Sven T Palme

Född:1854-12-04 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1934-08-09 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Underofficer, Försäkringsjurist


Band 28 (1992-1994), sida 609.

Meriter

2 Palme, Sven Theodor, halvbror till P 1, f 4 dec 1854 i Kalmar, d 9 aug 1934 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: landssekr o lagmannen Christian Adolph P o Augusta Johanna Amalia Hasselqvist. Mogenhetsex vid H elementarlärov i Kalmar 6 juni 73, volontär vid Svea art:reg 5 juli 73, kadett vid Krigsskolan 14 juli 74, officersex där 23 okt 75, under-löjtn 12 nov 75, löjtn 21 maj 80, i reserven 10 maj 87 — 31 jan 91, allt vid Svea art:reg, grundare o led av styr för Militärekiperings ab (MEA) 83, ordf där från 13, bitr aktuarie vid Livförsäkrings ab Victoria 83, avd:chef vid Livförsäkrings ab Skandia 87, VD i Liv-försäkringsab Thule 1 juli 88, ordf i styr där från 15 april 32, led av styr för Sveriges allm rösträttsförb från 90, led av AK 94 — 96 o 05 lagt - 11 (led av tillf utsk 95-96, av andra särsk utsk 07-08, av bankoutsk 07-09, v ordf där 09), av styr för Sthlms arbetare-inst 97—15, ordf i Skandinaviska komm för icke normala risker 98—13, v ordf i Sv för-säkringsfören 99, ordf där 03 — 31, led av egnahemskommjuli 99—juni 01, av skandinaviska försäkringslagstiftmkomm maj — dec 00, sv ombud vid de internat försäk- ringskongresserna i Paris 00 (sekr), New York 03 (v president), Berlin 06 (v president), Wien 09 (v president), Amsterdam 12 (v president), London 27 (v president), Sthlm 30 (ordf i org:komm, president) o Milano 34, led av styr för Försäkrings ab De förenade 01 —32, av Sthlms stadsfullm 04 — 15 (led av drätselnämndens första avd 10 — 14), av styr för Sv nationalfören mot tuberkulos från 04, av styr för Nationalekon fören från 05, ordf där 05-06, 12 o 14, led av ålderdomsförsäkringskomm dec 07 —okt 15, av styr för Sthlms landstormsförb från 08, ordf i styr för Sthlms statistiska kontor 09-20, led av riksgäldsfullm 10, ordf i komm ang Sthlms flottstation aug—dec 10, led av riksbanksfullm 10 — 25, av komm ang bl a vissa ändringar i lagen om försäkringsrörelse 11 —aug 12, av styr för Sjukförsäkrings ab Eir 11—32, av styr för Postsparbanken från 11, inspektör för Riksbankens sedeltryckeri 13 — 22, v ordf i styr för Ater-försäkrings ab Sverige 14 — 32, ordf i styr för Brandförsäkringsab Norrland från 29.

G 9 nov 1883 i Hfors (enl vb för Borgå landsförs) m P 1 :s hustrus kusin frih Hanna Maria v Born, f 9 aug 1861 i Borgå landsförs, d 14 maj 1959 i Svärta, Söd, dtr till finske senatorn, statsrådet frih Johan August v B o Hedvig Lovisa Franziska (Fanny) v Haartman.

Biografi

I samband med sitt giftermål 1883 tog Sven P, vid sidan av tjänstgöringen som löjtnant vid Svea artilleriregemente, anställning som bitr aktuarie till prof G Mittag-Leffler (bd 25) i det nybildade försäkringsbolaget Victoria. Först vid sin övergång några år senare till Skandia lämnade han aktiv militär tjänst.

Redan som 33-åring kallades P till VD-stolen i Thule, grundat 1872 och vid P:s tillträde ett av de totalt åtta sv livförsäkringsbolagen. Initiativet att rekrytera P torde ytterst ha varit prof H Gyldéns (bd 17), styrelsens ordförande. Sina matematiska och statistiska kunskaper hade P förvärvat genom officersutbildningen men framför allt genom samarbete med matematikern Mittag-Leffier.

