Meriter

6. Sigfrid Oskar Immanuel Almquist, f. 15 febr. 1844 i Stockholm. Föräldrar: prosten Oskar Julius Augiist Almquist och Nanna Johansson. Avlade studentexamen i Uppsala 16 maj 1862; fil. kand. 28 mars 1868; disp. 24 maj 1869; fil. doktor 31 maj s. å.; företog botaniska forskningsresor, dels på egen bekostnad, dels med understöd av vetenskapsakademin, till Skåne 1864, Härjedalen 1866, Norrland 1868 och 1873 samt Gottland 1881. Genomgick provar vid Uppsala h. elementarläroverk läsåret 1868–69; lärare vid Beskowska skolan ht. 1870–vt. 1880; extralärare vid statens h. lärarinneseminarium 6 sept. 1875–vt. 1893; lektor i naturalhistoria och kemi vid h. realläroverket å Norrmalm 14 maj 1880; rektor därsammastädes 1 juli 1891–30 juni 1906; erhöll avsked från lektoratet 19 mars 1909.

Gift 14 juni 1875 med Sofia Lovisa (Sofi) Hultén, f. 9 mars 1844, dotter till bruksförvaltaren Per Olivier Hultén.

Biografi

A. har som pedagog utövat ett betydande inflytande i olika avseenden. I första rummet torde hans verksamhet som undervisare, uppfostrare och styresman för läroverk vara att nämna. Hans begåvning, originalitet och rika fantasi gjorde sig icke minst vid hans undervisning gällande. Likaså voro vid denna hans omfattande bildning och djupa kunskaper i olika ämnen av stor betydelse. Hans universitetsstudier hade företrädesvis ägnats åt de naturhistoriska ämnena, särskilt botanik, och de ämnen, som tillhörde hans lektorat, voro naturhistoria och kemi. Men han undervisade med icke mindre framgång och intresse i humanistiska ämnen, såsom kristendom, filosofi och historia, delvis även på läroverkets högre stadier. Hans undervisning var buren av det varmaste sakliga intresse. Med god urskillning förstod han att meddela det väsentliga och undvika, vad som endast tjänade att belasta minnet. Vad han åsyftade och lyckades uppnå, var att hos lärjungarna framkalla sakligt intresse. Så blev det, som vid undervisningen behandlades, för dessa i hög grad levande. Icke minst gäller detta hans undervisning i filosofi, om vilken en av dessa lärjungar yttrat, att ämnet i hans hand blev skolans rikaste och för hela livet värdefullt. Vid sin undervisning liksom i övrigt ville A. framför allt vara realist i mest omfattande mening. Han betonade i ord och handling verkligheten, saken, de materiella såväl som de andliga realiteterna gentemot formväsende och formler. Hans realism innebar sålunda icke någon motsats mot den sanna idealismen. »Han, den grundlige naturvetenskapsmannen, gav de unga skarorna den lärdomen med ut i livet, att det sant reala dock är det ideella, att tidens symbolvärld saknar värde, om den icke genomskimras av evighetens ljus». Med A:s likgiltighet för det formella står i samband den frihet från pedantisk småaktighet, som kännetecknade hans förhållande till ungdomen. Han ville hos de unga väcka den egna ansvarskänslan och hade förtroende till dem. Dessa kände också, att han hade hjärta för dem och förstöd dem. Som rektor efterträdde A. realläroverkets förste rektor, den om detta läroverk högt förtjänte S. von Friesen. A. uppehöll de gamla traditionerna och inlade stora förtjänster om läroverkets fortsatta utveckling. Särskilt böra framhållas de insatser, han gjorde som ledare för provåret, icke minst genom sitt arbete för lämpliga, induktiva och praktiska undervisningsmetoder i de naturvetenskapliga ämnena. Ehuru A:s verksamhet vid h. lärarinneseminariet endast omfattade ett fåtal veckotimtäåiy var den dock av rätt mycken betydelse, bl. a. på grund av hans strävan att utveckla de blivande lärarinnornas verklighetssinne och det intresse, varmed han gav råd för deras egen övningsundervisning. Som avgjord realist omfattade A. med stort intresse den betydelsefulla verksamhet för realism i undervisningen, som i början av 1880-talet upptogs av Anna Sandström. Han blev hennes ypperste och inflytelserikaste bundsförvant. Helt naturligt lågo honom reallinjens och realläroverkens intressen mycket om hjärtat. Han ivrade för realbildningens jämnställdhet med den humanistiska bildningen samt motsvarande rättigheter för real- och latinstudenter. För sina åsikter verkade A. i stor omfattning genom föredrag och deltagande i diskussioner: vid lärarmöten, i pedagogiska föreningar osv. Då pedagogiska sällskapet i Stockholm bildades, år 1892, var han en av grundarna och blev sällskapets förste ordförande. Som sådan kvarstod han elva år, och utan tvivel hade han största förtjänsten av den livaktiga verksamhet, sällskapet under denna tid utvecklade. A. har. även gjort värdefulla skriftliga inlägg i den pedagogiska diskussionen, i tidskrifter m. m., ehuru han i det hela tyckes hava föredragit deltagandet i den muntliga. Som läroboksförfattare har han utövat pedagogisk skriftställarverksamhet av stor betydelse. Av hans läroböcker, vilka delvis erhållit stor spridning, hava de flesta varit avsedda för de högre skolorna, vissa dock även för folkskolorna. De hava gällt många olika ämnen: alla de naturvetenskapliga skolämnena samt geografi, logik och psykologi. För samarbete med de andra nordiska länderna, särskilt på det pedagogiska området, har A. varit mycket verksam. Genom sina livfulla, på personliga minnen stödda skildringar av K. P. Nordlund och Gunnar Wennerberg samt läroverken på deras tid har han lämnat värdefulla bidrag till det svenska undervisningsväsendets historia. Han har även idkat botaniskt-vetenskaplig verksamhet, förnämligast riktad på utredandet av vissa s. k. kritiska fanerogamsläkten samt studiet av lavarna. — A:s hustru, fru Sofi Almquist, är bekant som grundarinna av Sofi Almquists samskola; såväl genom sin undervisning som genom utgivna läroböcker har hon gjort synnerligen förtjänstfulla insatser på uppfostrans område.

