Meriter

af Palén, Eric Johan, f 15 maj 1716, d 6 sept 1788 i Sthlm, Klara. Föräldrar: hä-radsh Abraham Paleen o Margareta Catharina Tigerstedt. Studerade vid Åbo akad läsåret 30/31 —37, auskultant vid Åbo hovrätt 15 dec 37, eo kanslist i justitierevisionsexp 31 okt 38, kopist 21 juni 42, kanslist 14 dec 44, registrator 23 okt 47, eo prot:sekr 21 maj 53, ord 21 maj 57, allt vid justitierevisionsexp, sekr i bondeståndet vid riksdagarna 55-56, 60-62, 69-70, led av Riksens ständers manufakturkontor 56 — 66, av Riksens ständers barnhus- o hospitalsdep 56 — 62, av Riksens ständers kontor 62 — 66, lagmans nho v 6 juli 62, led av kyrkorådet i Finska förs i Sthlm senast 65 — 75, lagman i Norrfinne lagsaga, Finland, 27 okt 66 — 23 febr 83, adl 23 jan 70, led av lanthushålln: kommissionen juli 74 —sept 80, deltog i riksdagen 78-79. - LPS 68. G 29 maj 1744 i Åbo sv förs m Anna Johanna Forsséen, f 16 aug 1717, sannolikt där, d 20 maj 1784 i Sthlm, Klara, dtr till landssekr i Åbo o Björneb, Samuel F o Christina Nilsdtr.

Biografi

P föddes då föräldrarna under stora nordiska kriget var flyktingar från Finland. Familjen återvände efter freden till hemtrakterna nära Åbo, och P blev student vid Åbo akademi. Efter sex års studier där antogs han som auskultant vid Åbo hovrätt. Sedan föräldrarna dött flyttade P 1738 till Sthlm, där han fått en kanslisttjänst vid justitierevi-sionsexpeditionen. Han avancerade och blev 1757 ordinarie protokollsekreterare.

I Sthlm blev P tidigt aktiv inom hattpartiet. Han placerades slutligen av partiet som sekreterare i bondeståndet, en viktig förtroendepost, vid den för partiet betydelsefulla riksdagen 1755 — 56. Av de aktiva mösspolitikerna i ståndet betraktades P som det hatt-dominerade rådets man. Genom P:s två-språkighet fick hattpartiet en viss kontroll över de enbart finskspråkiga ledamöterna i det vid denna riksdag oroliga och partikluvna bondeståndet. Av protokollen framgår att P ofta fick redogöra för olika diskussioner och ställningstaganden för den finskspråkiga delen av ståndet.

Efter en ovanligt livlig diskussion 29 okt 1755 angående ledamoten Johan Pehrsson från Stora Tuna (se denne), en mycket aktiv mössa, och hans eventuella uteslutande ur bondeståndet vid denna riksdag bifölls ett betänkande om uteslutning. "Sedan underrättade sekreteraren dem av finska nation, som ej förstå svenska språket, om betänkandets innehåll och berättade därefter, att de det även bifallit" (BondRP 1751 -1756, s 469). Händelsen belyser P:s inflytande inom ståndet.

P var en av huvudpersonerna vid det tumult som i nov så utspelade sig i ståndet. I samband med att en deputation skulle väljas, som tillsammans med representanter för de andra stånden till kungen skulle överlämna en mot denne starkt kritisk skrivelse, utbröt ett våldsamt uppträde. Rojalistiskt sinnade hattfientliga riksdagsmän avbröt förhandlingarna genom att inledningsvis muntligen och sedan kroppsligen angripa P och talmannen Olof Håkansson (bd 19). Först sedan lantmarskalken A Fersen (bd 15) och övriga talmän ingripit återställdes lugnet.

P var bondeståndets sekreterare även vid de något lugnare riksdagarna 1760 — 62 och 1769 — 70, men vid den mössdominerade riksdagen 1765 — 66 var både han och Håkansson frånvarande. — Sekreterarna har med viss rätt kallats politiska inpiskare och detta gäller åtminstone P, som ofta uppträdde som "böndernas skolmästare" och därvid blandade sig i diskussionerna, varnade och tillrättavisade. Det kan ha varit detta men också det faktum att han var talesman för det härskande partiet — och uppträdde mer som politiker än som tjänsteman — som medförde att han hade många fiender i ståndet, bl a de flesta finländarna (Alexandersson, s 99, 107 o 109).

