 1952); M S död: från barnboksförfattande till psykologiska romaner (DN 12 april 1987); V Nyberg, M S ser tillbaka: journalist, krigskorrespondent, författarinna (SvD 1 nov 1962); B Stenberg, Charlie (Lambda nordica 1989, nr 3–4); dens, Förord till S:s Charlie (2005); M Suber, Minnets skamfläckar (Vintergatan 1957, Sveriges författarefören:s kalender, ed J Gehlin, 1957); B Svanberg, Den mörka gåtan: kärlek mellan kvinnor som litterärt motiv (Nord kvinnolitt:hist, 3, 1996); R Svanström, M S till minne (SvD 14 april 1984); K Topelius, Några kommentarer (Lambda nordica 1989, nr 3–4).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Margareta A Suber, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Liv Saga Milton), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Margareta A Suber, urn:sbl:34673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Liv Saga Milton), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se