Helt oprövad som företagsledare lyckades P på drygt tio år föra Thule genom det tidiga 1890-talets lågkonjunktur till positionen som Skandinaviens till volymen största livbolag. Antalet sv bolag fördubblades 1888 — 98, samtidigt som Thules marknadsandel av försäkringsbeståndet ökade från 14 till 20 procent. Bolagets rekordsnabba expansion synes ha berott på en kombination hos P av stark idealism, förändringsvilja och en för tiden ovanligt uttalad kundorientering. Bland tidiga "konsumentvänliga" åtgärder kan nämnas premiebefrielse vid invaliditet, uppskov med premiebetalning, möjlighet att belåna försäkringsbrev, särskild vårdersättning vid lungtuberkulos, smidigare former för vinståterbäring och återupplivning av försäkring. P:s förmåga att föra ut försäkringsfrågorna i samhällsdebatten främjade säkerligen också indirekt Thules marknadsposition. Med sitt starka intresse för försäkringsstatistikens praktiska tillämpning byggde P upp en effektiv aktua-rieavdelning vid Thule. Själv betonade han gärna volymökningens och stordriftens kostnadspressande effekter i försäkringsverksamhet.

Som relativt nyvald riksdagsman motionerade P 1895 om en täckande försäkringslag, denna gång dock utan resultat. Ett nytt initiativ från P med skandinavisk inriktning ledde fram till 1903 års försäkringslag, som avsevärt skärpte kraven på livbolagen. Genom flitigt motionerande och medverkan i utredningar verkade han även senare pådrivande, speciellt vid tillkomsten av 1914 års lagrevision. I 1907 års ålderdomsförsäk-ringskommitté ställde han sig bakom förslagen till allmän folkpensionering (1912) och obligatorisk olycksfallsförsäkring (1915).

P:s verksamhet inom det svenska, skandinaviska och internationella försäkringssamarbetet redan vid 1890-talets slut måste ses som en naturlig konsekvens av såväl Thules framgångar som hans egen påbörjade politiska karriär. Aktiv internationell orientering och stark auktoritet på området gav honom uppdraget som officiell sv delegat vid bl a samtliga internationella försäkringskongresser mellan 1900 och 1934, i Sthlm 1930 som huvudansvarig. Efter första världskriget arbetade han hårt för återupptagandet av de mellanstatliga förbindelserna, vilka dock kom igång på nytt först i och med Londonkongressen 1927. Som ordförande under närmare 30 år i Sv försäkringsföreningen fick P genom föredrag, småskrifter och påverkan på den branschinterna utbildningen avsevärd opinionsbildande och policyskapande betydelse.

Inom sitt eget bolag lyckades P införa en organisation som i praktiken samlade alla reella beslut till styrelse och VD. Bl a genom att 1911 koncentrera ett dominerande aktieinnehav i det s k Thulekonsortiet lyckades P också avvisa ett ökande inflytande från Wallenberggruppen och Sthlms enskilda bank. P:s principiellt grundade begränsning av sin verksamhet till livförsäkringsområdet bröts först 1929 med Thules förvärv av Brand-Norrland och Njord. Breddningen även till sakförsäkringar torde ha kommit till stånd främst genom ett ökat inflytande från sonen Gunnar, försäkringsjurist i bolaget och faderns efterträdare som VD 1932.

Trots sitt engagemang för lagreglering, försäkringsstatistik och ett av samhället uppbyggt socialförsäkringssystem var P en konsekvent motståndare till socialisering på försäkringsområdet av en typ som t ex genomförts i Italien 1912. "Grunden skall vara vetenskap, medlet affärsverksamhet och målet socialpolitik" sammanfattade P 1930 sin egen försäkringsideologi. På 1920- talet varnade han för en konkurrenshind-rande expansion från Riksförsäkringsan-staltens sida.

