S Jöran M Ramberg

Född:1906-12-05 – Högseröds församling, Skåne län
Död:1990-10-04 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Astronom


Band 29 (1995-1997), sida 624.

Meriter

Ramberg, Sven Jöran Malte, f 5 dec 1906 i Högseröd, Malm, d 4 okt 1990 i Uppsala, Domk. Föräldrar: skräddarmästaren Hans R o Hanna Sjöberg. Studentex vid Eslövs h samskola 20 maj 26, inskr vid LU 8 sept 26, eo amanuens vid Lunds observatorium 20 sept 27, ord amanuens 1 mars 3131 dec 32, FK 29 maj 29, FM 15 dec 30, FL 31 jan 35, allt vid LU, amanuens vid Sthlms observatorium 1 jan 33, assistent där 1 sept 3831 dec 47, inskr vid StH 4 okt 40, disp 19 april 41, FD 28 maj 41, doc i astronomi 30 juli 4167, allt vid StH, tf observatör vid Sthlms observatorium 1 jan 48, ord observatör 1 okt 4866 (tjänstl från 63), forskare vid Boyden Observatory, Bloemfontein, Sydafrika, 1 april10 sept 52 o 14 april16 sept 56, förest där 1 maj31 aug 56, red för Populär astronomisk tidskr 5355, prof:s namn 16 dec 60, andre dir för European Southern Observatory (ESO) 63–67, tekn dir där 6871.  LFS 62, LVA 64, LVS 65.

G 2 jan 1939 i Salem, Sth, m Maja Stina Gustafsson, f 1 maj 1914 där, d 1 sept 1989 i Nacka, Saltsjöbaden, dtr till överläraren Oscar Gustaf G o Hilda Maria Elisabet Andersson.

Biografi

Jöran R kom 1933 som amanuens till det nyuppförda Sthlms observatorium i Saltsjöbaden  då en institution under VA. Han blev kvar vid observatoriet i olika befattningar till 1963, då han tillträdde en tjänst som andre direktör för ESO. R:s forskning inom astronomin avsåg huvudsakligen studiet av Vintergatssystemets uppbyggnad, dvs det verkliga utseendet av det system av stjärnor i vilket vi själva befinner oss och där solen är en bland ca 200 miljarder andra stjärnor. Den av R utnyttjade metoden bygger på att man genom en kombination av spektralanalys och fotometri av stjärnor kan bestämma deras avstånd. Då observationsarbetet och bearbetningen av data var mycket tidskrävande, måste R:s arbete inskränka sig till djuplodningar, så långt de använda teleskopen nådde, i vissa utvalda riktningar i rymden. I doktorsarbetet kontrollerade och kalibrerade han metoden genom att observera de två närbelägna stjärnhoparna Hyaderna och Praesepe. Han kunde där utnyttja omständigheten att alla stjärnor tillhörande dessa hopar befinner sig på ett och samma kända avstånd. Som ett biresultat upptäckte han två s k vita dvärgstjärnor i Hyaderna. Det var första gången dessa extremt kompakta objekt, som representerar slutstadiet i en stjärnas utveckling, återfanns i en stjärnhop - en upp- täckt av betydelse för bestämningen av dessa stjärnors ålder.

För djuplodningarna valde R två diametralt skilda riktningar i Vintergatan. Detta krävde observationer också från södra halvklotet, vilka han utförde vid Harvard-observatoriets filial i Bloemfontein i Sydafrika. R:s undersökningar, som sträckte ut sig dll ett avstånd av 6 000 ljusår, visade att stjärnorna, och även sådana av relativt hög ålder, är starkt koncentrerade till de spiralarmar som upplinjeras av gas och stoft i Vintergatan. Resultatet är anmärkningsvärt därför att det ej helt kan förklaras av nu (1996) rådande teorier för uppkomsten av spiralformade armar i roterande stjärnsystem. Bland R:s övriga arbeten skall särskilt nämnas hans detaljerade kartläggning av solkoronan baserad på fotografier från solförmörkelserna i Sverige 1914 och 1945.

1962 ingick Sverige med fyra andra europeiska länder ett avtal om att uppföra ett stort observatorium på södra hemisfären, ESO, som kom att förläggas till Chile. Följande år kallades R till posten som andre direktör för detta observatorium med placering vid dess dåvarande huvudkontor i Hamburg. Från 1968 och fram till sin pensionering var han teknisk direktör vid ESO. Genom sina insatser på dessa befattningar bidrog R verksamt till den första uppbyggnaden av ett av de mest framgångsrika samarbetsprojekten inom den astronomiska vetenskapen.

R:s forskningsarbete och hans instrumentkonstruktion präglades av outtröttlig energi, djupt engagemang och mycket stor noggrannhet. Han nedlade ett självuppoffrande arbete på att föra ut astronomins landvinningar till en bredare allmänhet.

