Meriter

4 Rappe-Welden, Signe, dotter till R 3, f 24 sept 1879 i Sthlm, Klara, d 21 maj 1974 i Danderyd, Sth. Sångstudier för Thekla Falck-Hofer i Sthlm 99–03, för Thérèse Behr-Schnabel i Berlin 04–05, för Etelka Gerster-Gardini i Berlin o Bologna 05–06, engagerad bl a vid hovoperan i Mannheim 06–08, vid kejserliga hovoperan i Wien 08–11, vid K teatern i Sthlm 12–13, hovsångerska 31 dec 09, sångpedagog. – Litt et art 14.

G 30 dec 1912 i Sthlm, Hedv El, m pianisten o försäljningschefen Sigge Heribert Lundén-Welden (bd 24, s 267), i hans andra g, f 19 april 1880 i Fässberg, Göt, d 7 juli 1959 i Sthlm, Hedv El, son till kh Peter Lundén (bd 24, s 266) o Emilia Kullgren.

Biografi

R visade redan i det musikaliska barndomshemmet fallenhet för sång; den första röstutbildningen tillägnade hon sig hos den ansedda sångpedagogen Thekla Falck-Hofer. Hon gjorde sina första framträdanden som sångerska vid mindre välgörenhetskonserter i Sthlm. 1902 debuterade hon i större sammanhang: som Delila vid ett konsertframförande i Jönköping av Händels Simson. Framträdandet följdes av konserter bl a i Khvn, där R med framgång utförde sopranpartiet i Mendelsohns Elias.

R hyste på ett tidigt stadium planer på sångstudier utomlands. Detta kom att understödjas av Christine Nilsson (bd 26) som åhörde R vid en privat soaré och erbjöd sina rekommendationer. R begav sig till Berlin för att uppta studier för en av tidens största sångerskor, Lilli Lehmann. Dennas mer tillfälliga vistelse där medgav dock ej kontinuerlig undervisning, varför studier i romanssång inleddes för Thérese Behr-Schnabel. Därpå följde studier av olika operaparder hos Etelka Gerster-Gardini, berömd koloratursopran och pedagog, och undervisning i plastik, som en förberedelse inför debuten som operasångerska.

Framträdandena under studietiden begränsade sig till konserter med bl a Arthur Schnabels trio. R uppmärksammades emellertid av ledningen för hovoperan i Mannheim, som erbjöd henne engagemang på tre år. Hennes genombrott kom omgående med titelrollen i Richard Strauss' Salome. Det krävande partiet kom att bli R:s främsta rollskapelse, med vilken hon gästspelade på talrika scener i Tyskland. Vid ett av dessa gästspel i Berlin gjorde hon stort intryck på den dirigerande tonsättaren som prisade hennes ljusa men i höga lägen glansfulla sopran.

Under det fortsatta engagemanget i Mannheim framträdde R i ett femtontal roller av sinsemellan röstligt varierande karaktär: Desdemona i Otello, Rezia i Oberon, Senta i Den flygande holländaren och Margareta i Faust. Dirigenten och kompositören Felix v Weingartner engagerade henne efter åhörande till hovoperan i Wien där hon kom att samarbeta med bl a Bruno Walter. R gjorde sig även ett namn i musikmetropolens ymniga konsertliv. Hon uppskattades mycket som romanssångerska, inte minst för sina tolkningar av Hugo Wolfs sånger. Under sin tid i Wien gästspelade R även på Covent Garden i London, bl a som Salome, och framträdde i konserter under främst sir Thomas Beechams ledning.

Sina första operaframträdanden i hemstaden Sthlm gjorde R med ett tillfälligt engagemang 1908. Även här gjorde hon succé, främst som Salome men också i ett flertal av sina övriga roller, inte minst i Wagnerrepertoaren. Pressen skrev om hennes plastiks "behagfulla gänglighet" och om en Salome av "egenartad skönhet" (SvD 2 dec 1908). Ett längre engagemang inleddes först 1912 men avslutades i förtid efter kontroverser med ledningen för K teatern. Uppmärksamheten inför hennes framträdanden var emellertid stor, inte minst bland kungahusets medlemmar; inbjuden av kungaparet sjöng hon ofta i en trängre krets av det musikintresserade hovet och hon erhöll tidigt titeln hovsångerska.

Krigsutbrottet 1914 satte stopp för turnéer och övriga engagemang utomlands. R framträdde endast därefter sporadiskt som konsertsångerska, bl a i USA 1924–25, medan sångpedagogisk verksamhet alltmer upptog hennes tid.

Under sin korta karriär som operasångerska gjorde R intryck på sin publik genom en kombination av en för tiden driven scenisk plastik och väl utnyttjade röstliga resurser. Samtiden beskrev rösten som ljus med fallenhet för koloratur, "visserligen liten, men egaliserad och bärig" och "med en överraskande bredd" (Sthlms dagbl 2 dec 1908). – Son till R är tonsättaren och kapellmästaren Gunnar Lundén-Welden (f 1914).

Författare

Alexander Husebye

Arkivuppgifter

Handl:ar, bl a brev efter R i MAB; även hos Stiftelsen Musikkulturens främjande samt recensioner o fotografier i Musikmuseet, allt i Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar o rec:er om R i Idun 1906, nr 45, i SM 1906, nr 1 o 18, 1908, nr 18,1910, nr 1, i Sthlms Dagbl 2 dec 1908, i SvD 2 dec 1908 o 23 sept 1959; SMoK; Sohlman. – Nekr över R i SvD 29 maj 1974.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Signe Rappe-Welden, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7558, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alexander Husebye), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7558
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Signe Rappe-Welden, urn:sbl:7558, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alexander Husebye), hämtad 2024-04-25.