Jonas Orring. KB

Jonas A Orring

Född:1912-11-07 – Burträsks församling, Västerbottens län
Död:1977-11-08 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län (kbf i Osc,Sthlm)

Generaldirektör, Skolman


Band 28 (1992-1994), sida 360.

Meriter

Orring, Jonas August, f 7 nov 1912 i Burträsk, Vb, d 8 nov 1977 i Kalmar (kbf i Osc, Sthlm). Föräldrar: förste länsskogvaktaren Frans Oskar O o distriktsbarnmorskan Magda Maria Lundberg. Avgångsex från Örebro tekn gymnasiums maskintekn linje 7 juni 33, ingenjör vid sulfitfabriken i Hörnefors, Vb, 34– 39, vid Umeå flottn:fören 39–40, inskr vid StH vt 41, FM där 14 sept 45, lär vid h a l i Bromma, Sthlm, 45, eo adjunkt där 48, ordf i Sveriges yngre lärov:lärares fören (SYL) 50–52, andre v ordf i Lärov:lärarnas riksförb 50–53, eo adjunkt vid samrealskolan i Blackeberg, Sthlm, 51, adjunkt i matematik, fysik o kemi där 30 juni 52–61, rektor för Höglandsskolan i Sthlm 29 maj (tilltr 1 juli) 52–54, konsulent vid Skolöverstyr:s (SÖ) försöksavd 53, eo undervisn:råd o led av SÖ 4 juni (tilltr 1 juli) 54, undervisn:råd o generaldir:ens ställföreträdare 6 juni (tilltr 1 juli) 62, överdir 4 juni 64, generaldir från 25 april (tilltr 1 juni) 69, allt vid SÖ, led av sjöbefälsutredn juni 56–mars 60, huvudsekr i 1957 års skolberedn mars 57–juli 61, ordf i fackskoleutredn mars–okt 63, led av 1963 års organisationskomm ang bl a skolväsendets centrala ledn mars 63–sept 64, ordf i 1965 års utredn om socialhögsk i Örebro april–nov 65, i kompetensutredn okt 65–okt 70, led av komm ang television o radio i utbildn (TRU-komm) mars 67–juni 71, av 1968 års utbildn:utredn maj 69–april 74, led av samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk juni 69–sept 73, av samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottslighet sept 69–juni 73, ordf i utredn om skolans inre arbete (SIA) maj 70–juni 77, i utredn om skolan, staten o kommunerna från sept 72, i International Association for Educational Assessment från 73.

G 16 nov 1940 i Sthlm, Kungsh, m sjuksköterskan Elsa Maria Eriksson, f 9 okt 1908 i Järn, Älvsb, d 14 mars 1980 i Sthlm, Osc, dtr till sjökaptenen Erik Robert E o Augusta Broman.

Biografi

Jonas O:s namn är starkt förknippat med det omfattande och genomgripande reformarbete som skedde inom det sv skolväsendet under 1950-, 60- och 70-talen. Som lärare var han uppskattad och fick tidigt ansvarsfyllda och krävande uppgifter. Redan som konsulent i SÖ, och senare som undervisningsråd där, tog han ett fast grepp om försöksverksamheten med den nya nioåriga skolan. Som huvudsekreterare i 1957 års skolberedning hade han en viktig funktion, inte minst som samordnare av olika arbets- och expertgruppers insatser, alltifrån skolforskning och frågor om utbildningsväsendets administration, ekonomi och författningar till inrepedagogiska frågor om läroplaner, läromedel, kunskapskontroll och betyg. Få sv skolutredningar har varit så grundliga och så specificerade i praktiska spörsmål som 1957 års beredning. Dess huvudbetänkande 1961 präglas av O:s tankegångar och skrivsätt.

