Meriter

3. Christopher Ludvig Anjou, son till A. 1, f. 2 aug. 1821 i Husby-Lyhundra och Skederids pastorat, d 8 dec. 1896. Genomgick Norrköpings skola och Linköpings gymnasium; avlade studentexamen i Uppsala 25 okt. 1839; disp. 25 apr. 1840 (De notione concionum sacrarum, earumque methodis prsecipuis, p. II, pres. L. A. Anjou); fil. kand. 20 maj 1846; disp. 13 juni 1848 (Strödda bidrag till svenska vitterhetens häfder, d. 3, pres. P. D. A. Atterbom); fil. magister 16 juni 1848; avlade teor. teol. examen i Uppsala 23 apr. 1862; företog med understöd av statsmedel 1864 en resa till Tyskland och Schweiz för att studera folkskoleseminarie- och folkskoleväsendet där. E. o. kanslist i finansdepartementet 30 nov. 1846; tf. protokollssekreterare därstädes 2 aug. 1849; e. o. lärare vt. 1852–ht. 1855, ord. lärare 9 nov. 1855, tillika musiklärare 18 nov. 1857, kollega 8 dec. 1858, v. lektor ht. 1863–vt. 1864, allt vid Norrköpings läroverk; rektor vid folkskoleseminariet i Linköping 22 juni 1864; ledamot av kommittén för utarbetande av reglemente för folkskoleseminarierna 30 dec. 1864–21 aug. 1865; deltog i utarbetandet av en läsebok för folkskolor 1865 och 1868; ledamot av kommittén för upprättande av förslag till normalritningar för seminariebyggnader och till undervisningsmateriel för folkskolor (bet. 1866, 1867); folkskolinspektör 1867–94; ledamot av kommittén angående formulär för skolrådens berättelser samt all- manna folkskolestatistiken 26 sept. 1872–11 okt. 1873 och av kommittén för utarbetande av normalplan för folkskoleundervisningen 22 okt. 1877–1878; ledamot av kyrkomötena 1878, 1883, 1888 och 1893; ledamot av koralkommittén 1880; deltog i utarbetandet av folkskolestadgan av 1882 och av stadgan för folkskoleseminarierna 1885 och 1886; ordförande i kommittén för granskning av till folkskolans tjänst utgivna läroböcker 12 sept. 1884–24 mars 1887; ledamot av riksdagens andra kammare majriksdagen 1887 och lagtima riksdagen 1888; ordförande i kommittén för ut- arbetande av ny normalplan för undervisningen i folkskolorna 31 maj 1888–24 maj 1889. LMA 1868; RNO 1873.

Gift 26 juni 1856 med Charlotta Karolina Matilda Elgérus, f. 6 juni 1816, d 24 okt. 1882, dotter till handlanden och rådmannen i Norrköping Daniel Gustav Elgérus.

Biografi

A. var en spekulativt anlagd natur, som med klarhet i tanken förenade en praktisk organisatorisk förmåga, vilken i rikt mått kom det svenska folkskoleväsendet och seminarierna till gagn, såsom redan framgår av ovan anförda uppgifter om hans många uppdrag i och för dessas ordnande och befrämjande. De lämnades honom i en tid, då, i synnerhet medan F. F. Carlson stod som chef för ecklesiastikdepartementet, ett livligt reorganisationsarbete pågick å folkundervisningens fält. A: s klara blick samt vidsträckta erfarenhet på folkundervisningens område motiverade hans inkallelse i de många skolkommittéer, vari han deltog, och hans klokhet och humana väsen gjorde honom lämplig att i dem såsom ordförande jämka tillhopa stridiga meningar och urskilja det riktiga. Även i fråga om hans verksamhet som rektor vid Linköpings folkskoleseminarium låg hans styrka i den allmänna ledningen, mindre i utövningen av själva lärarkallet. Han överskattade gärna sina lärjungars mottaglighet, varför dessa ej alltid mäktade göra sig fullt till godo hans undervisnings ofta djupsinniga och spekulativa innehåll. Hans livliga intresse för kyrkans angelägenheter och hans stora duglighet ledde till hans användning såsom en stiftets representant vid flera kyrkomöten. Hans mest bemärkta inlägg i diskussionen gällde utan tvivel frågan om katekesutanläsningen, om vars borttagande landshövding Curry Treffenberg upprepade gånger väckte förslag. Särskilt vid 1883 års kyrkomöte utvecklade A. de skäl, som talade för dess bibehållande. Vid samma möte uttalade han sin mening om den rytmiska koralsången och om kyrkosången i allmänhet. Han lade då ock sitt ord till förmån för antagandet av det framlagda förslaget till ny översättning av nya testamentet. Vid 1878 års kyrkomöte motsatte han sig ett förslag, att kyrkan skulle utsända särskilda nykterhetspredikanter. Med tanke på arbetarnas behov av söndagsvila tillstyrkte han vid 1888 års kyrkomöte en hemställan till K. M: t om åtgärder för att bereda dem rikare tillfälle till ledighet från arbete. När vid 1893 års möte ifrågasattes en ändring av kyrkolagens kap. I, § 1, varigenom konkordieboken skulle uteslutas ur svenska kyrkans bekännelseskrifter, rönte detta motstånd hos A., som i kyrkligt avseende var strängt konservativ. — Som A. uti sin hemstad åtnjöt stort förtroende och en tid var vice ordförande i stadsfullmäktige därstädes, föll det sig naturligt, att staden jämväl utsåg honom till sin representant i riksdagen. Då riksdagsmannauppdraget anförtroddes honom, när han redan hunnit en framskriden ålder, och vissa sidor i det politiska livet inom riksdagen ej tilltalade honom, lämnade han rätt snart sin befattnnig som riksdagsfullmäktig.

