Daniel Pettersson

Född:1720-07-17 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1802-05-17 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Borgmästare, Rådman


Band 29 (1995-1997), sida 248.

Meriter

Pettersson, Daniel, f 17 juli 1720 i Gbg (fdb saknas), d 17 maj 1802 där, Domk. Föräldrar: postdirektören Christian P o Anna Elisabeth Lander. Inskr vid LU 23 sept 38, auskultant vid kämnärs- o rådhusrätterna i Gbg 40, sekr för stadens fullm vid riksdagen 40–41, auskultant i Svea hovrätt 23 maj 41, eo notarie vid rådhusrätten i Gbg 41, andre notarie 43, förste notarie där 45, notarie vid kämnärsrätten 42, sekr för borgerskapets äldste 42, litterat rådman 13 aug 46, politie- o commerceborgmästare 11 febr 65–10 mars 96, allt i Gbg, kommerseråds n h o v 27 aug 81. – LVVS 75.

G 1) omkr 1751 trol i Gbg m Maria Catharina Månsson, f 1729 trol där, d 1758 trol där, dtr till handelsmannen Anders M o Maria Rauwert; 2) 3 juni 1760 i Sthlm, Nik, m Christina Charlotta Schméer, f 6 april 1733 där, ibid, d 28 maj 1784 i Gbg, Domk, dtr till grosshandlaren Johan Henric S o Hedvig Dorothea Spalding.

Biografi

P uppfyllde under sin tid som lagfaren magistratsämbetsman i Gbg snart sagt alla kriterier för beteckningen frihetstida byråkrat. Han var en ovanligt ivrig anhängare av vad som under 1700-talet och början av 1800-talet kallades en god politie, dvs god ordning för och organisation av alla de vardagliga rutinerna i det lokala samfundet. Som rådman och borgmästare tog han initiativet till en rad kollektiva inrättningar i sin hemstad. Redan två år efter sitt tillträde som rådman utformade han en ny brandordning för staden. På grund av att de flesta stadstomter bebyggts med trähus blev förödelsen ofta stor efter de många bränder som drabbade staden. P var också upphovsman till den brandförsäkringsinrättning som etablerades i Gbg 1768. Muddring av stadens kanaler, anläggande av trädplanteringar utmed dessa, uppförande av fattighus och soldatkasern var också resultat av P:s initiativkraft. Som kronan på sitt verk drev P 1787 tillsammans med Henry Greig också igenom förslaget att för stadsinvånarnas allmänna bruk dra in en vattenledning till Gbg från Kallebäcks källa sydöst om staden. P var även en av initiativtagarna till Sahlgrenska sjukhuset, tillkommet med stöd av en frikostig donation från Niklas Sahlgren, den främste av tidens kommersiella magnater i Gbg.

Trots brist på mer omfattande forskning om 1700-talets sv akademiskt skolade lokalbyråkrati, kan nog sägas att P i sin gärning som ledande magistratsperson var ovanlig ifråga om tjänstenit och initiativkraft. Det var nämligen inte vanligt att magistratspersoner i 1700-talets Gbg – i synnerhet inte den illiterata (icke juridiskt utbildade) gruppen – ägnade sådan möda åt det allmänna. Storköpmännen i stadens handelssocietet attraherades knappast heller av de relativt, lågt avlönade magistratsbefattningarna. Samtidigt skall betonas att P, i en något anlagt blygsam stil, ivrigt sökte dokumentera sitt ämbetsnit, genom att föra bl a åminnelsetal och förslag till trycket. I ett sådant tal, hållet 18 okt 1791 då rådmansval skulle förrättas efter rådmannen Carl Habichts död, prisade P den bortgångne för dennes insatser för staden på just de punkter, där P själv hade varit initiativtagare. Det finns således viss risk för att i efterhand överbetona P:s ämbetsinsatser, oaktat han rönte uppskattning vid sitt avsked från borgmästarämbetet. Tjänsteåligganden tycks inte ha inverkat alltför hämmande på P:s möjligheter att odla sina vittra intressen. Hans vältalighet och tidstypiska bruksvers fann ett forum i stadens lärda sällskap Vitterhetsklubben, sedermera VVS. I slutet av P:s borgmästaregid yppade sig ett lysande tillfälle för hans retorik, oförblommerat devot. Gustav III besökte Gbg i samband med det allvarliga dansk-norska hotet mot västkusten 1788. Kungen önskade utåt framstå som stadens räddare, något som P tog fasta på i sitt sedermera tryckta underdåniga tal till kungen vid dennes avresa i dec 1788. P lovsjöng panegyriskt den sv historiens gustaver i en stil som hade frapperande likheter med kungens historiserande självuppfattning.

