Meriter

Acharius, Erik, f. 10 okt. 1757 i Gävle, d 14 aug. 1819 i Vadstena. Föräldrar: kontrollören och tolagskamreraren Johan Eriksson (Acharius) och Katarina Margareta Hagtorn. Genomgick Gävle gymnasium 1770–73; student i Uppsala 17 maj 1773; disp. 22 juni 1776 (De planta aphyteia, pres. Karl von Linné); idkade naturhistoriska och medicinska studier.i Stockholm; disp. 8 juni 1782 i Lund (De tænia, pres. Eberhard Rosenblad); med. doktor utan promotion s. å. Ritare vid vetenskapsakademin 1778; stadsläkare i Landskrona 1785; provinsialläkare i Vadstena distrikt 31 mars 1789; titulär professor 7 juli 1803. LFS 1795; LVA 1796; RVO 1809; LVS 1810; LLA 1817.

Gift 1) 1787 med Helena Dorotea Scholander, f. 1762, d 22 apr. 1804, dotter till handelsmannen Scholander i Landskrona; 2) 31 dec. 1804 med Margareta Maria Hoffberg, f. 23 apr. 1780, dotter till salpetersjuderidirektören Gottfrid Hoffberg i Skänninge.

Biografi

A. plägar betecknas som Linnés siste lärjunge, och hans disputation »De planta aphyteia» var den sista, vid vilken Linné intog katedern. Då den spanska regeringen erbjöd Linné att medsända en av sina lärjungar som naturforskare på en expedition till Peru, Chile och Mexiko, föreslog denne härtill A. Han antogs men kom aldrig att resa. I stället ägnade han sig här hemma, utom åt naturhistoriska forskningar, åt medicinen, och som läkare först i Skåne, sedan i Östergötland utvecklade han en både omfattande och nitisk verksamhet. Så var det tack vare honom, som ett beständigt kurhus kom till stånd i Vadstena, den stad, där han tillbragte de sista tjugu åren av sitt liv. Den svenska medicinska litteraturen riktade han med flera värdefulla rön.

Det är emellertid på ett annat område, likenologin, läran om lavarna, A. gjort sig mest bekant för eftervärlden. Man har, och ej utan skäl, kallat honom »pater lichenologise». A. har ej blott uppställt det första rationella lavsystemet samt beskrivit en mängd släkten och arter från olika delar av jorden utan även gjort en så allsidig utredning av lavarnas förut alldeles försummade morfologi, att ett flertal morfologiska termer, som ännu i dag användas, härstamma från honom. Döden bortryckte honom under utarbetandet av en »Historia lichenum», av vilken vetenskapen med rätta väntade mycket. »Härvid» (eller närmast vid studiet av en lavsändning från Saragossa), säger en minnesskildrare, »behövde han ofta begagna det sammansatta mikroskopets hjälp, och då han på detta sätt, med uppmärksamheten avledd från sin egen person på föremålet, hela timmar med hjässan vänd mot solen fortsatt sin forskning, framkallades 13 aug. ett apoplektiskt anfall, som den påföljande dagen slutade hans verksamma liv i en ålder av nära 62 år». Efter A:s' död sökte de tyska likenologerna Flörke, G. Meyer och Wallroth att såvitt möjligt reducera hans släkten och arter samt att diskvalificera hans morfologiska utredningar. Utan tvivel har också A. flera gånger skattat åt sin botaniska samtids skötesynd, »artmakeriet». Men i många klandrade fall har hans skarpblick visat den rätta vägen. I den moderna likenologin har den taxinomiska valör, A. tilldelade soredier och isidier, varför han uppburit mycket tadel, åter kommit till sin rätt. — Hans lavherbarium, som genom sin rikedom på originalexemplar är av synnerligen högt värde, förvaras på botaniska museet vid Helsingfors universitet. A. stod i livlig förbindelse med samtidens botanister och skildras av dem som vänsäll och hjälpsam. Hans ypperliga tecknartalang togs bland annat i anspråk för Westrings bekanta »Svenska lafvarnes färghistoria», Thunbergs »Flora Capensis» och Swartz' »Icones plantarum Indiae occidentalis». Även på andra fält av den vetenskapliga och tillämpade botaniken var A. verksam. I slutet av 1700-talet gjorde han några mindre zoologiska meddelanden till vetenskapsakademins handlingar.