Regeringen fann det närmast självklart att anlita O som propositionsskrivare inför skolfrågans behandling i riksdagen. Förutom skolberedningens många betänkanden tillkom yttranden från över 600 remissinstanser, vilka måste föreläggas riksdagen i ett samlat förslag. Nästa steg blev arbetet i det särskilda utskott riksdagen då tillsatte för skolfrågans behandling. O blev sekreterare även i detta utskott, som hade att ta ställning till ett flertal motioner i riksdagens båda kamrar. – Efter riksdagsbeslutet 1962 återvände O till SÖ, nu med uppgift att som generaldirektörens ställföreträdare närmast ansvara för "uppgifter i samband med genomförandet av den av 1962 års riksdag beslutade reformeringen av den obligatoriska skolan". O:s ansvar och insatser i denna sammanhängande serie av uppdrag torde i sv utbildningshistoria ha få om ens någon motsvarighet.

Grundskolans genomförande fick betydande konsekvenser för utbildningsväsendet i stort. Viktiga moment i det sammanhanget var genomförandet av fackskolor som ersättare för flickskolor och praktiska realskolor, därefter fackskolornas inordnande i en ny gymnasieskola, vilken även kom att innefatta en på linjer och kurser specificerad ny organisation för yrkesutbildningen. För det nya skolsystemet arbetade O som utredare, förslagsställare, beslutsfattare, förverkligare och utvärderare under de två sista årtiondena av sitt liv.

Utöver de många tusen sidor tryckt text i offentliga utredningar och beslutshandlingar, för vilkas utformning O var närmast ansvarig, skrev och publicerade han i eget namn åtskilliga arbeten. Flertalet innehöll information om pågående reformer av skolväsendet.

O:s kunskaper om undervisning och utbildning fick en tydlig stimulans av hans tidigare erfarenheter som ingenjör. Helhjärtat, energiskt och med stor arbetskapacitet tog han sig an de flesta av sin tids stora skolfrågor, bland vilka han ägnade sitt starkaste engagemang åt grundskolans genomförande.

