Meriter

Qvist, Karl Gunnar Ingemar, f 11 okt 1916 i Ludvika, Kopp, d 6 sept 1980 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: förste kontoristen vid SJ Karl August Q o Ida Matilda Gunnar. Kontorsanställd 33–40, studentex som privatist vid H a l för gossar i Malmö 17 juni 38, inskr vid GH vt 40, fänrik i reserven vid Karlsborgs luftvärnsreg 1 juli 41, lärartjänster vid bl a KA 2 stamskolor, Gbgs prakt mellanskolor, Laholms samrealskola, Gbgs handelsinst, Sthlms samgymn o H a l i Bromma 43–54, löjtn i reserven vid Gbgs luftvärnskår (Lv 6) 1 okt 43, ordf i GH:s idrottsfören 43–44, FM vid GH 15 dec 44, kapten i reserven vid Lv 6 1 okt 51–63, FL vid GH 31 okt 52, lektor i historia o geografi vid H a l i Landskrona 17 juni 55, adjunkt i historia med samhällslära o geografi vid H a l i Ludvika 28 dec 56, lektor i samma ämnen vid H a l i Åmål 12 dec 58, disp vid GU 10 okt 60, FD 22 okt 60, doc i historia där 61, lektor i historia o geografi vid H a l i Alingsås 30 juni 61, forskartjänst vid Humanistiska forskn:rådet från 75, prof:s namn 21 dec 78. – LSkS 71, LVVS 78.

G 23 aug 1947 i Danderyd, Sth, m sjuksköterskan Gunhild Maria (Gun-Marie) Sundelin, f 25 juli 1915 i Ström, Jämtl, d 26 jan 1974 i Alingsås, dtr till köpmannen Adrian Gottfrid S o Britta Eriksson.

Biografi

Gunnar Q föddes i Dalarna men växte upp på Hisingen i Gbg. Under många år arbetade han på kontor och tog studenten som privatist först vid 21 års ålder. Sina högre akademiska studier bedrev han vid sidan av en omfattande lärargärning. Det var därför naturligt att doktorsavhandlingen drog ut på tiden. Men Q hade också valt ett för tiden ovanligt ämne, Kvinnofrågan i Sverige 1809–1846, som grundligt belystes ur såväl politiska, sociala, demografiska och ekonomiska som idéhistoriska aspekter. Han påvisade att kvinnoemancipationen främst betingades av materiella orsaker, dvs arbets- och kapitalmarknadernas behov, och att den framför allt gällde medelklassens ogifta kvinnor. I en långt senare publicerad komprimerad sammanfattning av sina forskningsresultat underströk Q att den kvinnliga frigörelsen "skett inom manssamhällets ram, på av männen bestämda villkor och med av dem kontrollerade effekter. Föreställningar om annorlunda könsrelationer har gjort sig hörda i debatten, men de har aldrig nått den styrka att de förmått styra beslutens inriktning på mer än formell jämlikhet" (HT 1977, s 176).

Q fortsatte efter avhandlingsarbetet sina kvinnohistoriska forskningar, och i sin bok Fredrika Bremer och kvinnans emancipation (1969) visade han att föreställningen att Bremers och tidskriften Herthas avgörande betydelse för genomförandet av 1858 års myndighetsreform inte håller streck. 1975 erhöll Q en av Humanistiska forskningsrådet inrättad docenttjänst i "kvinnohistoria, särskilt kvinnans ställning i 1800- och 1900-talens samhällsliv". Inom denna ram byggde han upp ett stort och livaktigt seminarium. Ett eget viktigt bidrag till ämnet var den studie Q två år tidigare publicerat om Landsorganisationen och kvinnorna på arbetsmarknaden, i vilken han visar hur parollerna om jämställdhet underordnas andra samhälleliga önskemål. – Som en röd tråd genom Q:s vetenskapliga författarskap går hans strävan att söka skingra de dimmor av retorik som ofta döljer de verkliga motiven i en beslutsprocess.

1958 tillkom på privat initiativ Kvinnohistoriskt arkiv i Gbg som syftade till att främja kvinnohistorisk forskning. Till detta knöts Q, och bland andra arbetade han för att verksamheten skulle inordnas i GUB, vilket också skedde 1971 under namn av Kvinnohistoriska samlingarna.

1978 erhöll Q, professors namn med motiveringen att han framstod som en av pionjärerna inom den kvinnohistoriska forskningen såväl i Norden som internationellt. Q var från 1974 sammanboende med professorn i kvinnohistoria Gunhild Kyle (f 1921). De gav tillsammans ut boken Kvinnorna i männens samhälle (1974).