Som riksdagsman i två perioder intresserade sig P — bortsett från utvecklingen av försäkringsväsendet — främst för rösträtts-och försvarsfrågor. Redan tidigt hade han engagerat sig i rösträttsdebatten och deltog 1890 i bildandet av Sveriges allmänna rösträttsförbund. 1895 anslöt han sig i riksdagen till det nybildade vänsterliberala folkpartiet med bl a utvidgning av rösträtten, frihandel, sociallagstiftning, rättvisare beskattning och sträng sparsamhet på programmet. Redan under det tidiga 1890-ta-let hade emellertid P börjat orientera sig mot den försvarsvänliga, Finlandsaktivisti-ska och antisocialistiska s k Aftonbladsliberalismen och blev tillsammans med redaktören Harald Sohlman efter hand dess ledande namn. Under Sohlmans tid var han till och från verksam som ledarskribent i AB, speciellt under de politiskt laddade åren 1892, 1899, 1905 och 1909. Vid sin återkomst i riksdagen 1905 anslöt P sig till liberala samlingspartiet men representerade inom detta — och än mer gentemot valorganisationen frisinnade landsföreningen — högerflygeln och de intressen som företrädde sambandet mellan politiska reformer och bättre villkor för modernt storföretagande.

Unionsfrågan liksom valet 1908 med dess försvagning av näringslivets företrädare bland liberalerna ledde gradvis till ett fjärmande från partiledaren Karl Staaff som var ljumt inställd till försvaret och öppen för omfattande vänstersamverkan. Staaffs i P:s ögon alltför vaga och överslätande s k Eskilstunatal efter 1909 års storstrejk, avsett framför allt att hålla ihop partiets radikala och moderata delar, verkade i samma riktning. Det har hävdats att P tagit initiativet till Staaffs framträdande för att förmå honom att under intryck av storstrejken tydligare markera distans till anarkistiska tendenser inom socialdemokratin och därmed indirekt även till de vänsterliberaler som alltsedan unionsdebatten med stöd från bl a DN kraftigt angripit kretsen kring AB. Resultatet blev inte det avsedda, och till 1911 års val avstod P från riksdagskandidatur.

Tecken på att P närde tankar på ett centerparti med en försvarsvänligare och mer entydigt borgerlig framtoning än liberalerna fanns redan 1905. Av allt att döma upplevde han sig förbigången vid bildandet av den första regeringen Staaff s å. Han tycks ha varit beredd att ingå i en moderatliberal ministär under L De Geer (bd 10), om det hade visat sig möjligt att bilda en sådan 1911 eller 1914. I samband med borggårdskrisen våren 1914 lämnade P frisinnade landsföreningen för att tillsammans med andra ledande moderatliberaler som Sohl-man och J Hellner (bd 18) bilda Föreningen frisinnade försvarsvänner. För P:s gamla tanke om ett nybildat centerparti som med högerstöd skulle kunna lösa försvarsfrågan visade det sig dock inte heller nu finnas några förutsättningar.

Som försvarsdebattör inom och utanför riksdagen hade P ett gott öga till inkompetens och slöseri med allmänna medel, t ex i interpellationen 1905 om markinlösen för Bodens fästning, men också till svagheter i rättssäkerheten, missbruk av utnämningsrätten och bristande utvecklingsvilja i militärledningen. Positivt engagerade han sig för bl a flyttning av flottans huvudstation från Karlskrona till Sthlm, ökade beford-ringsmöjligheter för underofficerare samt bättre utrustning och beklädnad inom landstormen. Han var initiativtagare till och under många år drivande kraft i MEA.

Även i kommunalpolitiken kom P väsentligen att driva en linje i liberalernas högerkant och med utpräglad sparsamhetsprofil, även om han också engagerade sig starkt för t ex behovet av bättre och billigare bostäder. I linje med sin inriktning mot ökad professionalitet i stadsstyrelsen stod han 1911 som första namn under en gruppmotion om utredning av förutsättningarna för avlönade politiska företrädare, ett förebud till den 1920 införda borgarrådsinstitutionen. Han uttalade sig också kraftfullt för fortsatt kommunal statistikproduktion för att skapa bästa möjliga underlag för politiska beslut. Såväl kommunalt som i riksdagen intresserade sig P för stadsplane- och kommunikationsfrågor samt egnahemsrörelsen. I en riksdagsmotion vände han sig mot bebyggelse på Djurgården i Sthlm.

Brytningen med de frisinnade i försvarsfrågan ledde till att P 1915 lämnade även kommunalpolitiken. Han behöll in på 1920- talet ett starkt allmänpolitiskt intresse och pläderade inför det s k kosackvalet 1928 i en pamflett för borgerlig samling mot vänster.

