Meriter

Svensson, Olof German, f 25 mars 1863 i Lilla Slågarp, Skå, d 15 mars 1926 i Vreta Kloster, Ög. Föräldrar: åbon Sven Persson o Boel Olsdotter. Anställd vid Lund–Trelleborgs jvg, genomgick handelsskola i Malmö 83, anställd vid grossistfirma där, öppnade manufakturaffär i Motala 86, anställd hos John Andersson där 90, disponent vid Chokladfabriksab 93, ordf i styr för Gullbergs härads sparbank 02, VD i Sv Chokladfabriksfören 16, led av styr för [försäljn:bolaget] ab Cloetta 16, grundare av o ägare till Sv Chokladfabriks ab (senare Cloetta) 17, led av styr för ab Nissen manufacturing 18, av styr för Reppe stärkelsefabriks ab 18, av styr för ab Sötvaruindustri 19, medgrundare av Sveriges Choklad-, konfektyr- & karamellfabrikers arbetsgivareförb 20, ordf där 22, led av styr för Gusums bruk ab 22–23, fullm i Sv arbetsgivarefören (SAF), led av Riksvärderingsnämnden, av Östergötlands enskilda banks centralstyr i Linköping, av styr för dess kontor i Ljungsbro, av kommunalfullm i Vreta Kloster, inspektör för föreläsn:fören där.

G 20 sept 1891 i Linköping, Domk, m Nanna Evelina Virginia Berg, f 26 nov 1862 i Örebro, d 23 mars 1952 i Vreta Kloster, dotter till bokbindaren Otto Ludvig Leopold B o Anna Maria Jansdotter.

Biografi

S växte upp i ett lantbrukarhem i Lilla Slågarp norr om Trelleborg. Han inledde sin bana som järnvägsarbetare, genomgick därefter handelsskola i Malmö för att sedan ta anställning på en grossistfirma i staden. Vid denna tid, omkring 1885, lade han till sitt dopnamn Olof andranamnet German. Under initialerna O G kom S därefter att bli känd. 1886 öppnade han egen manufakturaffär i Motala, men började fyra år senare arbeta hos ”Motalakungen” John Andersson som bedrev en omfattande affärsverksamhet. Denne grundade 1892 Chokladfabriksaktiebolaget i Råby öster om Motala och året därpå anställdes S som disponent för fabriken.

S visade sig mycket driftig och lyckades på tio år flerdubbla den årliga försäljningen, från 150 000 till 740 000 kronor per år. Tillverkningen, som sammantaget omfattade över tusen artiklar, bestod framförallt av chokladbitar fyllda med vaniljkräm samt karameller och skumkonfekt. 1913 lanserades den långlivade produkten Guldnougat, som tillverkas än idag (2018).

Vid sekelskiftet drabbades John Andersson av allvarliga ekonomiska problem. S skickades 1900 till Malmö och chokladfabriken Bröderna Cloetta för att undersöka om intresse förelåg för att köpa företaget i Råby. Redan samma år förvärvades Chokladfabriksaktiebolaget, men S kvarstod som disponent och ledare för verksamheten.

Eftersom ägaren till den mark där Råby-fabriken låg inte ville förlänga markarrendet, inleddes 1901 en flytt till Malfors ett par kilometer österut. Det samhälle som där växte upp fick sedermera namnet Ljungsbro, vilket hade varit postadressen redan i Råby.

S lät omgående plantera mer än 1 500 äppelträd och bärbuskar runt den nya fabriken för att få råvaror till fyllning i chokladpraliner och till olika marmeladprodukter. Året därpå satte fabrikens verksamhet igång, och produktionen avvecklades vid såväl Bröderna Cloetta i Malmö som Choklad & konfektfabriksaktiebolaget Munken i Norrköping, som även det ägdes av företaget.