Sekreteraren var i hög grad beroende av ståndets gunst för att bli befordrad vid riksdagarnas slut. Som tack för sina insatser 1755 — 56 utsågs P till ståndets representant i manufakturkontoret och i barnhus- och hospitalsdeputationen. Efter nästa riksdag blev han ståndets fullmäktige i Riksens ständers kontor, och i jan 1770 utsågs P av böndernas ledamöter i tulldeputationen till tullråd i Tulldirektionen men tillträdde inte denna post, eftersom han kort därefter adlades. På ständernas tillskyndan belönades P 1762 med lagmans titel med tur från 21 okt 1756.

Från tjänsten som lagman i Norrfinne domsaga begärde P avsked på grund av dålig hälsa 1783. Han hade 1769 sökt tjänsten som v president vid Åbo hovrätt men blev som icke adlig inte uppsatt på förslag. Detta orsakade stort missnöje bland de ofrälse och har ansetts vara en bidragande orsak till att motsättningarna mellan adeln och övriga stånd skärptes under slutet av frihetstiden. Saken gav även upphov till en mängd polemiska ströskrifter och tidningsinlägg.

Till ledamot i den 1772 tillsatta s k lanthushållningskommissionen, som hade i uppdrag att föreslå åtgärder till hur lantbruksnäringen skulle kunna utvecklas, utnämndes P på kommissionens begäran, eftersom man behövde en person som var väl insatt i finländska och framför allt österbottniska frågor. — 1751—56 fullföljde P sin svärfars översättning av 1734 års lag till finska. Den trycktes 1759 men fick inte be- traktas som officiell, utan domarna hade att hålla sig till den sv texten.

Ekonomiskt klarade sig P bra i Sthlm. Han hade stort hushåll i nedre Klara. 1756 kom G Gezelius (bd 17) som informator till P:s hem, och han har i sina memoarer skildrat sina år hos P. Gezelius nämner särskilt att P:s hus var "mycket frekventerat och levnadssättet lysande" (Gezelius, s 10). P köpte 1762 ett större stenhus med eget stall vid Klara södra kyrkogata för 200 000 dir kmt. Han innehade även egendomar, dels genom arv, dels genom köp, i Pemar (Åbo o Björneborgs län). — I Sthlms Finska församling var P den ledande i kyrkorådet och dess dominerande kraft.

Författare

Ulla Johanson

Arkivuppgifter

Brev från P i KB (till C F Mennander).

Tryckta arbeten

Översatt: Ruotsin valdacunnan laki ... [Sveriges rikes lag ... 1734, utg:] G Salonius, Turku 1759, (24), 368, (16) s (föret, tills med S Forsséen, anon), [omarb o förbättr uppl, utg:] M Calonius, Sthlm 1808 (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. Taxerings- o mantalslängder, Sthlm, 1750 — 80, Sthlms rådhusrätts uppbudsprot o -handhar, allt i SSA.

E Alexandersson, Bondeståndet i riksdagen 1760 -1772 (1975); BondRP 1751 -1756 (1963), 1760-1762 (1967), 1769-1770 (1975); PJ Ed-ler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915), s 128-157; G Gezelius, Prosten Georg Gezelius' självbiogr (PHT 1954); Malmström, 4 — 6 (1874-77); R Murray, Finska förs i Sthlm intill tiden för Finlands skiljande från Sverige (1954); A Norberg, En bondeledares fall. Johan Pehrsson i Stora Tuna vid 1755-56 års riksdag (PHT 1961); T Paloposki, Suomen talonpoikaissäädyn valtio-päiväedustus vapaudenajalla (1961); dens, Suomen talouden kehittäminen 1750— 1760-lukujen valtiopäiväpolitiikassa (1976); P Renvall, Finsk representation i Sveriges riksdag (1967); Sv biogr lexikon, N F, 8 (1879-81); KTarkiainen, Finnarnas hist i Sverige, I (1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Johan Palén, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7953
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Johan Palén, af, urn:sbl:7953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-23.