Biografi

Suck, släkt, härstammande från den lybske handelsmannen Michael S (d omkr 1677). Hans affärsförbindelser med Sthlm är belagda från 1660-talets mitt. S importerade då matvaror till huvudstaden som humle, malt, mumma, ostron, skinka och medvurst men även kläde och lärft. Med tiden blev dock vin den mest dominerande varan, något som avspeglas i det nätverk av framstående vinhandlare som han kom att ingå i. Även om S inte var baserad i Sthlm knöts han antagligen mer till staden i och med sitt giftermål 1675 med vinhandlaränkan Dorotea Fris. S omkom dock vintern 1676–77 vid ett skeppsbrott under resa mellan Danzig och Lübeck.

S:s son Johan S (d 1732) som övertog den svenska verksamheten, vann burskap i Sthlm 1681 och anses vara grundaren av det Suckska handelshuset. Han hade både sin bostad och sin verksamhet i Sverige. Genom sitt andra gifte 1707 kom S dessutom att utvidga affärerna och involvera sig i bruksdrift, en näring som antagligen inte var honom främmande då fadern enligt bevarade memorialböcker tidigt exporterade järn. Hans andra hustru Magdalena Dorothea Wittvogel (1681–1728) var dotter till ägaren av Garphyttans bleckbruk i Tysslinge, Ör, och från 1713 kom S tillsammans med sin son i första giftet, Johan (Michael) S (1683–1736), att arrendera halva bruket. Den andra halvan köptes 1724. En långvarig tvist resulterade dock i att den arrenderade halvan av bruket förlorades 1736. S hade då nyligen avlidit och fadern var död sedan fyra år varför familjen stod utan drivande intressenter. Handelshuset Suck & Son måste därför avveckla sitt engagemang i bruket.

Arvet efter S och hans far var ansenligt. Förutom bruk och bruksandelar omfattade det ett halvdussin fastigheter i Sthlm. Periodvis hade man under handelshusets blomstring haft intressen även i Gusums bruk i Ringarum, Ög, och i Davidshyttan i Hedemora.

Efter handelshusets avveckling 1739 kom S:s söner och sonsöner att ägna sig åt ett flertal näringar. En blev grosshandlare i Hamburg, en annan återgick i någon mån till stamfaderns profession och blev vinskänk. S:s sonson sidenvävargesällen Carl Didrik S (1742–1805) är den senast kände av släkten som burit namnet S.

Yngsta barn till Johan S var Christina S (1734–91). Hon gifte sig 1760 med sin kusin Lorentz Pauli (bd 28, s 752), vars familj bl a ägde Sthlms största textilfabrik. S var barnlös och instiftade i sitt testamente 1789 den Pauliska donationsfonden vars syfte var att utdela årliga pensioner till borgaränkor, änkor efter präster och andra tjänstemän vid Tyska kyrkan, Sthlm, samt till yngre föräldralösa flickor. Fonden kom att förvaltas av Direktionen för Norra Frivilliga Arbetshuset. Dess kapital utgjordes av fastigheten Venus 1, efter kungliga slottet den största fastigheten i Gamla stan. Fonden äger fortfarande (2012) fastigheten och har tillgångar på över sex miljoner kr; 2011 utdelades 330 000 kr.

Författare

Roger Axelsson

Källor och litteratur

Bouppt:ar, Suck-Pauliska arkivet (Suck & Son), vol E, F I o III–IV, allt i SSA. Pauliska donationsfondens årsredovisn 2011.

B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); B Broomé, Suck-Pauliska arkivet (SSAÅ 1945); K Forsberg, Gusums bruks hist 1653–1953 (1953); C Forsstrand, Köpmanshus i gamla Sthlm (1917); R Josephson, Borgarhus i det gamla Sthlm (1916), s 296 f; M-topp vill göra borätter av stiftelsehus (DN 4 febr 2008); A Nachmanson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); Post- o inrikes tidn:ar 3 sept 1834 o 8 juli 1836; K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730–1815 (1951); G Selling, Säterier o gamla gårdar i Sthlmstrakten (1977); Örnberg 9 (1893).

Rättelser