Meriter

Pål Pehrsson, f 19 okt 1732 i Stugun, Jämtl, d 22 jan 1815 där. Föräldrar: bonden o gästgivaren Pehr Pålsson o Barbro Månsdtr. Ägare till hemmanet nr 5 i Stugubyn, kyrkvärd, klockare o nämndeman i Stugun. Byggmästare.

G 28 dec 1756 i Lit, Jämtl, m Kerstin Salomonsdtr, f omkr 1732 trol där, d 28 jan 1815 i Stugun, enl db 83 år gammal, trol dtr till bonden Salomon Persson o Brita Pärsdtr.

Biografi

P tillhörde en släkt med gamla anor i Stugun. Han framträder som byggmästare på 1770-talet och var till sin död verksam i Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Ångermanland. Klockstapeln i hemsocknen var den första han uppförde som stapelbyggare (färdig 1776), och några år senare byggde han även församlingens nya kyrka. P stod bakom inte mindre än sju timmerkyrkor, varav sex med torn. Fyra av dessa står fortfarande (1996) kvar, nämligen Borgvattnet (uppförd 1781-82), Bodsjö (1794–96), Klövsjö (1795–97), alla i Jämtland, och Edsele (1798–99) i Ångermanland.

I Holm i Medelpad revs i början av 1900-talet den av P 1790 uppförda kyrkan, ritad av O Tempelman, och hans kyrka i Rätan i Jämtland är helt ombyggd. Till kyrkan i Linsell i Härjedalen byggde P 1797 ett torn, och för stenkyrkan i Lillhärdal i samma landskap uppförde han 1805 ett spånklätt trätorn. P:s största bygge blev en stenkyrka utan torn i Helgum i Ångermanland (1786–90), som dock inte var ritad av honom. Han fungerade där enbart som byggmästare och arbetsledare. P:s kyrkobyggnader kännetecknas av fina proportioner och en kärv och måttfull stil.

Mest känd har P blivit för sitt mästerskap i att bygga klockstaplar med åttsidiga plan och lökkupoler. Fina exempel är klockstapeln i Borgsjö 1782 och den vid Håsjö gamla kyrka i Jämtland från 1779. En kopia av den senare är uppförd på Skansen i Sthlm. Förutom dessa är den i Hällesjö i Jämtland från 1781 fortfarande i bruk. Vidare ritade P klockstapeln i Älvros i Härjedalen (1795–96) som fullbordades av sonen Pehr Pålsson (1762–1855). Denne var bonde och nämndeman i Bleka i Lockne, Jämtland, men blev framför allt känd som byggmästare.

P:s yrkesskicklighet uppskattades av hans samtida, och han anlitades ofta även vid profana husbyggen och för finsnickerier. Han bidrog i hög grad till allmogekonstens blomstring främst i Jämtland men även i kringliggande landskap under 1700-talets senare hälft. P har kallats "den siste stormästaren inom den märkliga norrländska stapelkonsten" (Hofrén 1965, s34).

Författare

Ingrid Telhammer

Källor och litteratur

Källor o litt: AJ Hansson, Släktbok ... från Stuguns sn ... (1927–28); B Hasselberg, Till Jämtlands o Härjedalens hm (Fornvårdaren, 4, 1931, s 206 f); M Hofrén, Nordsv studier o essayer (NordMH 1962, s 65–106); dens, P P i Stugun, klockstapelbyggare (Jämten 1965); M Nodermann, Mästare o möbler (1990); SKL; Sveriges kyrkor, Medelpad (1939) o Härjedalen, 1 (1961–66).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pål Pehrsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7436, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Telhammer), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7436
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pål Pehrsson, urn:sbl:7436, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Telhammer), hämtad 2024-04-19.