Meriter

 Swenzén, Birger Thorsten, f 3 maj 1894 i Motala landsf, Ög, d 10 dec 1965 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: disponenten o stadskassören Nils Thorsten S o Julia Eleonora Fryckberg. Elev vid mariningenjörskåren juni 12, studentex vid h a l å Södermalm, Sthlm, 13 maj 13, inskr vid KTH 8 sept 13, civiling:ex där 3 juni 17, ritare vid Bergsunds mekaniska verkstad 17–18, mariningenjörsstipendiat 1 okt 17–19, tjänstg vid örlogsvarvet i Karlskrona 18–31, extra mariningenjör 19, mariningenjör av 2:a graden 29 okt 20, instruktionsingenjör vid underofficersskolan, Karlskrona örlogsstation, 11 sept 28, mariningenjör av 1:a gr 2 nov 29, tjänstg vid Marinförvaltn:s ingenjörsavd:s ubåtsdetalj 1 okt 31–43, vik lär i maskinlära o skeppsbyggeri vid Sjökrigsskolan 19 okt 31–33, lär i skeppsbyggnadslära vid Sjökrigshögskolan 1 okt 33–30 sept 38, led av nämnden för besiktn av Delfinen-ubåtarna 35, förste mariningenjör av 1 gr 1 okt 37, marindir av 2:a gr 1 juli 41, led av försvarsväsendets ingenjörsutredn juni 42–okt 44, expert i 1943 års örlogsvarvsutredn maj–okt 43, marindir av 1:a gr 43, chef vid Marinförvaltn:s varvs- o verkstadsbyrå 1 juli 43–47, v ordf i Sv teknologfören:s avd för skeppsbyggnadskonst 43–45 o 51, ordf där 52–54, byråchef vid konstruktionskontoret på Marinförvaltn:s skeppsbyggnadsavd 15 okt 47–49, tjänsteresa till England för studier av gasturbiner 48, kommendörs tjänsteklass 1 okt 48, ordf i avd:rådet för flyg- o skeppsteknik vid KTH o för skeppsbyggnad vid Chalmers tekn högskola 48–54, led av nämnden för Statens skeppsprovn:anstalt 48–54, tf marinöverdir o chef för Marinförvaltn:s skeppsbyggnadsavd 1 okt 49–30 sept 54, konsulterande ingenjör. – LÖS 37, LIVA 41.

G 12 mars 1921 i Södertälje m Edla ”Ella” Linnéa Lundmark, f 28 aug 1895 i Norrköping, S:t Olai, d 20 feb 1974 i Sthlm, Bromma, dotter till grovarbetaren Karl Oskar Maurits Magnusson o Anna Amalia Johansson, fosterdotter till bokhandlaren Axel Gustaf Wilhelm L o Amanda Sofia Johansson.

Biografi

1912 blev Birger S antagen som mariningenjörselev i marinen. Efter studentexamen 1913 började han studera skeppsbyggnad vid KTH. På somrarna under utbildningstiden tjänstgjorde han på olika fartyg i marinen. Efter att en kortare tid ha arbetat som ritare på Bergsunds mekaniska verkstad fick han anställning vid Karlskrona örlogsstation, där han 1919 blev extra mariningenjör och arbetade vid ingenjörsdepartementet. Fram till 1931 var han dessutom sjökommenderad på olika av flottans fartyg, bl a ubåtar.

Därefter kom S under många år främst att arbeta med det som blev hans yrkesmässiga specialitet: ubåtskonstruktion. S gjorde som ingenjör och skeppsbyggare betydelsefulla insatser för den utveckling som marinens ubåtar undergick tiden närmast före och under andra världskriget. Han var en mycket idérik konstruktör som lade stor energi på sitt arbete. Bland S:s samtida hette det ibland att han levde för sina ubåtar. Ofta funderade han ut lösningar på olika problem på sin fritid, och vinnlade sig som konstruktör även om detaljer.

Åren kring andra världskrigets utbrott förstärktes den svenska flottan med flera nya fartyg och S:s arbete bidrog till att göra denna expansion möjlig. Han hade en betydande roll som konstruktör för inte mindre än 18 ubåtar som den svenska marinen använde under kriget. S omarbetade bl a ritningarna till Delfin-klassens ubåtar, som kunde såväl lägga ut minor som skjuta torpeder, för att få fram en ny typ av ubåt – Sjölejonet-klassen. Denna klass utgjordes av attackubåtar som bara kunde avfyra torpeder. En större och mer innovativ insats stod S för när han tog fram en helt ny och mindre typ av ubåtar, de s k kustubåtarna. Dessa ses ibland som de första helt svenska ubåtskonstruktionerna även om de hade tydliga influenser från tyska konstruktioner från samma tid. Sverige hade visserligen även tidigare byggt i stort sett alla marinens ubåtar på inhemska varv men då vanligen efter att ha modifierat ritningar som köpts från andra länder. Tanken med att bygga mindre ubåtar var att få så många fartyg som möjligt för nybyggnadsanslagen. Sammanlagt byggdes nio kustubåtar under andra världskriget.

S intresserade sig även för fartygens framdrivningsmaskiner, i första hand dieselmotorer men även gasturbiner. S blev marinens expert, kontrollant och besiktningsman för motorer till såväl ubåtar som övervattensfartyg. Han verkade också under många år som lärare i skeppsbyggeri och maskinlära för mariningenjörsaspiranter vid Sjökrigsskolan i Karlskrona och i skeppsbyggnadslära vid Sjökrigshögskolan i Stockholm.

S var verksam inte bara inom marinen utan engagerade sig även i civil skeppsbyggnad och bidrog till att skapa förutsättningar för forskning inom skeppsbyggnad genom sitt aktiva arbete i IVA.
S anses ha varit en idérik och skicklig konstruktör och en värdig efterträdare till Carl Richson (bd 30), Sveriges förste ubåtskonstruktör. S slutade sin karriär 1954 som tillförordnad marinöverdirektör. Tjänsten innebar en stor arbetsbörda eftersom marinöverdirektören var chef för både marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning och för mariningenjörkåren samt inspektör för den skeppstekniska tjänsten inom marinen.

Författare

 Andreas Linderoth

Källor och litteratur

Källor o litt: Amiralitetskollegiets historia, 5 (1983); O Bergelin, C Lilliehöök o N Svahn, Mariningenjörer, konstruktionsofficerare, skeppsbyggmästare (1998); F Granholm, Från Hajen till Södermanland: svenska ubåtar under 100 år (2003); G Hofsten o J Waernberg, Örlogsfartyg: svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (2003); Kungl Sjökrigsskolan 1867–1942 (1942); I Oldenburg, Birger Thorsten Swenzén (TiS, 1966); L O Olsson, Technology carriers: the role of engineers in the expanding Swedish shipbuilding system (2000); SvTeknF. – Nekr i DN 12 dec o i SvD 16 dec 1965.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Birger Thorsten Swenzén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Linderoth), hämtad 2024-04-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34975
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Birger Thorsten Swenzén, urn:sbl:34975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Linderoth), hämtad 2024-04-30.