B Torsten Rapp

Född:1905-04-20 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1993-03-23 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Sjöofficer, General, Flygvapenofficer, Överbefälhavare


Band 29 (1995-1997), sida 675.

Meriter

Rapp, Bo Torsten, f 20 april 1905 i Sthlm, Hedv El, d 23 mars 1993 där, Maria. Föräldrar: grosshandlaren Johan David R o Eva Hedvig Gustava Swartz. Studentex vid Saltsjöbadens samskola vt 23, sjökadett 29 juni 23, sjöofficersex 5 okt 26, fänrik vid flottan 7 okt 26, löjtn där 6 okt 28, kommenderad till flygvapnet 1 nov 28, löjtn där 1 juli 30, genomgick Sjökrigshögskolans allm kurs 32–33 o dess stabskurs 34–35, tjänstg vid Flygstabens organisationsavd 1 juni 35–38, kapten i flygvapnet 30 juni 37, led av styr för försvarsväsendets centrala civilanställn:byrå 1 jan 38, divisionschef vid Roslagens flygflottilj (F 2, Hägernäs) 38, tf chef för Flygstabens organisationsavd 41, ord 1 juli 43, led av 1942 års reservbefälssakk juni–nov 42, major i flygvapnet 1 juli 42, överstelöjtn där 1 april 44, chef för Blekinge flygflottilj (F 17, Kallinge) 23 juni 44, överste 1 juli 47, souschef för Flygstaben 1 okt 48, led av försvarets skolutredn juni 50–mars 52, av styr för Sv officersförb 25 nov 50, chef för fjärde flygeskadern 1 april 51, för tredje flygeskadern 1 juli 54, generalmajor 1 okt 55, tf chef för Flygförvaltn:ens flygplanavd 1 juli 56, led av styr för Flygtekn försöksanstalten 57, souschef för Flygförvaltn o led av styr för Försvarets forskn:anstalt 1 okt 57, generallöjtn o chef för flygvapnet 15 jan (tilltr 1 juli) 60, general o överbefälhavare (ÖB) 10 mars (tilltr 1 okt) 61–30 sept 70, general i flygvapnets reserv 1 okt 70–81. – LKrVA 59, LÖS 62, Serafimerriddare 16 nov 70.

G 30 sept 1933 i Sthlm, Klara (enl vb för Nacka, Sth) m Ulla Gerda Maria Willers, f 29 jan 1908 i Sthlm, Hedv El, dtr till 1:e sekreteraren i Järnvägsstyrelsen Johan Harald Hjalmar W o Agnes Lindberg.

Biografi

Efter officersexamen tjänstgjorde Torsten R huvudsakligen på pansarskepp samt på pansarkryssaren Fylgia under dess långresa till Sydamerika 192728. Som specialtjänst valde han därefter flyget och genomgick grundläggande utbildning vid Flygskolan på Ljungbyhed samt sjöflyg-och flygspanarutbildning vid Andra flygkåren vid Hägernäs. Flygvapnet var sedan 1926 en självständig försvarsgren men med stora brister vad avsåg organisation, bemanning och utrustning. Officersutbildning och rekrytering skedde genom kommendering eller transport från armén och marinen. Ändring i dessa förhållanden kom först genom 1936 års försvarsordning.

1930 gick R över på flygvapnets stat. De närmast följande åren innebar omväxlande tjänstgöring vid Andra flygkåren och vid flygstaben och ett års placering vid Första flygkåren i Västerås. Vid krigsutbrottet 1939 var R chef för ett nyuppsatt förband, en torpedflygdivision, utrustad med det moderna sjöflygplanet Heinkel He 115. Under krigsårens neutralitetsvakt övervakade denna enhet kringliggande hav från en rörlig basering längs våra kuster, ibland jagad av de stränga vintrarnas isläggning. R ledde sitt förband under två år tills han 1941 placerades vid flygstabens organisationsavdelning, vars chef han snart blev.