Författare

N. G. W. Lagerstedt.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om de svenska hafsstrandsformerna af slägtet Agro-pyrum (Bot. notiser, 1865, s. 146'—155). — De skandinaviska arterna af slägtet Biatorella (ibid., 1866, s. 65—69). — En för Skandinavien ny art af slägtet Hieracium beskrifven (ibid., 1867, s. 68—70). — Om de skandinaviska arterna af lafslägtena Schismatomma, Opegrapha och Bactrospora. Upps. 1869. 26 s. (Gradualavh.) — Berättelse om en resa i Jämtland sommaren 1868 (VA öfversigt, Arg. 26, 1869, s. 435—454). — Berättelse om en resa i Ångermanland, Medelpad och Jämtland sommaren 1873 (ibid., Årg. 31, 1874, N : o 3, s. 75—93). — Grundlinier till zoologiens studium af Karl Torin. 4:e uppl. omarb. Sthm 1874. (4), 296 s. 6:e uppl. Sthm 1878. (4), 272 s. (Senare uppl. utg. av Chr. Aurivillius.) — Lärobok i naturkunnighet. (Tills, med N. G. W. Lagerstedt.) D. 1. Läran om växterna och djuren. Af S. Almquist och N. G. W. Lagerstedt. Sthm 1878. VI, 210 s., 16 pl. Afd. 1. Läran om växterna (botanik). 6:e uppl. 1898. Af N. G. W. Lagerstedt. 76 s., 16 pl. 7:e uppl., bearb. av G. O. A. Malme. 1906. IV, 112 s., 19 pl. 10: e uppl. 1914. (3), 127 s., 19 pl. Afd. 2. Läran om djuren (zoologi). Af S. Almquist. 6:e uppl. 1898. 176 s., 1 pl. 7:e uppl., bearb. av L. G. Andersson. 1906; II, 268 s. 11 :e uppl. 1917. (4), 304 s. D. 2. Läran om den oorganiska naturen. Af S. Almquist. Sthm 1880. 154 s. [H.] 1. Fysik, inledande kurs. 6:e uppl., omarb. 1907. 70 s. 7:e uppl. 1913. 2. Magnetism, elektricitet, kemi. 6:e uppl., omarb. av S. Almquist och S. Otterborg. 1907. (4), 108 s. 7:e uppl. 1913. 3. Geologi. 6:e uppl., omarb. av Signe Almquist. 1906 . 68( s., 2 kartor. 4. Fysik, avslutande kurs. 6:e uppl., omarb. 1908 . IV, 77 s., 4 pl. 5. Astronomi. 6: e uppl., omarb. av S. Almquist och C. Rendahl. 1908. (4), 60 s., 4 pl. jämte särsk. utg. karta över norra stjärnhimmelen. 7:e uppl. 1910. — Mono-graphia Arthoniarum Scandinavia?. Sthm 1880. 4: o 69 s. (VA Handl., Bd 17, N:o 6; även utg. jämte teser såsom avh. för lektorat.) — Om den floristiska behandlingen af polymorpha slägten. Efter ett föredrag (Bot. notiser, 1880, s. 169—180). — Studier öfver slägtet Hieracium (Inbjudn. till ...årsexamen vid H. reallärov. i Stockholm vt. 1881, s. I—XXV). —¦ Om undervisningen i naturkunnighet (Skolan och hemmet, utg. af C, Kastman, 3, 1883, s. 166—184; föredrag vid 4:e allm. nord. skolmötet i Stockholm 1880). — Svensk flora för skolor. (Tills, med Th. O. B. N. Krok.) 1. Fanero-gamer. Sthm 1883. XXVI, 198 s. 14: e uppl. Sthm 1917. (4), 295 s. 2. Kryptogamer. H. 1*. Sthm 1886. VI, 60 s. 2: a uppl. [avslutad], Sthm 1898. VIII, 280 s. 3': e uppl. Sthm 1907. VIII, 344 s. <— Lärobok i botanik för allmänna läroverkens högre klasser . Sthm 1883. II, 152 s. 4:e uppl., omarb. av L. Bolin. Sthm 1912. II, 224 s. (Även i finsk övers. 