Författare

GOTTFR. WESTLING.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Predikan på långfredagen. Norrköping 1856. 28 s. — Bidrag till bedömande af frimurare-orden såsom religionssamfund, grundade på en ordensmedlems offentliggjorda uppfattning. Norrköping 1859. 62 s. [1 anledn. av P. C: son Hanner, Predikan hållen inför frimuraresamfundets i Linköping CaW och högre Gr. d. 13 dec. 1854. Norrköping 1858.] — Åtskillnaden emellan den naturliga och den christliga kärleken. Predikan på 13: e söndagen efter Hel. treenighets-söndag. Norrköping 1864. 17 s. — Tal vid Linköpings stifts bibel- och missionssällskapers års högtid d. 11 maj 1865 (Berättelse om Linköpings stifts bibel-sällskaps 34 :e och biträdes-missions-sällskaps 17: e allm. sammankomst d. 11 maj 1865, s. 90—122; även sep. Linköping 1865. 34 s.). — Predikan på söndagen septuagesima. Linköping 1867. 18 s. 2: a uppl. s. å. 16 s. — Tal (Handl. rör. prestmötet i Linköping d. 19, 20 och 21 aug. 1868, 2, s. 41—54). — Bidrag till pedagogik och metodik för folkskolelärare. H. 1—6. Linköping 1868—69. (Tills, med C. W. och Kn. A. Kastman.) H. 1. Metodik: Geografi och historia. 16 s. 7:e uppl. Sthm 1898. 30 s. H. 2. Metodik: Biblisk historia. 22 s. 7:e uppl. Sthm [tr. Malmö] 1896. 16 s. H. 3. Pedagogik: Det allmännaste af läran om själen. 36 s. 2:a uppl. Linköping 1869. (Senare uppl., se nedan, under H. 6.) H. 4. Metodik: Modersmålet. 56 s. 9:e uppl. Sthm 1896. 68 s. H. 5: Metodik: Räknekonsten i folkskolan. Afd. 1*. 56 s. 2:a uppl. Räknekonsten i folkskolan. Linköping 1870. 95 s. 6: e uppl. Omarb. af A. Segerstedt. Sthm 1879. 116 s. 9:e uppl. Sthm 1902. 91 s. H. 6. Pedagogik: Om uppfostran och uppfostringsanstalter. 72 s. H. 3 och 6 med gemens, titel: Pedagogik: Om uppfostran och uppfostringsanstalter. 2: a uppl. Linköping 1871. 120 s, 1 pl. 9:e uppl. Sthm 1899. 130 s. — Annandag jul (Predikningar för julhögtiden af E. G. Bring, Chr. L. Anjou, M. Nennes och J. Th. Julin, Linköping 18J5, s. 17—37). — Inledningsord (Minne från Lutherfesten i Linköping d. 10 nov. 1883, Linköping 1883, s. 25—28). — Fortsättningsskolan (Tidskr. för folkundervisningen, Arg. 3, 1884, s. 1—13). . — Tal och uppsatser rörande folkundervisningen med flere frågor. Sthm 1897. (6), 204 s. — Jag tror, därför talar jag. Predikningar och bibelförklaringar. .Efter författarens död utgifna, Sthm i901.- (6), 289 s. — Dessutom artiklar och uppsatser i undervisningsfrågor, särskilt i Tidn. för folkskolan (delvis ömtr. i ovannämnda saml. av år 1897).

Utgivit: Koralbok för svenska kyrkan. Rev. uppl. Lund 1882. (Tills, med J. Fr. Törnvall.) ',

Redigerat: Tidning för folkskolan, 1865—81; (1871—81 tills, med C, W. Kastman.) — Tidskrift för folkundervisningen, Arg. 1—6, 1882—87. (Tills, med C. W. Kastman.)

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 juni 1864 (meritförteckn.); RA; kyrkomötets prot.; Linköpings stifts matrikel 1895; G. Westling. Christopher Ludvig Anjou (Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift, 1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christopher Ludvig Anjou, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5843, Svenskt biografiskt lexikon (art av GOTTFR. WESTLING.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5843
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christopher Ludvig Anjou, urn:sbl:5843, Svenskt biografiskt lexikon (art av GOTTFR. WESTLING.), hämtad 2024-04-18.