Meriter

Sjöbohm, Salomon, f 23, dp 26 jan 1759 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 11 febr 1835 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: regementsskrivaren Christian S o Barbara Christina Törnberg. Elev vid flottans kadettskola i Karlskrona, timmerman vid skeppsvarvet där 7 jan 75, kvartersman 6 maj 76, e o underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan 26 febr 81, ord 14 nov 88, lär i skeppsbyggen vid flottans kadettskola 85, transport till Arméns flottas sv eskader, Sthlm, 91, kapten i flottornas konstruktionskår 27 nov 93, major där 16 nov 99, led av Krigshovrätten 99, överstelöjtn i konstruktionskåren 20 juni 08, överstes n h o v 11 maj 18, överste o sekundchef i konstruktionskåren från 9 maj 20, militär led av Förvalta av sjöärendena o chef för dess konstruktionskontor från 24. – LKrVA 15.

G 25 juli 1783 i Karlskrona, Amiralitetsförs, m Gustava Johanna Mittler, f 1756 (Skeppsh A 1:3, s 5, SSA) trol i Karlskrona (ej i fdb), d 18 maj 1805 i Sthlm, Skeppsh, dtr till överstelöjtnanten Jacob M o Greta Botin.

Biografi

S påbörjade redan i unga år sin karriär inom flottans byggnadsverksamhet. Efter genomgången kadettskola antogs han som timmerman vid örlogsvarvet i Karlskrona och utexaminerades 1777 i skepps-byggeriets teoretiska och praktiska delar. Genom att utnyttja flottans generösa permissionsbestämmelser kunde han få tillfälle att praktisera vid privata varv fram till 1780, varefter han återgick till örlogsvarvet och sysselsattes med bl a nybyggnationer av fartyg och större reparationer. Vid sidan av dessa arbetsuppgifter tjänstgjorde han som lärare vid den kadettskola han själv genomgått. Han upprätthöll skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldons (ovan) tjänst.

Under denna period ingick S i en kader av unga skeppsbyggmästare som fick ta stort ansvar och arbetade under auktoriteter som F H af Chapman (bd 8) och Olof Trygg. Denna grupp kom sedan att ända in på 1840-talet leda Karlskronavarvet och konstruktionskåren och i stor utsträckning föra det Chapmanska arvet vidare.

Krigsutbrottet 1788 medförde en förändring i S:s verksamhet. Efter att först ha deltagit i utrustningen av örlogsflottan i Karlskrona beordrades han detta år till Gbg och utnämndes till underskeppsbyggmästare. Hans första arbetsuppgift blev att utrusta bevarade skärgårdsfartyg men han fick också i uppdrag att uppföra batterier vid Kungälv för att förhindra att den dansk-norska armén skulle kunna förenas med sin skärgårdsflotta. Följande år ålades han att bygga den skärgårdsflotta som utrustades i Bohuslän och det sista krigsåret, 1790, återfanns han i sv Pommern med motsvarande uppgift i Stralsund, Wolgast och Barth.

Genom sina kommenderingar hade S i praktiken tagit steget över till Arméns flotta, vilket formellt sett fullbordades genom hans transport 1791 till dennas sv eskader. Där, på örlogsvarvet i Sthlm, kom han att fortsätta att handlägga och leda arbeten under mer än 40 år. Att hans verksamhet rönte uppskattning visas av att han blev riddare av Vasaorden och ledamot av KrVA och under ett år huvudman för dess sjöfördelning. Tidigare given överstes namn fick han 1820 fullmakt som sådan och utnämndes samtidigt till sekundchef i flottornas konstruktionskår. Han slutade sin yrkeskarriär som chef för konstruktionskontoret vid Förvaltningen av sjöärendena.

Bland de resultat av S:s verksamhet som fick större betydelse märks att han utarbetade åtskilliga reglementen, bl a rörande skeppsmätning samt besiktning och leverering av skeppsvirke. I likhet med sina samtida inom konstruktionskåren var han också en skicklig ritare. Ett antal verk av hans hand förvaras i KrA, bl a ett projekt till en bro mellan Skepps- och Kastellholmarna i Sthlm (1811), en ritning över ett gondolskjul i Haga (1815) samt en över en arsenal i Malmö (1815).

Vid sidan av sitt yrkesarbete var S engagerad i Sv bibelsällskapet, där han var medlem från 1815. Sällskapets uppgift var att befordra Bibelns allmännare spridning i Sverige.

Författare

Björn Gäfvert

Arkivuppgifter

S:s "dagböcker" (med anteckmar i skeppsbyggen, ritn:ar, tabeller m m) i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Aminnelse-tal öfver öfverstelöjtnanten vid flottornes constructionscorps ... Fredr. Ludv. af Klinteberg; af... Vid dess inträde i akad. den 13 nov. 1815 (Tal, hållne i Kongl. Krigsvettenskapsakademi-en, åren 1811, 1812, 1813 och 1815, Sthlm 1816, s 161-182).

Källor och litteratur

Källor o litt: Marinens ritn:ar, KrA.

Amiralitetskolks hist, 3 (1977); G Halldin, Skeppsbyggmästare, mariningenjörer (1948) ;J Kleberg, Amiralitetskoll - marinförvaltn: biogr anteckn:ar 1634-1934 (1934). - Nekr över S i KrVAH år 1835 (1835), s 246f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Salomon Sjöbohm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Gäfvert), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5981
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Salomon Sjöbohm, urn:sbl:5981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Gäfvert), hämtad 2024-04-19.