1890.) — Tankar med anledning af ämnena för uppsats på modersmålet vid afgångsexamen våren 1883 (Pedag. tidskr., Årg. 20, 1884, s. 39—50). — Om mångläseri (Verdandi, Arg. 2, 1884, s. 255—267). — Ett förslag till utsträckt valfrihet inom skolans högre klasser (ibid., Årg. 3, 1885, s. 75—82). — Geografi för folkskolan. Utarbetad på grundvalen af N. C. Roms »Geografi for borger- og almueskoler». Sthm 1886. (4), 148 s. N: o 1. 5:e uppl. Sthm 1891. 160 s. 6:e genoms, uppl. Sthm 1907 . 164 s. N:o2. Förkortad uppl. Sthm 1890. 120 s. 2: a genoms, uppl. Sthm 1907. 120 s. — Kurs af kemiska försök för elementarundervisningen i kemi. (Tills, med R. Nordenstam.) H. 1.* Sthm 1886. 34 s. 4: e omarb. uppl. Sthm 1898 . 32 s. '— Från fjärde allmänna flickskolemötet. 1. Allmänna intryck (Verdandi, Årg. 7,1889, s.201—207). —Något om den föreslagna lärareexamen (ibid., Årg. 8, 1890, s. 34—46). — Fäderneslandets geografi. (Aftryck ur »Geografi för folkskolan».) Sthm 1890. 52 s. 4:e uppl., genoms. Sthm 1907. 52 s. — Om hälsan och dess vård. Sthm 1893. 19 s. [Tillägg till Lärobok i naturkunnighet, D. 1.] — Kristendomen och den moderna bildningen (Ver-dandi, Årg. 14, 1896, s. 153—164). — Lärobok i zoologi för allmänna läroverkens högsta klasser. Sthm 1897. (4), 114 s. 3:e uppl., omarb. af L. G. Andersson. D. 1—2. Sthm 1909, 10. IV, 256 s. 4:e uppl.: Lärobok i zoologi för gymnasiet. Av S. Almquist och L. G. 'Andersson. D. 1. Sthm 1915. IV, 172 s., 2 pl. D. 2. [Omtr.] Sthm 1911. S. 121 —256. — En kritik af Odhners större historiska lärobok (Verdandi, Årg. 17, 1899, s. 81—88; framkallade ett genmäle af C. K. S. Sprinchorn, ibid., s. 202—206, varpå följde svar av A., s. 206—212). — Några ord med. anledning af den Carlsonska motionen i läroverksfrågan (ibid., s. 195—201). — Vetenskapernas bildningsvärden. Föredrag . . . jämte diskussionsinlägg. Upps. 1899. 46 s. (I vår tids lifsfrågor, 12.) — Om ämnena för uppsats på modersmålet i mogenhetsexamen, 2 (Verdandi, Årg. 18, 1900, s. 3(1—33; 1 av H. Bergstedt, ibid., s. 22—30). — Om årets ämnen för uppsats på modersmålet i mogenhetsexamen (ibid., s. 169—173). — Böra vi sända våra barn i samskola? Af Lucina Hagman m. fl. Upps. 1900. (I vår tids lifsfrågor, 14.) [Innehåller bl. a. ett uttalande av A., s. 31—39.] ¦— Nya uppslag i katekesfrågan (Verdandi, Årg. 19, 1901, s. 321—332). — Vårt tankeliv. Till den tänkande allmänhetens och läroverkens tjänst. Sthm 1906. 99 s. 2: a uppl. Sthm 1909. 116 s. — Studier öfver Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former. Sthm 1907. 