Genom sitt äktenskap kom P in i en ledande finlandssvensk umgängeskrets som också inbegrep brodern Henrik, svågern Viktor v Bom samt professorerna Mittag-Leffler och Gyldén. Genom en uppmärksammad serie föredrag vintern 1891 framträdde P offentligt i Finlandsdebatten, och det är uppenbart att detta engagemang påverkade såväl hans stigande försvarsintresse som hans allmänna utrikespolitiska preferenser. I Thules kassavalv förvarade P de från Finland landsflyktigas arkiv och medverkade även i deras hemliga brevväxling och smuggling av litteratur. På nyåret 1918 deltog P i bildandet av en kommitté till stöd för de vita i Finland. Som dess ordförande utövade han påtryckningar på den sv regeringen för att få den att engagera sig officiellt genom att utrusta frivilliga och sända vapen, eventuellt också intervenera. Enskilda borgensåtaganden av P och andra i sv banker blev ett annat inslag i kommitténs verksamhet. Ett hårt slag för P inträffade när äldste sonen Olof senare under våren som frivillig stupade vid stormningen av Tammerfors. I en debattartikel 1924 talade P, låt vara försiktigt, för direkt försvarssamverkan mellan Sverige och Finland.

Tidigt tyskorienterad medverkade P 1913 till bildandet av tysk-svenska föreningen i Sthlm liksom under kriget till föreningen Ostpreussenhilfe till stöd för det krigshärjade Ostpreussen. Efter kriget engagerade sig P i insamlingar till förmån för Tysklands studenter och nödlidande i Ruhrområdet samt för Tysklands återupptagande i det internationella samarbetet på försäkringsområdet.

P har beskrivits som en praktisk idealist men också som en "herreman i oscarisk stil" (Larsson). I hans samhällssyn förenades engagemang för rösträtt och sociallagstiftning med uppfattningen att en progressiv politisk utveckling förutsätter effektivitet i förvaltningen och tillväxt i näringslivet. Som föredragshållare och skribent i tidningar och tidskrifter kom P in på områden som nationalekonomi, kulturhistoria och folkhälsofrågor.

