Meriter

Sahlin, Gustaf Josef, f 18 sept 1892 i Sthlm, Nik, d 8 nov 1970 där, S:t Göran. Föräldrar: överkonstapeln Carl Gustaf S o Anna Fredrika Gustafsson. Lärov:studier i Sthlm, elev vid Bröderna Påhlmans handelsinst där 08–10, anställd vid Sthlms benmjölsfabriks ab 10–16, prokurist hos Percy Lundvall & co, Gbg, 16–18, chef för Javasche transmarin handel nij, Batavia, Java, 18–21, bedrev egen affärsverksamhet i Sverige o Baltikum 21–23, chef för ab Elektrolux' dtrbolag i Riga 23, meddir i dess dtrbolag i USA 24–26, dir där 27–33, led av styr för Finansab Svetro, Sthlm, 32–54, v VD för ab Elektrolux där 33, VD 41–52, led av styr 34, ordf där 52–63, allt i ab Elektrolux, led av styr för ab Nomy (från 37 ab Ulvsunda verkstäder), Sthlm, 33–41 o 51–66, av styr för ab Ars, Sthlm, 36–54, av styr för ab Förenade flygverkstäder, Linköping, 37 o 39–46, av styr för Sv aeroplan ab (från 65 SAAB), Linköping, 37–67, av styr för Skönviks ab, Sundsvall, 38–49, av styr för ab Bofors, Bofors, 39–67, v ordf där, led av styr för ab Archimedes, Sthlm, 41-63, ordf där, led av styr för Sveriges allm exportfören 41, v ordf där 55–63, led av 1942 års jordbrukskomm maj 42–nov 48, av styr för Bohus mek verkstads ab, Gbg, 45–57, ordf där, led av sakk ang ny lagstifta om avbetalmköp jan 47–nov 50, av styr för ab Stabilitas, Sthlm, 47–57, av styr för ab Sukab där 47–64, ordf där, led av styr för Nydqvist & Holm ab, Trollhättan, 47–67, av Dollarexportrådet okt 50–nov 57, ordf i styr för Sverige-Amerika stiftelsen 52–62, led av Försvarets förvaltmdir 54–62, av styr för ab W Dan Bergman, Södertälje, 55–66, v ordf i Sthlms handelskammare 56–62, led av Statens krigsförsäknnämnd 60–62, av styr för bl a Brandförsäknab Fenix, Försäknab Heimdall o Livförsäknab Thule, alla i Sthlm.

G 31 juli 1918 i Sthlm, Finska, m Sivia (Sivi) Serafia Michelsson, f 29 dec 1891 i Janakkala, Finland, d 5 sept 1970 i Sthlm, S:t Göran, dtr till järnvägstjänstemannen Alexius M o Wilhelmina Rutanen.

Biografi

Gustaf S medverkade vid grundandet av Elektrolux' försäljningsbolag i USA och spelade i egenskap av dess chef 1927–33 en viktig roll under uppbyggnadsskedet. Han kom under denna tid att bli personlig rådgivare och förtrogen till Elektrolux' grundare Axel Wenner-Gren. Återkommen till Sverige sattes S att bevaka Wen-ner-Grens intressen i olika sv storföretag, engagemang som denne själv inte hade möjlighet att fullfölja. Med sin dominerande ägarposition i Elektrolux som bas förvärvade Wenner-Gren 1934 merparten av aktierna i det f d Kreugerföretaget SCA och 1936 en kontrollerande aktiepost i Bofors, där han bl a deltog i bildandet av Sv aeroplan ab. S erhöll en serie styrelseposter i dotterbolag knutna till dessa storföretag.

Vid andra världskrigets utbrott lämnade Wenner-Gren Sverige för att under huvuddelen av kriget uppehålla sig utanför Europa. Krigsförhållandena gjorde det praktiskt omöjligt för honom att utöva ledarskap av sv företag från utlandet. Det blev därför S:s uppgift att utöver styrelsebevakningen av Wenner-Grens sv intressen leda den starkt internationellt orienterade Elektroluxkoncernen genom andra världskriget. Han beklädde VD-posten i Elektrolux från 1941 till 1952, då han utsågs till ordförande i bolagets styrelse. Under S:s tid i ledningen skedde en kraftig expansion. Koncernens omsättning ökade från 80 milj kr vid 1930-talets slut till 665 milj kr vid 1950-talets slut, och antalet anställda steg under samma period från några tusen till 18 000. Wenner-Gren avvecklade sina engagemang i SCA, Bofors och Electrolux 1947–56 men S behöll i flera fall sina styrelseposter långt in på 1960-talet.

