Andreas E Oldeberg

Född:1892-08-15 – Vänge och Läby församling, Uppsala län
Död:1980-12-31 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Historiker, Antikvarie


Band 28 (1992-1994), sida 174.

Meriter

Oldeberg, Andreas Emil, f 15 aug 1892 i Vänge-Läby, Upps, d 31 dec 1980 i Uppsala, Domk. Föräldrar: folkskolläraren Erik August Andreas Andersson o Nanna Maria Cecilia Hollvaster. Studentex vid Uppsala h a l 25 maj 14, affärs- o bankanställd 1723, inskr vid StH ht 23, FK där 28 maj 26, amanuens vid Statens hist museum 1 febr 28, inskr vid UU ht 32, FL där 15 dec 32, disp 27 maj 33, FD 31 maj 34, allt vid UU, eo andre antikvarie vid Statens hist museum 1 juli 44, antikvarie där 7 maj 46, förste antikvarie o förest för museets sten- o bronsåldersavd 30 okt 5358.  KorrespLVHAA 62.

G 20 juni 1936 i Sthlm, Gust Vasa, m Margareta Emilia Nilsson, f 5 dec 1900 där, Ad Fredr, d 6 aug 1978 där, Hedv El, dtr till muraren Karl Johan N o Karolina Jonsdtr.

Biografi

Efter studentexamen sysslade Andreas O några år med affärs- och bankverksamhet innan han påbörjade akademiska studier i Sthlm. Efter fullbordad fil kand-examen med arkeologi som huvudämne anställdes han vid Statens historiska museum. Han stannade där till pensioneringen efter en lång kontinuerlig tjänstgöring där tyngdpunkten låg på dokumentation och uppordning av samlingarna från de äldre förhistoriska perioderna. De sista åren var O chef för museets sten- och bronsåldersavdelning. Han utförde även arkeologiska undersökningar av förhistoriska anläggningar och boplatser men var ingen utpräglad fältarkeolog.

O var aktiv forskare och skribent fram till sin död, och han publicerade märkligt nog sitt viktigaste vetenskapliga verk vid drygt 80 års ålder. Hans gärning som forskare markeras av en rad monografier bakom vilka låg ett långt och tålmodigt arbete med insamling och systematisering av fakta. O presenterade även flitigt enstaka föremål och grävningsfynd i mindre uppsatser och smärre meddelanden  de blev många under årens lopp och uppskattades som informativa.

Redan i sin doktorsavhandling Det nordiska bronsåldersspännets historia... (1933) använde O som komplement till den beprövade arkeologiska dokumentationen en uttolkning av tekniska och naturvetenskapliga analyser som han beställt av olika laboratorier med syfte att klarlägga råmaterialens bearbetning och de olika tillverkningstekniker som forntidens hantverkare kunde tänkas använt. Han var en av de första som analyserade de arkeologiska fynden på detta sätt, därtill inspirerad av bl a sin lärare Sune Lindqvist (bd 23).

Monografin Studien über die schwedische Bootaxtkultur (1952) kan sägas vara slutpunkten på den äldre forskningen kring det arkeologiska begrepp som idag kallets stridsyxkultur (omkr 2600–2300 f Kr) och som kraftigt omvärderats av senare arkeologer. Ett bestående värde som referenslitteratur har de omfattande teknologiska över- sikterna Metallteknik under förhistorisk tid, 1–2 (1942–43) och Metallteknik under vikingatid och medeltid (1966). Där behandlas metallernas förekomst och brytningsorter, råämnen och halvfabrikat, legeringar, mekanisk bearbetning och gjutningsteknik. Fynd från verkstadsplatser lyfts för första gången fram och analyseras på ett systematiskt sätt.

Krönet på O:s arkeologiska produktion blev Die ältere Metallzeit in Schweden, 12 (197476). Bakom titeln döljer sig den nordiska bronsålderns praktfulla och mångsidiga föremålsvärld. Över 3 000 fyndkomplex, i stort sett alla fynd från äldre bronsålder som var kända i Sverige vid början av 1970-talet, har här blivit katalogiserade, avbildade och kommenterade. Boken är ett uppskattat standardverk för alla som studerar den äldre bronsålderns materiella kultur.