Författare

Sixten Marklund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Läroverkslärarens arbetsbörda. En arbetstidsundersökning. Lund 1951. 97 s. (Skrifter utg av Sveriges yngre läroverkslärares förening, nr 12.) 2. uppl 1951. – Energy determination of the Se77m y-ray (VA, Arkiv för fysik, bd 4, Sthlm, London, Paris (tr Upps) 1952, s 469 f). – Enhetsskolan i "bianddistrikt". Försöksverksamhet i skoldistrikt med högre skolor (Tidning för Sveriges läroverk, TfSL, årg 55, 1955, Sthlm, 4:o, s 843–845). – Reformarbetet och försöksverksamheten (Kungl. skolöverstyrelsens skriftserie 30. [Y Norinder, J O o G Sivgård,] Översikt av skolväsendet i Sverige, Sthlm 1957, s 64–70; föret, tills med Y Norinder). –  Enhetsskolans betydelse för landsbygden (Lantbrukstekniska kalendern, [årg 16,] 1958, Sthlm 1957, s 169–172). – Direktiven för 1957 års skolberedning (Folkskolans årsbok, årg 38, 1958, Sthlm, s 373–379). – Flyttning, kvarsittning och utkugg-ning i högre skolor i relation till folkskolans betygsättning. Sthlm 1959. 88 s. (SOU 1959:35, Eckle-siastikdep. 1957 års skolberedning [1].) –  Die schwedische Schulreform. Struktur und Funktion. [Rubr; omsl:] Hrsg v der Kgl Generaldirektion fiir das Schulwesen ... Sthlm 1959. 15 s. – Något om betygens värde som hjälpmedel vid förutsägelse av elevers senare prestationer (Pedagogisk forskning, nordisk tidsskrift for pedagogikk, årg 4, 1960, Oslo, s 101-122). – Grundskola och fackskolor. En redogörelse för huvuddragen av 1957 års skolberednings betänkande. Sthlm 1961. 125 s. Övers: Comprehensive school and continuation schools in Sweden. A summary of the principal recommendations of the 1957 school commission. Sthlm 1962. 154 s. – Skolan och studieförbunden (Fönstret, ABF:s tidn, årg 40, 1963, Sthlm, 4:o, nr 1, s 5 f). – De främmande språken i grundskolan (Skola och samhälle, pedagogiskt forum, årg 44, 1963, Sthlm, s 42–50). – The school system of general education in Sweden. [Rubr.] Sthlm 1964. 14 s. (The Swedish institute for cultural relations with foreign count-ries, E. 80.) [Ny tr] 1967. ([Omsl:] Sweden today, E 80.) [Andra utg:] L'enseignement general en Suéde. [Rubr.] Sthlm 1964. 15 s. (Institut suédois pour les relations culturelles avec l'étranger, F. 33.) Das allgemeinbildende Schulwesen in Schweden. [Rubr.] Sthlm 1964. 14 s. (Schwedisches Institut fiir kulturellen Austausch mit dem Auslan-de, T. 35.) [Ny tr] 1966. – Grundskolan och dess påbyggnader (Lantbrukstekniska kalendern, 23, 1965, tr 1964, s 155-159). – Grundskolans påbyggnader (Årsbok förskolan, årg 1, 1964, Sthlm, s 523–530). – Varför valde de så? (Barn, i hem – skola – samhälle, årg 19, 1965, Sthlm, nr 7, s 13–16). – Debatt om nya skolans teknikerutbildning. 5 (Affärsekonomi, årg 38, 1965, Sthlm, 4:o, s 1410, 1414, 1440, 1442; tills med G Wallmark & F. Haldén). – Läroplansrevision, vad kan den innebära? (Lärartidningen, årg 9, 1965, Sthlm, 4:o, nr 47, s 22 f). – Correspondence education in modern society (European council for education by correspondence, Yearbook CEC, 1965, Leiden, s 16–24). – Skolan i Sverige. Sthlm 1967. 4:o. 166 s. 2. revid uppl 1970. Övers: School in Sweden. A survey of primary, middle and secondary education. Sthlm 1968. 162 s. [Ny uppl] 1969. L'école en Suéde. Un apercu sur 1'enseignement primaire et secondaire. Sthlm 1968. 166 s. Die Schule in Schweden. Eine Uber-sicht iiber das Unterrichtswesen bis zur gymnasi-alen Stufe. Sthlm 1968. 