Författare

Göran Nilzén

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846. Studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. [Akad avh.] Gbg 1960. 387 s. (Kvinnohistoriskt arkiv, 2.) – Konsten att blifva en god flicka. Opinioner i kvinnofrågan under 1800-talets förra hälft (Historielärarnas förenings årsskrift, 1961–1962, Upps 1962, s 36–53; sammanfattn ur föreg). - Föregångskvinnor [artikelserie]: Skapad för mannen (DN, 1962, 29/7, s 4). – Fredrika Bremer och negerfrågan (Hertha, årg 52, 1965, Sthlm, 4:o, nr 5, s 6–9, 29). – Myten om Fredrika Bremer (DN, 1965, 5/12, s 4). – Yngst i skapelsen (ibid, 8/12, s 4). – Det går an och näringsfrihetsdebatten (Hertha, 53, 1966, nr 6, s 10-13). – Fredrika Bremer och kvinnans emancipation. Opi-nionshist studier. Gbg 1969. VIII, 296 s. (Kvinnohist arkiv, 8.) – Fredrika Bremers förväntningar beträffande effekten av sina ord (Litteratur och samhälle, meddelande från Avd. för litteratursociologi vid Litteraturhistoriska institutionen, Uppsala, 1965–72, 4:o, [duplic], bl 4778-87 [i n:r 102, årg 8, 1972]). – Statistik och politik. Landsorganisationen o kvinnorna på arbetsmarknaden (Tvärsnitt. Sju forskningsrapporter utg till LO:s 75-årsjubileum 1973, Sthlm 1973, s 151–283; även sep, 1974, 135 s). – Framåt – vår första radikala kvinnotidskrift (DN, 1973, 2/9, s 4). – Fredrika Bremer som "politiker" – hemma och ute (Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, nr 6. V Edström m fl, Kvinnomystik och kvinnopolitik ... under red av G Q, Gbg 1974, s 79-96). - Landsorganisationen i Sverige och kvinnorna på arbetsmarknaden (1898-1973) (Arbetarrörelsens årsbok, 1975. Kvinnor i arbetarrörelsen, Sthlm, s 13–31; sammandr ur Tvärsnitt 1973). – vinnorna i industrialismens samhälle (Humanistisk forskning, 1976, Sthlm, 4:o, nr 2, s 28–30). – Kring kvinnornas rösträttsfråga (Meddelanden från Värmlands museum, årg 75. Värmland förr och nu, 1977, Karlstad, s 221–224). – Ett perspektiv på den s. k. kvinnoemancipationen i Sverige (HT, årg 97 (F 2, 40), 1977, [Sthlm,] s 145–179). – Konsten att blifva en god flicka. Kvinnohist uppsatser. Sthlm 1978. 239 s. (Kvinnohist arkiv, 11.) – Faktisk jämställdhet inget mål för facket (Forskning och framsteg, årg 13, 1978, Sthlm, 4:o, nr 1, s 40–46). – Om jämställdhetsforskning (Hertha, 66, 1979, nr 2, s 42–45). – Motiven för kvinnomakt är närliggande och påtagliga (Morgonbris, 1979, Sthlm, fol, Qubileumsnr, 4:o,] s 10 f, 27). – Klasspolitik eller könspolitik i jämställdhetsarbetet (Arbetarrörelsens årsbok, 1980. Kvinnor i facket [omsl], s 13–24).

Redigerat: Kvinnorna i männens samhälle. Ur den officiella debatten om kvinnans villkor i Sverige. Sthlm 1974. 92 s + studieanvisn. (Tills med G Kyle.) – V Edström m fl, Kvinnomystik och kvinnopolitik. Kvinnohist studier. Gbg 1974. 177 s. (Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, nr 6.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17juni 1955, nr 132, 28 dec 1956, nr 65, 12 dec 1958, nr 26, 30 juni 1961, nr 98, RA; GH:s arkiv, vol A IV:8-9, GLA.

Å Holmberg, G Q 1916–1980 (WS. Minnestal hållna ... 1981, 1981, s 29–33); P Hultqvist, rec av Q:s drsavh Kvinnofrågan i Sverige ... (HT 1962); Inbjudn till GU:s doktorsprom ... 22 okt 1960 (1960); A-S Kälvemark, G Q död (DN 16 sept 1980); B Losman, G Q in memoriam (SvD 23 sept 1980); E Lönnroth, Minnesord över bortgångna led:er i SkS 1967-1980 (1985), s 41 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gunnar I Qvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7465
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gunnar I Qvist, urn:sbl:7465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-18.