O var inte den praktiskt och experimentellt inriktade arkeolog som kanske var att vänta med hänsyn till de ämnesområden han behandlade. Han bearbetade envist fakta och iakttagelser erhållna genom egna föremålsstudier eller inhämtade från bronsgjutare, hantverkare och tekniskt inriktade kollegor. En del av 0:s slutledningar har vållat diskussion och invändningar men också stimulerat yngre forskare till att fördjupa sina analyser eller pröva andra hypoteser. Som forskare var O något av en enstöring, men hans vänlighet och omtanke var omvittnad av dem som lärde känna honom.

Författare

Hans-Åke Nordström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från O i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Some contributions to the earli-est history of the sickle (Acta archaeologica, vol. 3, Khvn 1932, 4:o, s 209-230). – Det nordiska bronsåldersspännets historia med särskild hänsyn till dess gjuttekniska utformning i Sverige. Akad avh ... Upps. Sthlm 1933. 276 s. (VHAAH, d 38:3.) – Några nya guldfynd från Bohuslän (Bohusläns fornminnes- och hembygdsförbunds årsbok Vikarvet, 1934, [Lysekil, tr] Uddevalla, s 29–39). – Två bronsåldersfynd från Åsle socken i Västergötland (VFT, d 4, h 7-8, Lidköping 1934, s 9–42; även sep, 34 s). – Förhistoriska smedfynd från Bohuslän (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1935, Gbg, s 43–84). – Entgegnung [bemötande av recension i IPEK 1934] (Praehistorische Zeitschrift, Bd 27, 1936, Berlin, 4:o, s 306 f). – Babylon / Babylonien och Assyrien (Kunskapens bok, Natur och kulturs illustr uppslagsverk bd 1–8, Sthlm 1937-40, 4:o, s 287–296 [i bd 1], anon [medarb endast nämnda i inl], 2., omarb uppl 1945-46, s 285–293, 3.-4. d:o 1949-51, 1952–53, s 282–289, 5., helt omarb o 6., omarb uppl 19[54-]55, 1958–59, s 241–248, anon [här ej nämnd bland medarb]). – Bronsåldern (ibid, s 566-572 [i bd 2, 1938], 2., omarb uppl, s 563-568 [1945], 3.-4. d:o, s 553–557 [1949, 1952], 5. ... o 6. d:o, s 506-509 [i bd 1, 1954, 1958]). – Egeisk kultur (ibid, s 835–839, 2., omarb uppl, s 836–839, 3.-4. d:o, s 830–833, 5.... o 6. d:o, s 765-768 [ibd2, 1954, 1958]). -Fenicien (ibid, s 986–989, 2., omarb uppl, s 984–986, 3.-4. d:o, s 982 f, 5.... o 6. d:o, s 919 f). - Fornlämningar (ibid, s 1165-68 [ibd 3], 2., omarb uppl, s 1168-73, 3.-4. d:o, s 1178-81, 5. ... o 6. d:o, s 1096-1100 [i bd 2, 1954, 1958]). – Gamla Uppsala (ibid, s 1377–79, 2., omarb uppl.s 1393 f, 3.-4. d:o,s 1411 f, 5. ...o 6. d:o, s 1359 f [i bd 3, 1954, 1959]). – Hetiterna (ibid, s 1619-23, 2., omarb uppl, s 1645-49, 3.-4. d:o, s 1664–66, 5. ... o 6. d:o, s 1608 f: Hettiter-na). – Håga (ibid, s 1669 f). – Hällmålningar och hällristningar (ibid, s 1670–72, 2., omarb uppl, s 1698-1700 [i bd 4], 3.-4. d:o, s 1715 f [1950, 1952], 5. ... o 6. d:o, s 1676 f [i bd 3]). -Järnåldern (ibid, s 1877-82 [i bd 4], 2., omarb uppl, s 1911-15, 3.-4. d:o, s 1927-31, 5. ... o 6. d:o, s 1910-15 [1955, 1959]). - Kartago (ibid, s 1931 f, 2., omarb uppl, s 1958 f, 3.-4. d:o, s 1974 f, 5. ... o 6. d:o, s 1961f). - Kilskrift (ibid, s 1962 f, 2., omarb uppl, s 1986 f, 3.