Efter att Carl Cloetta drabbats av ekonomiska problem lämnade han 1908 företaget och Östgöta enskilda bank blev ny huvudägare. Nio år senare bildades Svenska chokladfabriksaktiebolaget, med S som VD och majoritetsägare. Det nya företaget tog över hela choklad- och konfektyrrörelsen, inklusive varumärket Cloetta även om detta inte blev det formella företagsnamnet förrän 1980. S använde sig även fortsättningsvis av titeln disponent, vilket enligt den skånska tradition han var uppväxt med hade en högre valör än direktörstiteln.

Företaget ökade ganska snabbt i storlek – från 184 anställda vid flytten till 248 tre år senare och en ställning som Skandinaviens största fabrik i sitt slag – men präglades ändå länge av en småskalig administration. S skötte personligen reklamen och även förrådet stod under hans direkta överinseende. Några år senare företogs dock en satsning på ökad mekanisering. S hade låtit sig inspireras under en studieresa till Tyskland och bland investeringarna märktes den första conchen, en maskin för finfördelning av partiklar i chokladmassan, och en ny kylanläggning vilket i synnerhet i varmt väder gjorde resultatet mindre osäkert. Den första mer omfattande utbyggnaden företogs 1914.

Under första världskriget försvårades importen av bland annat kakao, varför produktionen i Ljungsbro lades om till att tillverka äppelmos framställd av frukten från den egna odlingen. En egen äppelsort, Cloetta Mignon, som lämpade sig särskilt för mos och marmelad, togs fram. Även en handelsträdgård öppnades som sålde frukt, grönsaker och blommor. Äppelmosproduktionen blev omfattande och lönsam – istället för att tvingas till uppsägningar kunde Cloetta nyanställa.

Eftersom Ljungsbro var en ny och avsides belägen ort utan nämnvärt utbud av tjänster och nöjen, låg det i företagsledningens intresse att göra den attraktiv för potentiell personal. S hade dessutom ambitionen att göra orten till ett mönstersamhälle, en trädgårdsstad efter förebild av brittiska Bournville som chokladfirman Cadbury & Son hade uppfört för sina anställda. Cloetta tog stort ansvar för samhällets infrastruktur och gemensamma funktioner – till kommunen skänktes t ex mark till ett skolhus. Föreningslivet uppmuntrades, likaså deltagande i facklig verksamhet även om S inte var särskilt förtjust i den moderna fackföreningsrörelsen. Egnahemsbyggande understöddes med lån och subventioner, och Ljungsbro utvecklades med åren till ett av Sveriges mest välplanerade brukssamhällen från 1900-talet.

S intog en central ställning inom chokladindustrins organisationer. Han blev VD i Svenska Chokladfabriksföreningen 1916, och några år senare medverkade han vid bildandet av Sveriges Choklad-, konfektyr- & karamellfabrikers arbetsgivareförbund där han 1922 blev ordförande. Han kvarstod som ledare för Cloetta fram till sin död då han efterträddes av sonen Hjalmar Svenfelt (se ovan).

Förutom en rad andra styrelseuppdrag var S kommunalfullmäktig i Vreta kloster och deltog med stort engagemang i kommissionen för den restaurering av Vreta klosterkyrka som Sigurd Curman (bd 9) genomförde 1914–17. Vid sidan av andra bidrag skänkte S och hans hustru olika textila föremål till kyrkan. Efter sin död följdes han till graven på dess kyrkogård av närmare tre tusen personer.

Författare

Anders Johnson

Lena Milton

Källor och litteratur

150 år 1862–2012, ed K Christoffersson (2012); A Karlsson, Far och son som industriledare, samhällsbyggare och medmänniskor (Kyrkbacken: församlingstidning för Vreta Kloster… 2015, nr 4); A o M Nydén, Folkhem på marknadens villkor (Företagsminnen 2014, nr 2); O G Svensson död (DN 16 mars 1926); Theobroma cacao: utgiven i anledning av Cloettas 75-årsjubileum (1948); Väd 1925. – Muntl meddel från S:s sonson Olof Svenfelt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof German Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Johnson Lena Milton), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34933
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof German Svensson, urn:sbl:34933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Johnson Lena Milton), hämtad 2024-04-16.