1936 års försvarsordning hade långt ifrån hunnit genomföras när kriget föranledde en avsevärd vidare utbyggnad av flygvapnet. Flera nya flottiljer skulle sättas upp, bemannas och utrustas, nya förläggningar byggas. Detta innebar ett hektiskt och ansvarsfullt arbete inte minst vid R:s avdelning. 1944 utnämndes han till chef för en av de nya flottiljerna, Blekinge flygflottilj i Kallinge. Denna var avsedd att bli ett torpedförband, i samverkan med marinen, således områden där R var specialist.

1948 blev R souschef för Flygstaben, vilket innebar ansvar för organisation och utbildning, och tre år senare utnämndes han till chef för fjärde flygeskadern med stab i Sthlm. I denna ingick förutom R:s gamla flottilj vid Kallinge också flottiljerna vid Hägernäs, Malmslätt och Nyköping för marin-, armé- respektive fjärrspaning. 1954 övertog han kommandot över Tredje flygeskadern i Sthlm. Den var en renodlad jakteskader med flottiljerna vid Barkarby, Ängelholm, Norrköping och Uppsala. När R 1956 lämnade denna befattning hade han således en mångsidig erfarenhet av förbandstjänst och av central stabstjänst.

R tillträdde nu som chef för flygplanbyrån i Flygförvaltningen och förordnades 1957 som souschef i verket, som leddes av flygvapenchefen. Det var i en tid då försvaret var starkt inriktat på att med utgångspunkt från andra världskrigets erfarenheter och den snabba tekniska utvecklingen modernisera vapnets utrustning, inte endast beträffande flygplan utan också vad gällde vapen, stridsledning, baser och kommunikationer. Uppgiften innebar ett nära samarbete med både sv och internationell industri och gällde i mycket spjutspetsteknologi på hög ekonomisk nivå. R hade ett stort intresse för både teknik och, inte minst, ekonomi och affärer, vilket torde ha varit en stor tillgång i denna befattning. Under hans tid togs många framsynta beslut, ibland också djärva sådana, som bidrog till att sätta det sv flygvapnets utrustning i internationell toppklass.

R förordnades 1960 som chef för flygvapnet men det stod tidigt klart att han redan hösten 1961 skulle tillträda som ÖB. På denna senare post blev han den förste som inte kom från armén. Vid skiftet erhöll ÖB ökat inflytande gentemot försvarsgrenscheferna i militärledningen, bl a vad avsåg den ekonomiska planeringen. R fick som ÖB genomföra en nyorganisation av försvarets regionala ledning. Förändringen innebar att militärbefälhavarna inom sina militärområden med integrerade staber ledde områdets förband från alla försvarsgrenar och samverkade med civilbefälhavarna. Han genomförde även ett nytt ekonomiskt planerings- och ledningssystem och värnade om den satsning på totalförsvaret som hans företrädare Nils Swedlund hade påbörjat.

R var en omtyckt chef, glad och med en jovialisk framtoning, som dock inte uteslöt skärpa i repliken när så behövdes. "Vänlig fasthet" var också den devis han valde som serafimerriddare. R var klartänkt och snabb i sina beslut, som han formulerade tydligt. I grunden var han rättsinnig, hade en känsla för stil och gamla dygder. Samtidigt var han en modern officer med ögonen öppna för vad som rörde sig i tiden.

Författare

Stig Norén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (13 vol: Dagböcker, korresp, foton mm) i KrA. Flygdagböcker i Flygvapenmuseet, Malmslätt.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En blick framåt (Ett år i luften. Flygets årsbok 1960–61, [Malmö] 1961, s 6). – Luftkrigföringens vapensystem (ibid, s 949).  Min syn på mitt nya arbete (Svensk tidskrift, årg 48, 1961, s 139141).

Källor och litteratur

Källor o UU: W Agrell, Alliansfrihet o atombomber. Kontinuitet o förändring i den sv försvarsdoktrinen 19451982 (1985); I Dörfer, System 37 Viggen. Arms, Technology and the Domesticadon of Glory (1973); A Ljungdahl, En flygofficers minnen (1972); G Norrbohm o B Skogsberg, Att flyga är att leva. Flygvapnet 1926–1976 (1975).  Nekr:er över R i SvD 30 mars o DN 31 mars 1993.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Torsten Rapp, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7543, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Norén), hämtad 2018-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7543
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Torsten Rapp, urn:sbl:7543, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Norén), hämtad 2018-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se