Meriter

Renström, Sven, f 4 febr 1793 i Huggenäs, Värml, d 26 juni 1869 i Gbg, Domk. Föräldrar: inspektorn Anders R o Elisabeth Rudberg. Kolskrivare vid Svaneholms bruk i Svanskog, Värml, 09, bokhållare där, brukets representant i Gbg 11, kontorist hos grosshandl C F Waern 13–14, hos grosshandl J F v Proschwitz 14–15, grundare o ägare av firma Swen Renström (från 51 Sw Renström & Co) 15, delägare där från 43, burskap som handlande 19 juli 16, led av styr för handelssoc:en 28, av dir för barnhuset 29–39, av styr för fattigförsörjn:en 29–39, av borgerskapets äldste 32–40, av dir för Chalmersska slöjdskolan 42, av drätselkommissionen 43-63, allt i Gbg, deltog i riksdagarna 56–63 (led av bevilln:utsk 56–63), led av Gbgs stadsfullm från 63, av drätselkammaren 64–68, kassaförvaltare där 66-68. – Ogift.

Biografi

R saknade högre utbildning men genomgick inom sitt gebiet ett slags professionell fostran som betingades av släktskap och skyldskap. Den första anställningen, hos brukspatronen Leonard Magnus Uggla på Svaneholm, hade sitt upphov i en nära familjerelation mellan denne och faderns arbetsgivare, Jacob Adolph Fleetwood på Ugglebergs säteri i Huggenäs. Även anställningen hos Waerns grosshandelsfirma i Gbg hade sannolikt sin bakgrund i släktförbindelser mellan Carl Fredrik Waern och Uggla. Dessa patron-klientförhållanden var vanliga under den aktuella epoken. De täta kommersiella kontakterna mellan bruksägarna och grosshandlarna i Gbg vävde starka släkt-och vänskapsband.

R:s karriär som egen företagare med inriktning på järnexport präglades av den kris och uppgivenhet som drabbade Gbg vid kontinentalblockadens upphävande 1815. Det optimistiska och svindlande lättsinne som uppges ha rått i affärer i staden då engelska varor transiterats via Gbg dll kontinenten straffade sig efter Napoleons fall. R och andra göteborgsföretagare torde följaktligen ha stämts till eftertanke och inriktat sig mot ett mer disciplinerat företagsidkande. Den tyske sociologen och nationalekonomen Max Webers idealtyp för en modern kapitalist överensstämmer påfallande väl med R. Återhållsamhet i den egna livsföringen, sparsamhet med egna och andras penningmedel, koncentration på ett företag, samhälleligt ansvarsmedvetande samt inte minst arbete och prestation är kanske de främsta välkända borgerliga "dygderna"; enligt samtiden var de särskilt framträdande hos R.

Sedan R konsoliderat sitt handelsföretag i Gbg kunde han så småningom överlåta rutinsysslorna till den av sina anställda som han hyste mest förtroende för, Peter Hammarberg (bd 18), som 1843 blev hans affärskompanjon, från 1851 under firmanamnet Sw Renström & Co. Under R:s och Hammarbergs omsorgsfulla ledning uppvisade handelshuset mycket goda rörelseresultat.

R var livligt engagerad i offentliga angelägenheter; hans främsta intresseområde var bank- och finansfrågor. I riksdagen tillhörde han dem som ivrigast pläderade för ett frisläppande av den fasta penninglåneräntan. Denna var sedan länge i lag fastställd till 6 % men efter motioner från bl a R avskaffades den fasta räntesatsen 1864. Räntan för kortfristigare krediter tilläts därefter att i likhet med varupriserna fluktuera. R och hans anhängare hyste således en modern uppfattning i dessa frågor. De menade att räntan, dvs priset på kapitalkrediter, var att betrakta som en ordinär prissättning, självreglerad genom tillgång och efterfrågan på kapital.

R:s namn har levt kvar genom hans testamentariska donationer. Han efterlämnade en nettoförmögenhet på nära 3 milj rdr rmt varav hälften tillföll Gbgs stad. Summan – hög för sin tid – skulle utgöra Renströmska fonden och avsåg praktiskt taget alla kommunala angelägenheter i nutida bemärkelse; särintressen gynnades ej. Bland förmånstagarna av fondavkastningen bör främst nämnas skolor och uppfostringsinrättningar, museer och bibliotek samt inte minst badanstalter. Renströmska badinrättningen i stadsdelen Haga med flera filialer i stadens utkanter finansierades med R:s donationsmedel och tänktes främst tillfredsställa den snabbt växande arbetarbefolkningens hygieniska behov. R:s donation har starkt bidragit till föreställningen om Gbg som donatorernas stad.

Författare

Thomas Magnusson

Källor och litteratur

Källor o litt: Sw Renström & Co:s arkiv, GUB.

R Adamson, Järnavsättn o bruksfinansiering 1800–1860 (1966); A Attman, Adertonhundratalet (Fager-stabrukens hist, 2,1958); dens, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962,1:1,1963); BachCl; M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 2, 1963); C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); A Krook, nekr över R (Svea 1870); M Lagerberg, Göteborgare, 1–2 (1913–14); Lindahl, 1 (1897); A Ramm, Gbgs donationer (1923), s 29–82; riksdagstrycket 1856–63; SMoK; S R o hans donationer. Till minne av S R på femtioårsdagen av hans död (1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Renström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Magnusson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7588
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Renström, urn:sbl:7588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Magnusson), hämtad 2024-04-26.