Meriter

von Olthoff, Christian Ehrenfried, före adl Charisius, f 14 mars, dp 16 mars 1697 i Stralsund, S:t Nikolai, d 2 jan, begr 5 jan 1759 där, ibid. Föräldrar: borgmästaren o lantrådet Christian Ehrenfried Charisius o Juliana Catharina Cock. Adl 4 maj 07, inträdde i sv militärtjänst 18, kopist i kansliets utrikesexp 8 juli 19, kanslist där 8 dec 25, sekr i den av Jean v Utfall ledda beskickn till Alger okt 27–aug 29, kammarherre 7 aug 33, direktör för teatern Svenska komedien i Sthlm åtminstone hösten 39–våren 40, registrator i utrikesexp 2 maj 40, sekr åt kanslipresidenten 30 dec 41, regeringsråd i Pommern 10 sept 43, postdir där 21 febr 45–31 juli 58.

G 1) 31 maj 1730 i Torpa, Ög, m frih Engel Charlotta Lindhielm, f juni 1715, begr 23 juni 1751 i Stralsund, S:t Nikolai, dtr till överkammarherren frih Axel L o Debora Grönhagen; 2) m Ulrika v Rieben, d 1767.

Biografi

Christian O var av pommersk börd och tillbringade också sammanlagt halva sitt liv i Pommern. Hans far avled då O endast var fyra månader gammal. Förmyndare blev Justus Ludvig Olthoff som gifte sig med O:s mor då O var tre år. O tänkte sig i ungdomen en militär karriär, och han deltog bl a i det sv fälttåget till Norge 1718. Han bytte emellertid snart ut den militära banan mot den civila och erhöll anställning vid det k kansliet i Sthlm. Hans insatser som ämbetsman var dock blygsamma. Ett intressant avbrott inträffade emellertid 1727 då han som sekreterare åt schoutbynachten Jean v Utfall kom till Alger och där var med om att avsluta den första handelstraktaten mellan Sverige och Algeriet. Sedan O återkommit till Sthlm fortsatte han verksamheten i kansliet. Han blev även kammarherre vid Fredrik I:s hov. Efter mer än två decennier i Sverige övergick han till lokalförvaltningen i Pommern, där han avslutade sin ämbetsmannabana som postdirektör.

O:s stora insats är att han i hög grad medverkade till uppkomsten av den första fasta, professionella teatertruppen i Sverige. Vid mitten av 1730-talet var O tillsammans med Anders Johan v Höpken (bd 19) involverad i ett s k dramatiskt sällskap av amatörer som uppförde i första hand franska, men även ett antal svenska, teaterstycken i Lefebureska huset på Stora Nygatan i Sthlm. Initiativet till sällskapsteatern togs sannolikt av Höpken som 1734 återkom till huvudstaden efter en längre vistelse utomlands. Enligt vissa uppgifter stod teatern en tid under 0:s ledning och var öppen endast för en trängre krets av inbjudna.

Våren 1737 lyckades några unga amatörskådespelare, eventuellt från det ovannämnda sällskapet, få uppföra några föreställningar på Bollhuset vid Slottsbacken. Den första gavs på kung Fredriks födelsedag i april. Föreställningarna uppfördes på svenska vilket var mycket ovanligt. Försöket med teater på svenska uppskattades, och verksamheten fortsatte i Bollhuset där ytterligare ett par föreställningar gavs i maj. Det tillkännagavs samtidigt att en mer reguljär teaterverksamhet skulle inledas till hösten. Den tidigare franske yrkesaktören, handelsmannen Charles Langlois, den ende professionelle teatermannen i Sthlm, utsågs att leda teatern. Truppen saknade dock såväl scenisk utbildning som utrustning, personal och ekonomiska medel. O och Höpken kom dock att fungera som det nybildade teaterföretagets viktigaste finansiärer och entreprenörer medan Langlois blev driftledare. Teatern fick namnet Svenska komedien, i litteraturen även benämnd Svenska skådeplatsen.

Premiärföreställningen ägde rum i Bollhuset 4 okt 1737, då Plutus och Maramon av A M Legrand framfördes, översatt av O. Vid endast ett ytterligare tillfälle lämnade O ett bidrag till teatern, nämligen vid Fredrik I:s födelsedag 1738, då hans prolog till Peter Blibergs operett Hercules föredrogs. Därutöver tolkade O Den unga gubben av Le Sage och Dorneval som spelades 1740.

Förhållandet mellan teaterfinansiärerna och Langlois synes från början ha varit ansträngt. Kontroverserna gällde hur teatern skulle ledas. O tröttnade på de ständiga konflikterna och övervägde att lämna projektet. – Svenska komedien blev dock ett välkommet tillskott i det stockholmska kulturlivet. Teaterns blomstringstid inträffade 1737–38 då den var ett omtyckt och välbesökt nöje. Flera sv originalstycken uppfördes även om majoriteten av pjäserna var översatta. Efter ett kortare avbrott i verksamheten i dec 1738 återupptogs den i febr 1739. Våren 1740 avvecklade O och Höpken sina ekonomiska intressen i företaget, vilka övertogs av teatertruppen. O hade då under en kort period även varit direktör för teatern.

Svenska komedien fortsatte sin verksamhet till 1754 då den ersattes av en fransk hovtrupp efter att bl a på grund av ekonomiska svårigheter ha fört en undanskymd tillvaro i flera år. Teatern fick stor betydelse – den inspirerade flera författare till att skapa spelbar sv originaldramatik. O:s engagemang i teatern verkar dock ha upphört våren 1740, och han satsade därefter åter på sin civila karriär vid kansliet. Efter några år återvände O till Pommern.

Att O fyller en plats i sv teaterhistoria är obestridligt; han var en av de första ledarna i den sv teaterkonsten. Utan hans och Höpkens finansiella stöd till Svenska komedien hade teatern inte kunnat inleda verksamheten. Hos O fanns ett genuint intresse för teatern som konstart och framför allt för att söka utveckla en sv dramatik. O:s aktiva intresse för teater synes dock ha varit av övergående natur. Efter 1740 upphörde tvärt hans engagemang, och därefter finns det inget som tyder på att han ytterligare befattat sig med teaterkonsten. I vilken omfattning Svenska komediens korta blomstringstid kan tillskrivas O:s personliga insatser är svårt att avgöra. O var en intresserad amatör, utan teaterutbildning och utan vana att instruera skådespelare. Hans egna bidrag till teaterlitteraturen har heller inte varit av någon större betydelse.

Författare

Peeter Mark

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Prologuen (Divertissement på vår allernådigsta konungs och herres, Friedrich den förstas, hugneliga födelse-dag, d. 17. April. 1738. Bestående af en prologue och en operette, kallad: Hercules [av P Bliberg], Sthlm 1738, 4:o, s 3–5; anon).

Översatt: [A M Legrand,] Plutus eller Mammon. Comedia i tre öpningar. Förestäld på K sv theatren i Stockholm, första gången den 4 Oct 1737. Sthlm 1740. 4:o. 40 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Turcica, Bih:Algerica, vol 1, RA.

T Byström, Sv komedien 1737–1754 (1981); C Silfverstolpe, Källor till sv teaterns hist (1877); K Warburg, Det sv lustspelet (1876).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian E Olthoff, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peeter Mark), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian E Olthoff, von, urn:sbl:7797, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peeter Mark), hämtad 2024-04-19.