Andreas Palmcron

Född:1609 – Sparrsätra församling, Uppsala län
Död:1658-11-30 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län

Läkare, Riksdagsledamot


Band 28 (1992-1994), sida 600.

Meriter

Palmcron, Andreas, före adl Schomerus o Sparman, f 1609 i Sparrsätra, Upps, d 30 nov 1658 i Sthlm. Föräldrar: kh Nicolaus Olai o Susanna Andersdtr. Inskr vid UU 12 febr 25, disp där 29, inskr vid univ i Leiden 33, med dr där 37, stadsläk i Sthlm 26 maj 38, drottning Kristinas livmedicus 25 febr 41, adl 5 mars 47, deltog i riksdagarna 47 — 54, Karl X Gustavs livmedicus från 54.

G 1) 16 mars 1641 i Sthlm, Nik, m Helena Isaksdtr, d 29 mars 1641, dtr till fogden Isak Nilsson, samt tidigare g m Bertil Börjesson Canterus o Olof Ericsson; 2) 31 maj 1642 m Susanna Lilliecrona, f 1622, d trol 1683 (själaringn för en fru P 14 febr i Sthlm, Nik), dtr till krigskommissarien Caspar Kenig, adl Lilliecrona, o Brita Jo-hansdtr.

Biografi

Efter privatundervisning för den läkekunnige prosten Magnus Olai Asteropherus i Västerfärnebo, Vm, och studier vid UU praktiserade O som läkare i Sthlm. Sedan han erhållit ett stipendium av staden kunde han fortsätta sin medicinska utbildning i Leiden som den förste i den långa rad av sv studenter som sedermera bedrev medicinska studier där. Efter återkomsten till Sverige verkade han som stadsläkare i Sthlm och som livmedicus hos både drottning Kristina och Karl X Gustav. Som k läkare tycks P ha varit uppskattad; i omgångar erhöll han i donation gods i Uppland. I samband med pestepidemin 1638 utgav P på magistratens befallning en upplysningsskrift om pesten, Een kort berättelse, huru man sigh i pesti-lentz tijder förhålla skal ..., där samtidens syn på hur sjukdomen skulle förebyggas och behandlas sammanfattas. Den trycktes även i samband med pestepidemierna 1652 och 1710 (Ottosson). Som medicinsk folkbildare utgav P ytterligare två skrifter. Hans Sund-hetzens speghel, vthi hwilken man be-skodhar sundhetzens natur ... (1642) var den mest omfattande skriften ägnad åt förebyggande hälsovård som dittills utgivits på svenska; den har ansetts vara seklets bästa sv läkebok. Den är dock sannolikt en översättning eller bearbetning av något utländskt verk. P var litterärt begåvad och utformade sin sundhetsspegel delvis på vers, alexand-riner. Som lärd humanist har han rikligt med klassiska hänvisningar, men verket är ändå åskådligt och lättfattligt. De svåra rödsotsepidemierna föranledde P att 1652 utge även en skrift om hur rödsoten kunde förebyggas. — P översatte också psalmer ur psaltaren, flera i olika översättningar, med angivande av melodi; han fick k tillstånd att trycka dem, men detta skedde ej.

Författare

Per-Gunnar Ottosson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms till psaltaren på sv vers i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Een kort berättelse, huru man sigh i pestilentz tijder förhålla skal ... effter magistratens befallning stält, aff A Sparman. Sthlm 1638. 4:o. 24 s. [Ny uppl:] En kort ... aff A PalmCron. 1653. 4:o. 20 s. [Ny utg 1710 se nedan.] — Sundhetzens speghel, uthi hwilken man beskodhar sundhetzens natur, förnämste orsaker-ne til alla siukdomar ... på wårt tungomål stält och i Huset gifwin aff A Sparman. D 1 — 2. Sthlm 1642. (64), 407 s. [Ny utg:] ... spegel ... Uplagd aff N Goldenau. 1686. (32), 376 s. [Utdrag härur:] Om tabak, hwem thet hafwer bracht på banen, hwad för dygder thet med sigh hafwer, hwem thet skal brwka eller ock ther medh affstå. I faksimil utg av E Lund. Sthlm 1938. 6 s, s 128-133. (Bibliotheca Nicotiana 5 [omsl].) — Consi-lium antidysentericum. Thet är, en kort och enfal-digh berättelse, huruledhes man i thessa tijder, i hwilka allahanda buchflusser, i synnerheet rödso-ten, mäst öfwer hela landet grasserar, rätt förhålla skal ... Sthlm 1652. 4:o. 16 s. [Ny utg tills med arb 1638 ovan:] A N Sparmans ... kallad Palm-chron, korta berättelser, huru man sig emot pesti-lentzen och rödsotcn försvara skal, tilförene tr ... 1638 o 1652. Upsala 1710. 17, (42) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

L Forsberg, Pesten i Sthlm 1638-1639 (SSEÅ 1989); S Lindroth, Sv lärdomshist, 2 (1975); P lonam Böhlingium Mathson, Elogium nobilissimi viri D Andrea; Palmcrona ... (1659); P-G Ottosson, Pestskr:er i Sverige 1572-1711 (1986); SLH 1 (1822); H Wieselgren, Rcconditi labores. Otr böcker af sv förf från 15- o 16-hundratalen (Saml 1888), s 104; E Wrangel, Sveriges litt förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (LUÅ 33, 1897).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Palmcron, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7972, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Gunnar Ottosson), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7972
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Palmcron, urn:sbl:7972, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per-Gunnar Ottosson), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se