Författare

Per Olof Lindblad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Deklinationsbestimmungen von 99 Sternen am Meridiankreise der Sternwarte in Lund. [Rubr.] Lund 1928. 4:o. 4 s. (Tills med F Palmer; Meddelanden från Lunds astronomiska observatorium, Ser. 2, nr 40.) – An attempt to determine the colour of the lunar eclipse of April 2, 1931, by direct colour photograph (Lund Observatory circular [omsl], Lund 1931–48, 4:o, s 49–54 [= n:o 3, 1931]; tills med John Ohlsson). – Studies of the effective wavelengths of stars. First paper. Effective wave4engths of 659 stars in Messier 37 from plates taken at Mount Wilson. Lund 1934. 4;o. 39 s, 1 pl. (LUÅ, N. E, avd. 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 30 (= FSH, N. F., 5), nr 8.) [Även med omsl: Meddelande från Lunds2: 70.] – The spectrophotometric criteria of stellar luminosity for faint members of the Hyades duster. Sthlm 1934. 4:o. 14 s. (Astronomiska iakttagelser och undersökningar å Stockholms observatorium, bd 11, n:r 13.) – he performance of the Shortt dock at the Stockholm observatory during the time 1933, December 20 – 935, August 12. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1936. 11 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 25 A, n:o 20: även med omsl o stämpel som Stockholms observatorium, Meddelande n:o 27.) – Jorden, vår egen planet. Sthlm 1937. 157 s. (Vi och vår värld, under red av H Rendahl.) – Jordens massa (Nordisk astronomisk Tidsskrift, ny Raekke, Bd 18, 1937, Khvn, s 121–134). – A white dwarf in Auriga (Ci. 20 no. 398), its trigonometric parallax, magnitude and spectrum. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1938. 6 s. (Tills med S Asklöf; [VA,] Arkiv 26: 8; även med omsl o stämpel som d:o 39.) [Även i sammandrag tills med en annan artikel: Ein weisser Zwerg in Auriga / Zwei weisse Zwerge unter den physischen Hyadenmitgliedern (Astronomische Nachrichten, Bd 265, Kiel 1938, 4:o, s 111; med omsl o stämpel som d:o 36–37). – Stark-Aufspaltung der Wasserstofflinien in den Spektren der weissen Zwerg-sterne (Die Naturwissenschaften,Jahrg 26,1938, Berlin, 4:o, s 140 f; även sep med omsl o stämpel som d:o, 38). – Note on the spectrum of a white dwarf (The Observatory, a monthly review of astronomy, vol. 62, 1939, London, s 133). – Jordens ytgestaltning (Nordisk astronomisk Tidsskrift, 21, 1940, s 71–84). – A spectrophotometric study of the central parts of the regions of the Hyades and Praesepe ... Inaugural diss [Stockholms högsk]. Sthlm 1941. 4:o. 168 s, 2 tab. (Stockholms observatoriums annaler (Astronomiska iakttagelser o undersökn å Stockholms observ), 13: 9.) – Astronomi. [Inre titel:] Brev 1–4. [Rubr.] Sthlm 1948. 19, 23, 28, 19 s. [För Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolags korrespondensrealskola.] – Anomalies in the spectrophotometric criteria of stellar luminosity in the spectral sequence of the Hyades (7. Seventh general assembly held at Zörich Aug 11 to Aug 18, 1948, Cambridge 1950, s 444–447). – Results from observations of the total solar eclipse of 1945 July 9, 3. The photometry of the corona. Sthlm 1951. 4:o. 43 s, Plate 1–5. (Stockholms observatoriums annaler 16: 3.) – The distribution of light in the corona of the eclipse of 1914 August 21. P [1]–2. Sthlm 1951–53. 4:o. 31 s, Pl 1–2, 22 s, Pl 1–3. (Ibid, 17: 2 o 7.) – The flash camera of the Stockholm Observatory (Rikets allmänna kartverk, Meddelande n:o 11. The Swedish solar eclipse expeditions to West Africa and Brazil in 1947, Sthlm 1951, s 78-83). – Intensitetsfördelningen i solkoronan - resultat från de totala solförmörkelserna 1945 och 1914 (Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok ... 1950/51, Sthlm 1952, s 90–97). – Tredimensionell kartläggning av stjärnhimlen (Teknisk tidskrift, årg 82, 1952, Sthlm, 4:o, s 274 f). – Astronomi (Boken om naturen: Materien, Sthlm 1953, 4:o, s 387–430). – Karta över den totala solförmörkelsen den 30 juni 1954 med förklaran- de text. Sthlm 1954. Folder med 2 s text. – Om solkoronan (Kosmos, fysiska uppsatser utg av Svenska fysikersamfundet, bd 32, 1954, Sthlm, s 53–71). – The space distribution of stars in selected Milky Way regions derived from photometric and spectrophoto-metric data. 1. A region in Lacerta, centre A.R.=22"30™, Dec.=+48°40' (1900.0). Sthlm 1957. 4:o. 114 s. (Stockholms observatoriums annaler 20:1.) - Artiklar i astronomi i Bonniers konversationslexikon, 2. uppl, 1–15, Sthlm 1937–50, o Bonniers lexikon, 1–15, 1961–67; bidrag i Populär astronomisk tidskrift, 1932, 1935–36, 1938–39, 1941–43, 1948–49, 1951–55 o 1958 (samt smärre notiser sign J. R.), Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 3 april 1959, nr 3, o 16 dec 1960, nr 126, RA.

P O Lindblad, nekr:er över R (DN 25 okt o SvD 29 okt 1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Jöran M Ramberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7509, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Olof Lindblad), hämtad 2019-11-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7509
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Jöran M Ramberg, urn:sbl:7509, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Olof Lindblad), hämtad 2019-11-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se