172 s. – Aspekte der schwedischen Schulreform (Marburger Forsch-ungsstelle fur vergleichende Erziehungswissen-schaft, Berichte, H 4. W. Bögli m fl, Beiträge zur schwedischen Schulreforra Weinheim und Berlin [1968], s 15–74). – Utbildningen under 70-talet (K-kontur, [utg: Kommunernas konsultbyrå,] årg 14, 1970, Sthlm, 4:o, nr 2/3, s 4 f). – Folkbildningsarbete i dag och i morgon (Folkbildningsarbetet, årg 12, 1970, Falun, s 173-182). – Folkhögskolan – en vapenkedja för folkrörelserna (Tidskrift för svenska folkhögskolan, årg 51, 1970, Sthlm, s 307 f). – Skola och folkrörelser i samverkan. Några reflexioner kring det aktuella läget på alkohol- o narkotikaområdet (Alkoholfrågan, [utg: Centralförbundet för alkohol- o nykterhetsupplysning,] årg 64, 1970, Sthlm, s 315–321; även sep: ... [omsl:] Anförande hållet på CAN:s årsmöte i december 1970, [Sthlm, tr] Jönköping 1971, 7 s). – Utredningar under tidspress (Landstingens tidskrift, årg 58, 1971, Sthlm, 4:o, nr 5, s 56–58). –  Skolöverstyrelsen förklarar [om statliga anslag till folkbildn o kommunal vux-enutbildn] (Fönstret, 48, 1971, nr 9, s 18 f). – Gymnasieskolan inför 70-talet (Yrke och utbildning, meddelanden från arbetsmarknadens yrkesråd, 1971, Sthlm, nr 4, s 10-15). – Kombinationsutbildningarna sedda ur SÖ:s och UKÄ:s synvinkel (Yrke och utbildning, 1972, nr 1, s 8–14). – SO föreslår troligen inte helt betygsfri skola (PM, pedagogiska meddelanden från skolöverstyrelsen, årg 9, 1972, Sthlm, nr3, s 6–8). – Dagens elever utbildas för 2000-talet (Nautisk tidskrift, [årg 65,] 1972, Sthlm, 4:o, s 207-211). – När fyradagarsveckan kommer har slöjden en nyckelroll (Fackläraren, tidskr för Svenska facklärarförb, årg 20, 1972, Sthlm, 4:o, nr 13/14, s 9). – Specialundervisning får inte bli allmänt stöd (ibid, nr 20, s 16 f). – Samhällets krav på gymnastiklärarutbildningen. Anförande vid invigningen av GIH i Örebro d 5/5 1972 (Tidskrift i gymnastik, årg 99, 1972, Sthlm, s 364-368). –  Man måste respektera lärarens egen erfarenhet (Skolvärlden [f d TfSL], [72,] 1972, nr 33, s 4 fl. – Nya mål för svagpresterande? (ibid, 73, 1973, nr 5, s 10 f). – Den är fel, säger skolöverstyrelsens chef om artikeln om den nya skrivstilen [av M Myhrman i nr 5] (Barn 28, 1974, nr 7, s 36 0- – Vi kan inte tillmötesgå alla nya krav [svar på art av K Ghai] (Vi, årg 61, 1974, Sthlm, 4:o, nr 39, s 17). – Skolan arbetar i det samhälle vi lever i, inte det vi önskar (Korrespondens, utbildningskontakt, årg 74, 1975, Malmö, 4:o, nr 2, s 3–5). – Svenskämnets kris? (PM, 13, 1976, nr 1, s 8 -12). – Vi behöver fler medelmåttiga idrottsmän! (Svensk idrott, årg 48, 1976, Sthlm, 4:o, nr 5, s 20 f). – Hoppas på kortare arbetstid i skolan? (Barn 30, 1976, nr 7, s 16–19). – Visst använder vi märkmätaren! [svar på art av T A Ljungberg i nr 3] (Tidskrift för yrkesutbildning, årg 57, 1976, Ludvika, nr 7, s 6 f). – Principen om valfrihet ställer skolan inför mycket stora svårigheter (Ny i Sverige, utg av Statens invandrarverk, årg 6, 1977,Sthlm, nr 3,s 5–9). – Elever med skolsvårigheter och handikapp – tillbakablickar och framtidsvisioner -. Föredr hållet vid Nordisk kongress för specialpedagogik i Uppsala 1977 (Att undervisa, tidskr för Svenska förb för specialpedagogik, 1977, Norrköping, 4:o, nr 6, s 11–13; omtr: Nordisk tidsskrift for specialpaedagogik, årg 56, 1978, [Khvn,] s 73–83). – Bidrag i: Svensk skol-ledartidning, årg 21, 1962, forts: Skolledaren, organ för Skolledarförbundet, årg 1, 1966, 7–9, 1972–74, Sthlm; Kommunal skoltidning, årg 34, 1965, 36–38, 1967-69, 41, 1972, Gävle.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 mars 1940, nr 11 (ang dispens för univ:studier), RA.

Fackskolan (SOU 1963:50); Grundskolan (SOU 1961:30); T Husén, Möten med psykologer, pedagoger o andra (1992); K M:ts propositioner 1962, nr 54 o 1968, nr 140 (riksdagstrycket 1962, vol C 9 o 1968, vol C 32); S Marklund, Skolsverige 1950-1975, 1–6 (1980–89); B Mogård, Summa summarum (1991); A-C Samec, intervju med O (DN Söndag 27 mars 1977). – Nekr:er över O i DN o SvD 10 nov 1977.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas A Orring, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7803, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Marklund), hämtad 2020-11-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7803
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas A Orring, urn:sbl:7803, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Marklund), hämtad 2020-11-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se