-4. d:o, s 2003 f). - Kivik (ibid, s 1983, 2., omarb uppl, s 2003 f, 3.-4. d:o, s 2023 £). – Montelius, Oscar (ibid, s 2343 [i bd 5, 1939], 2., omarb uppl, s 2332 f[1946], 3.-4. d:o,s 2361 f,5. ...o 6.d:o, s 2346). – Mykene och mykenska kulturen (ibid, s 2386-88, 2., omarb uppl, s 2379-81, 3.-4. d:o, s 2410-12). - Stenåldern (ibid, s 3229–33 [i bd 6], 2., omarb uppl, s 3214–17, 3.-4. d:o, s 3256-60 [1950, 1953], 5. ... o 6. d:o, s 3243-47). – Timgad (ibid, s 3449-51 [i bd 7], 2., omarb uppl, s 3439 f, 3. d:o, s 3473 f, 4. d:o, s 3473). – Några märkliga Statens historiska museum tillhöriga astronomiska och matematiska instrument (Populär astronomisk tidskrift, årg 18, 1937, Sthlm, 4:o, s 42–59, 139–153). – Das Rad und seine Datierung aus vorgeschichtlichen Gesichtspunkt (VHAAH, d 46:1. L. von Post, A. O & I. Fröman, Ein eisenzeitliches Rad aus dem Filaren-See in Södermanland Schweden, Sthlm 1939,, s 31 -87). – Ett märkligt bronsåldersfynd från Åsle socken i Västergötland (Falbygden, [h] 4, Falköping 1939, 4:o, s 67–76). – Metallteknik under förhistorisk tid. D 1-2. Lund 1942-43. 243 s, 6 pl-bl; 373 s, 17 pl-bl. - Bronsåldern (Tiotusen år i Sverige, red: S Curman, B Nerman, D Selling, Sthlm 1945, 4:o, s 79-122; anon, tills med B Nerman). – A contribution to the history of the Scandinavian bronze lur in the bronze and iron ages (Acta archaeologica, 18, 1947, s 1–91). – Grav- och boplatskomplexet vid Sneby i Litsle-na (UFT, bd 47, Upps 1944–52, s 212–230 [i h 3, 1949]). – Vallhorn, herdepipor och lurar. En studie med utgångspunkt från ett värmländskt järnåldersfynd (Värmland förr och nu, 48, 1950, Karlstad, s 19–67). – [Burials:] Bronze age (Swedish archaeological bibliography 1939–1948. Ed by Sverker Janson and O Vessberg, Upps 1951, s 33–36). – [Miscellaneous finds:] Bronze age (ibid, s 73–75). – En båtyxgrav från Påverås i Märka socken (Falbygden, 8, 1951, s 36-39). – Den tunnackiga flintyxan i Dalsland (Hembygden. Utg av Dalslands fornminnes- o hembygdsförb, 1951, Gbg, s 36–44). – Studien über die schwe-dische Bootaxtkultur. Sthlm 1952. 4:o. 282 s, 37 pl, 1 karta. (VHAA [Monografier, 38].) - Ett märkligt järnsvärd från Höganäs i Skåne (Vänersborgs söners gilles årsskrift, årg 21, 1952, Vänersborg, s 27–70: sidrubr: Vänersborgs museums skriftserie, 4). – Två Hallstattsvärd (Arkeologiska forskningar och fynd, studier utg med anledning av H. m. konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11 • 11 • 1952 ... Red: M Stenberger, Sthlm 1952, 4:o, s 372–381). – Vorgeschichtliche Blas-hörner (Musica, Monatsschrift fiir alle Gebiete des Musiklebens, Jahrg 6, 1952, Kassel und Basel, 4:o, s 149–152). – Koppar och därmed legerade metaller under förhistorisk tid. Kopparålder o bronsålder / Järnålder (Nordisk kultur, samlingsverk ... under red av J Brondum-Nielsen 14. Från trä till stål. Utg av S Erixon, Sthlm ... (tr Khvn) 1953, 4:o, s 125–154). – Bronsskölden från Nackhälle i Halland (Vår bygd, Hallands hembygdsförbunds årsskrift, årg 38, 1953, Halmstad, s 14–27). – Hällkistan från Ingemarstorp i Västergötland ... Med benbestämning av N. G. Gejvall. [Rubr.] Sthlm 1954 [omsl]. 