Redan före sitt inval i WS lät P publicera skönlitterära alster. De för eftervärlden mer kända är Saga om Mercurius och Vulcanus (1761) liksom Skalde-Qväde öfver Ny-Elfsborgs befrielse från danska belägringen år 1719. P:s verskonst gick knappast utöver det vanliga i samtidens belletristik, vars versifierade uttryck mestadels var inriktade på högtidstillfällen.

En Göteborgsskildrare har konstaterat, att P näppeligen var "någon vidsynt man med betydande intelligens" utan en "kälk-borgerlig" och "skråmässig lokalpatriot" (Fröding 1919, s 331). Om detta omdöme hade fog för sig är svårt att avgöra, men i publicerade skrifter framskymtar onekligen en viss provinsiell beskäftighet. Med 1700-talets måttstock mätt kan P emellertid inte frånkännas ett gryende medborgerligt medvetande, som inte var alltför vanligt i P:s samtid.

Författare

Thomas Magnusson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Saga om Mercurius och Vulcanus. [Även: D 1.] Götheborg 1761. 4:o. 20 s. [Anon. D 2, polemisk, av A Odel, anon.] – Tal om nyttan och sättet af en brand-försäkrings inrätning i Götheborg, hållet uti Witterhets-klubben därstädes, d 22 oct 1760. Gbg 1762. 20 s. – Tal, hållit på alman rådstugu i Götheborg, af commerce- och politie-borgmästaren ... vid des inställande i ämbetet den 26 Martii 1765, Gbg [1765]. (24) s. – Tal, hållit d 19 aug 1776, uti Wetenskaps o witterhets samhället i Götheborg. Gbg [1776]. 63 s. – arrabasiade, i tvänne sånger. Gbg 1778. 4:o. (8) s [Anon.] – Skalde-qväde öfver Ny-Elfsborgs befrielse från danska belägringen år 1719. Gbg 1787. 4:o. 22 s. – Til Kongl. majestät, underdånigt tal ... då magistraten o borgerskapets äldste hade underdånigt företräde, vid K maj:ts afresa från Götheborg d. 15 december 1788. Gbg [1788]. 4:o. (8) s. – Tal... vid riksdagsmans-valet i Götheborg d 30 dec 1788. Gbg [1788]. 4:o. (8) s. – Tal, hållit på Götheborgs rådhus ... vid anställande rådmans-val efter afl. rådmannen Carl Habicht d. 18october 1791. [Rubr.] Gbg uå. 4:o. (4) s. – En historia, i anledning af det utkomna nödvändiga i financen. Gbg 1792. 36 s. [Anon.] – Tal, hållit på allmän rådstugu i Götheborg ... då han efter erhållet nådigt afsked nedlade des commerce- och politie-borgmästare embete dersammastädes. D 12 april 1796. Gbg 1796. 24 s.

Översatt: [Q] Horatius [Flaccus], Carmina, [bok 2: ode 18 o ur ode 16 resp ode 3 o 10 samt ur satir 6] (VVSH, [F 1.] Vitterhets afdelningen, st 1, Gbg 1778, s 87–90, o 3,1785, s 26–32).

Källor och litteratur

Källor o litt i: Skriv:er till K M:t 1750–96; Svea hovrätte arkiv D VI a 3aa:4 (auskultanteder), RA.

N Eriksson, WS 1778–1874 (1978); H Fröding, Det forna Gbg (1903); dens, Gbg:s donatorer från äldre tid intill våra dagar, 2 (1912); dens, Berättelser ur Gbg:s hist under frihetstiden (1919); dens, Berättelser ur Gbg:s hist under gustavianska tiden (1922); Handl:ar rör donationer i Gbg, 3–4 (1902); SjGbg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Pettersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Magnusson), hämtad 2020-08-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7226
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Pettersson, urn:sbl:7226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Magnusson), hämtad 2020-08-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se