4: o 88 s., 1 pl. (Acta Horti Bergiani, Bd 4, N: o 4.) — Uppgifter för lärjungearbeten i naturlära, klass 5. Bihang till Lärobok i naturkunnighet, D. 2: 2. Sthm 1907. 38 s. — Själslivet. Till den tänkande allmänhetens och läroverkens tjänst. Sthm 1909. 192, VII s. — Skandinaviska former af Rosa glauca Vill. i Naturhistoriska riksmuseum, Stockholm. Sthm 1910. 118 s., 10 pl. (Arkiv f. botanik, Bd 10, N: o 3; med rättelser och tillägg ibid., Bd 10, N: o 13, 1911, s. 96—103.) — Skandinaviska former av Rosa Afzeliana Fr., sectio glauciformis At. Sthm 1911. 105 s. (Ibid., Bd 10, N:o 13; s. 96—103 rättelser och tillägg till föreg.) — Skandinaviska former av Rosa Afzeliana Fr., sectio virens och vireatiformis. Sthm 1912. 148 s. (Ibid., Bd 11, N:o 11.) — Jordens länder och folk. Omarbetn. av Geografi för folkskolan. N:o 1. Sthm 1913. 210 s. 2: a uppl. Sthm 1915. N:o 2. Förkortad uppl. Sthm 1913. 126 s. — Geografi för nybörjare. Sthm 1913. 62 s. (Avtr. ur föreg.) — Handledning i växt-undersökning för gymnasiets nedre ringar. (Tills, med L. Bolin.) Sthm 1913, IV, 36 s. — Naturlära för folkskolan. (Tills, med L. Bolin.) 1. Om den levande naturen (biologi). Sthm 1915. IV, 228 s. 2. Kemi och fysik. Sthm 1914. IV, 172 s. — Karl Peter Nordlund (Verdandi, Årg. 32, 1914, s. 113—136). — Gunnar Wennerberg och svenska skolan (ibid., Årg. 34, 1916, s. 73—95, 169—227, 265—294; 35, 1917, s. 1—39). — Om Gunnar Wennerberg, hans tid och hans gärning. Blad ur svensk kulturhistoria. Sthm 1917. 287 s. — Om Luthers lilla katekes (Verdandi, Årg. 35, 1917, s. 145 —151). — Referat av föredrag och diskussionsinledningar i pedagogiska sällsk. i Stockholm, tr. i Verdandi (1897—1902, 1905). Artiklar i Nord. familjebok, 1: a och 2: a uppl., samt smärre bidrag i Bot. notiser och Bot. Centralblatt m. fl.; har redigerat enskilda växtsläkten i K. F. Thedenius, C. J. Backmans, C. J. Hartmans och F. W. C. Areschougs Horor.

Utgivit: H. realläroverkets på Norrmalm årsredogörelser 1891—1906.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 20 aug. 1880 och 19 mars 1909 (meritför-teckn.); J. A. Almquist, Almquistiana (1892); E. Kölgren, Matrikel öfver rikets allm. läroverk (1905); H. realläroverkets på Norrmalm årsredogörelse 1906 —07; Sv. dagbladet 13 juni 1906; Sv. läraretidn. 1904, N: o 7.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigfrid O I Almquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5704, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. G. W. Lagerstedt.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5704
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigfrid O I Almquist, urn:sbl:5704, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. G. W. Lagerstedt.), hämtad 2024-04-25.