Som VD för ett av Sveriges största och mest betydande företag förväntades S engagera sig inte bara i industrins intresseorganisationer utan även i sociala och kulturella sammanhang. Sådana engagemang var något av en samhällsplikt för storföretagens ledare. Utöver presidieposter i Sveriges allmänna exportförening och Sthlms handelskammare gjorde S insatser i Sverige-Amerika stiftelsen där han efterträdde Sigfrid Edström som ordförande. Under andra världskriget tog han initiativ till den rörelse som organiserade fosterhem för finska barn i Sverige.

S medverkade i en rad politiska initiativ som Sveriges storföretagare genomförde under 1940-talet. Sålunda representerade han Elektroluxkoncernen i den s k Direktörsklubben, en informell grupp bestående av ledarna för landets största exportföretag. Gruppens syfte var att formulera och samordna dessa företags politiska intressen, men den var inte särskilt framgångsrik. S deltog också i försök att skapa en mer gynnsam opinion för privat företagande och ekonomisk liberalism. Sådana försök utmynnade vid denna tid vanligen i stödåtgärder för de borgerliga politiska partierna och den borgerliga pressen. Kanaler för opinionsbildning utanför de politiska partierna och pressen saknades nästan helt. S var en av de första huvudmännen i Näringslivets fond, en organisation som bildades 1940 med ett första syfte att friköpa SvD och ge tidningen en näringsvänlig, opinionsbildande profil. Fonden blev redan efter några år näringslivets ledande opinionsbildningsorgan. S deltog i det möte som ledde fram till uppbyggnaden av Stiftelsen Libertas som ända in i modern tid kanaliserat resurser från Sv arbetsgivareföreningen till borgerlig press.

Trots sina engagemang kan inte S uppfattas som en särdeles politiskt orienterad företagsledare. Som chef för ett av landets största företag uppfyllde han blott de krav som företagarsamhället stålide på den som innehade en sådan posidon. S bör snarare betraktas som en "Wenner-Gren-man". Det var som dennes följeslagare han ryckte fram till tätpositioner i företagen i Wen-ner-Grens intressesfär. Det är omvittnat att S stod Wenner-Gren mycket nära. S:s återhållsamma och nyktert kalkylerande personlighet kompletterade den yvige och infallsrike Wenner-Gren. De motgångar som drabbade dennes försök att bygga upp en större företagsgrupp förmådde S inte att avvärja.

Till skillnad från många samtida storföretagsledare gjorde S inte något starkt personligt intryck på sin samtid. Tvärtom förefaller han att i offentliga och representativa sammanhang ha intagit en låg profil. Han hade en kylig, tillbakadragen och reserverad framtoning och hans "torra, tillknäppta och till ytterlighet korrekta attityd kunde lätt ge intryck av en kylig opersonlighet på gränsen till förstening" (Unger 1970). – S var ägare till Högantorps säteri i Salem, Sth.

Författare

Niklas Stenlås

Arkivuppgifter

Brev från S i KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Electrolux 1908-1981, kortfattad hist översikt (1982); J Glete, Ägande o industriell omvänd!: ägargrupper, skogsindustri, verkstadsindustri 1850-1950 (1987); dens, Nätverk i näringslivet: ägande o industriell omvandl i det mogna industrisamhället 1920-1990 (1994); SMoK; N Stenlås, Den inre kretsen: den sv ekon elitens inflytande över partipolitik o opinionsbildn 1940-1949 (1998); R Söderberg, G S (Elektroluxrapport, personaltidn för Electrolux, 1970); S A Söderpalm, Direktörsklubben: storindustrin i sv politik under 1930- o 40-talen (1976); G Ung-er, Axel Wenner-Gren: en vikingasaga (1962); dens, G S död (SvD 16 nov 1970); dens, Rapsodi i blått: minnen o människor 1915-1955 (1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf J Sahlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6315, Svenskt biografiskt lexikon (art av Niklas Stenlås), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6315
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf J Sahlin, urn:sbl:6315, Svenskt biografiskt lexikon (art av Niklas Stenlås), hämtad 2024-04-25.