Författare

K. Sernander.

Arkivuppgifter

Brev och koncept av A. till skilda personer förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bulbocerus, et nytt slägte af skal-insecter (VA Nya handl., T. 2, 1781, s. 244—253). — Nya och mindre kända svenska laf-arter, beskrifne (ibid., T. 15, 1794, s. 81—103, 176—194; 16, 1795, s. 3—21, 127—142, 207—222; 18, 1797, s. 69—81, 111—133/ 193—218, 257—298; 22, 1801, s. 157—168, 339—350). — Försök til en förbättrad lafvarnes indelning (ibid., T. 15, 1794, s. 237—259. Anmärkningar och förbättringar ibid., T. 16, 1795, s. 66—71). — Anmärkningar rörande laf-arterne (ibid., T. 17, 1796, s. 206—216). — Lichenographiaä Suecicas prodromus. Linköping 1798. XXIV, 264 s. -f- 2 pl. — Lung-polyper, beskrifne (VA Nya handl., T. 20, 1799, s. 133—145). — Rön om tjärvattens nytta och bruk i veneriska sjukan (ibid., T. 22, 1801, s. 1—29). — Methodus qua omnes detectos Lichenes secundum organa carpomorpha ad genera, species et varietates redigere atque observationibus illustrare tentavit Er. Acharius. Sect. 1—2. Sthm 1803. LV, 394 s. -(- 8 pl. — Supplementum, species quamplures novas descriptas nec non obseTvationes varias complectens, quod prseviae suae methodo Lichenum adiunxit auctor. [Leipzig, 1803.] IV, 52 s. — Be-merkungen und Nachtrage zum methodum Lichenum (Weber und Mohr, Archiv f. d. systemat. Naturgesch., Bd 1: St. 1, 1804). — Förteckning på de i Sverige växande arter af lafvarnes familj (VA Nya handl., T. 29, 1808, s. 125—132, 228-237, 259—283; 30, 1809, s. 97—102, 145—169; 31, 1810, s. 66—75, 137—159, 209—234, 288—309; 32, 1811, s. 102—128). — Licheno-graphia universalis, in' qua Lichenes omnes detectos, adiectis observationibus et figuris horum vegetabilium naturam et organorum carphomorphorum structuram illustrantibus, ad genera, species, varietates differentiis et observationibus sollicite definitas redegit Er. Acharius. Göttingen 1810. 4:o VIII, 696 s. -4- 14 pl. — Anmärkningar vid laf-slägtet Thelotrema med nogare bestämmande af dess arter (VA' Nya handl., T. 33, 1812, s. 79—95). — Monographie der Lichen-Gattung Pyrenula (Magazin d. Gesellsch. natur-forsch. Freunde, Berlin, Jahrg. 6, 1814, s. 3—25). — Synopsis methodica Lichenum, sistens omnes hujus ordinis naturalis detectas plantas, quas, secundum genera, species et varietates disposuit, characteribus et differentiis emendatis definivit, nec non synonymis et observationibus selectis illu-stravit auctor Et. Acharius. Lund 1814. XIII, 392 s. — Utkast till historien om trådslingeslägtet (Rhizomorpha) med beskrifning på nya, besynnerligen svenska arter af det samma (VA Handl., 1814, s, 201—236. Rättelser och anmärkningar ibid., 1815, s. 137—138). — Afhandling om de crypto-gamiske vexter, som komma under namn af Calicioidea (ibid., 1815, s. 246— 271; 1816, s. 106—157, 260—291; 1817, s. 220—244). — Usneae g«neris novas species (Nova acta reg. societat. scient. Upsaliensis, Vol. 7, 1815, s. 188—194). — Anvisning för landtmän, huru svenska grässlag kunna och böra, efter jordmon och gräsens natur, förmonligast användas till ängskötselns förbättring och betydeligare afkastning (LA Annaler, 1816, s. 240— 259). — Berättelse i anledning af de försök, som med rökningskuren blifvit anstälda vid veneriska sjukhuset i Wadstena (Sv. läkare-sällsk. handl., Bd 3, 1816, s. 79—96). — Glyphis and Chiodecton, two new genera of the family of Lichenes, with description and figures of the species hitherto discovered (Transactions of the Linnean soc, London, Vol. 12: 1, 1817, s. 35—47). — Smärre meddelanden i Göteborgs vetensk.- och vitterh.-samh. handl. (1778), VA Nya handl. (1780, 98, 1808, 09, 10, 13), Läkaren och naturforskaren (Bd 10, 12—15, 1791—1807; ämbetsberättelser från Vadstena till collegium medicum), Beyträge zur Naturkunde (Bd 1—2, 1805—10), Neues Journal f. d. Botanik (Bd 1, 1806), Inrikes tidningar (1810), tal vid förste landt-mätaren Matthias Wallbergs jordfästning (i Vadstena 27 mars 1808) m. fl.

Handskrift: Läran om växterne, eller svensk botanisk encyklopedie.

Källor och litteratur

Källor: Biografi över A. i VA Handl. 1819; A. v. Krempelhuber, Gesch. u. Litteratur der Lichenologie (1867).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Acharius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5503, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Sernander.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5503
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Acharius, urn:sbl:5503, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Sernander.), hämtad 2024-04-19.