68 s. ([VHAA,] Antikvariskt arkiv 1.) – Bågfyndet från Jokkmokk (Norrbotten, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok, 1956, Luleå, s 47–54). – Bly (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid bd 2, Malmö 1957, sp 14–16; 2. oplag ...: Kulturhistorisk leksikon for nord middelalder, [Khvn] 1981). - Das Problem des Völkertodes ... [recension av arb av Ilse Schwidetzky] (Ethnos, 22, 1957, Sthlm, s 70-73). - Skälbyfyndet. En boplatslämning från den yngre bronsåldern ... Med benbestämning av E Dahr o N-G Gejvall. [Rubr.] Sthlm 1960 [omsl]. 56 s. (Antikvariskt arkiv 15.) – Förhistoriska föremål från Bromma socken (Bromma hembygdsförenings årsskrift, årg 32 [omsl], 1961, [Bromma, tr] Lund, s 17–42; nytr Sthlm 1982). – Ceremoniyxorna från Skogstorp (Sörmlandsbygden, årg 30, 1961, Nyköping, s 73–78). – Metallteknik under vikingatid och medeltid. Sthlm 1966. 4:o. 296 s, IV pl-bl, (80) pl-s. – Metallteknik (Kulturhistoriskt lexikon, 11, 1966, sp 581-604; 2. oplag... 1981). – Dolken från Säter. Några skaftningsproblem rörande den äldre bronsåldern (Hembygden, 1967, Vänersborg, s 57–73). – Ett gammalt orgelverk från Stockholms Storkyrka (SSEÅ, 1971, Sthlm, s 35–40). – Die ältere Metallzeit in Schweden. [l]-2. Sthlm 1974–76. 4:o. XI, 410 s, (120) pl-bl; 224 s. (VHAA, [omsl:] Monographien.) – Tenn (Kulturhistoriskt lexikon 18, 1974, sp 189-196; 2. oplag ... 1981). - Bidrag i: Rig, Föreningen för sv kulturhist, tidskr, 1927, 1929, 1931–32, Sthlm, 4:o, Fornvännen, 1927–9, 1935, 1938–41, 1945, 1948–50, 1953–59, 1961–65, Sthlm (jfr även register i årg 1955), Metallarbetaren, 1938-41, Sthlm, 4:o; vidare Social-demokraten, Sthlm, 1930, 1933, 1935-38, o dess Söndagsläsning 1930, 1933, 1938, Norrlands-posten, Gävle, 1937–40, Norrbot-tens-Kuriren, Luleå, 1938, 1940, SvD 1940, Östgöta correspondenten, Linköping, 1940, Hallands Nyheter, Falkenberg, 1953, 1965, Norrköpings tidningar, 1953, 1955, Eskilstuna-kuriren, 1953, Skånska dagbladet, Malmö, 1953, Öresunds-posten, Hälsingborg, 1953, 1962, Sundsvalls tidning, 1954, 1955, Katrineholms-kuriren, 1955, Blekinge läns tidning, Karlskrona, 1955, Svenska Morgonbladet, Sthlm, 1955, Karlstads-tidningen, 1955, Göteborgs-posten, 1955, Jönköpings-posten, 1955, Borlänge tidning, 1962, Ystads allehanda, 1962, 1980, Norrländska socialdemokraten, Boden, 1962; titlar sej Ambatsis, M Lundqvist o I Serning, Andreas Oldebergs tryckta skrifter (Fornvännen, 78, 1983, s 37-42).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 okt 1953, nr 30, RA.

J Ambatsis m fl, ovan sist anf arb, s 37 f; Inbjudn till fil drsprom ... [UU] 31 maj 1934 (1934); Väd 1979.  Nekr över O i SvD 5 jan 1981.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas E Oldeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7692, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans-Åke Nordström), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7692
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas E Oldeberg, urn:sbl:7692, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans-Åke Nordström), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se