Makarna P:s hem i Djursholm och senare på Östermalmsgatan i Sthlm blev en replipunkt för den landsflyktiga finlandssvenska kultureliten, men där samlades ofta även Sveriges politiska och vetenskapliga etablissemang. Inte sällan förlades detta sociala liv till lantegendomen Ånga utanför Nyköping.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (P:ska släktarkivet, vol 13 — 123: bio-grafica, ms, korrespondens, ämnesordnade handkar, klipp o trycksaker) i SSA. P:s saml (tjänste-handhar, minnesanteckn:ar) i Skandias koncernarkiv, Norrköping. — Brev från P i GUB (bl a till A Boéthius), KB (bl a till E Alkman, H Elmquist, E Heckscher, V Rydberg o många till G Mittag-Leffler), KrA, LUB, RA (bl a till F Berg, C C:son Bonde o S Hedin), SSA (bl a till medlemmar av släkten P) o i UUB (bl a till D Davidson, H Hjärne o K Staaff).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ställningar och förhållanden i Finland. Två föredr å Vetenskapsakademiens hörsal d 22 o 26 jan 1891. Sthlm 1891. 67 s. - Några undersökningar rörande sjelfmordsfrågan. [Rubr.] Sthlm 1893. 16 s. — Svenska erfarenheter angående dödlighet och medellifslängd m. m. i olika yrken. [Rubr; omsl:] Föredr hållet i Försäk-ringsfören d 20 okt 1893. Sthlm 1894. 7 s. [Ur Försäkringsföreningens tidskr 1893.] — I österled (OoB, årg 6, 1897, Sthlm, s 545-554). -Meddelande ... om de af Lifförsäkrings-aktiebo-laget Thule till dess tjänstemän utbetalade dyr-tidstilläggen äfvensom rörande de för pensionering af bolagets tjänstemän och dessas änkor stadgade grunderna. [Rubr.] Sthlm 1900. 5 s. [Ur Försäkringsföreningens tidskr 1899.] — P. M. angående försäkring af kroppsarbetare. [Omsl: Anförande vid den Skandinaviska kommitténs för undersökning av frågan om försäkring af icke normala risker sammanträde d 14 april 1902.] Sthlm 1902. 9 s. 2. uppl: ... [Omsl: ... 14 o 15 april 1902.] 10 s, 4 pl. - Om riksdagstrycket. Föredr i Publicistklubbcn d 9 maj 1902. Sthlm 1902. 4:o. 8 s. — Några ord om det ekonomiska värdet af människolifvet. [Rubr.] Sthlm 1903. 4:o. 8 s. [Ur Försäkringsföreningens tidskr s å.] — Nouvelles méthodes cssayées dans les pays scandi-naves pour 1'admission des risques tarés (Troi-siéme congrés international des médecins de com-pagnies d'assurances ... 1903, Paris 1903, vol 2. Proccs vcrbaux des séances, s 1 — 9). — En told-politisk Tilnaermelse mellem de tre skandinaviske Lande. Et Foredrag holdt den 26. Nov. 1903 i svensk "National0konomisk Förening" (B Mor-genstierne, [?] Just-Lund & S P, En nordisk Told-forbindelse, tre Udrcdninger ... udg af Nordisk Förening til 0konomisk Samarbejde, Khvn & Kristiania 1904, s 48 — 95; övers i En nordisk tullför-bindelsc ... utg af Nordisk fören för ekon sam-arb, Sthlm 1904, s 1-36: Ett tullpolitiskt närmande mellan de tre skand länderna ...). — Tuberkulosen från social synpunkt (Allmänna svenska läkartidningen, årg I, 1904, Sthlm, s 209 — 221). Även sep: Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Tuberkulosen ... Sthlm 1904. 13 s. — Hvad innebär regeringens rösträttsförslag? [Rubr.] Sthlm 1907. 8 s. [Anon.] (Frisinnade landsföreningens meddelanden n:o 51 = 1907: 7.) — Statkarlarna. [Rubr; omsl:] Tre artiklar ur Aftonbladet. Sthlm 1907. 4:o. 8 s. - Befordringsgrunderna vid ämbetsmannautnämningar i Sverige. En kort framställn af utvecklingen från "god-tyckio sino" till "endast.....förtjänst o skicklighet" (Statsvetenskaplig tidskrift för politik—statistik-ekonomi, årg 10, 1907, Lund, s 185-208). — Högerns och vänsterns program. En jämförande framställning. [Rubr.] Sthlm 1908. 16 s. (Frisinnade landsföreningens medd, 60 = 1908:4.) [Nya uppl] 1909, 1910. — Det liberala partiet och framtiden. Föredr inom fören Heimdal d 12 maj 1908. Upps ... 1908. 27 s. (Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter, bd 2, n:r 6.) — Några af krigets lagar, föredr hållet under Riksskytteveckan 1910. Sthlm 1910. 20 s. - Några ord om våra dagars lifförsäkringsväsende. Tre föreläsn vid Stockholms handelshögsk hösten 1910. Sthlm 1911. 71 s, 8 bl bilagor. - Ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommitténs betänkande. Föredr i Försäkringsfören d 21 nov 1912. [Rubr.] Sthlm 1913. 20 s. [Ur Försäkringsföreningens tidskr 1912.] — Lifförsäkring och krig. [Rubr.] Sthlm 1914. 22 s. - Försvaret främst. Tal hållet i Nyköping d 2 april 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. 24 s. - Rudolf Muel-ler ..., Anlage und Verwaltung der Kapitalien privater Versicherungsunternehmungen ... 1914 [recension] (Svenska aktuarieföreningens tidskrift, årg 2, 1915, Sthlm, s 39-42). - Staten och försäkringsväsendet. Tre föreläsn vid Försäkringsföreningens utbildningskurser för försäkringstjänstemän mars 1917. Sthlm 1917. 76 s. — Vid invigningen av den nya fabriksbyggnaden vid Tumba bruk den 15 april 1918, då sjutton av brukets gamla arbetare erhöllo K sällsk Pro Patri-as stora guldmedalj. Tal. [Omsl.] Sthlm 1918. 15 s. — Nordiskt samarbete. Några påpekanden (Nordisk försäkringstidskrift, årg 1, 1921, Sthlm, s 15—19). — Kan en naturlig gräns uppdragas mellan den moderna statliga socialförsäkringen och privatförsäkringen? (ibid, 2, 1922, s 1 — 10). — Arvid Zethelius (Svensk försäkrings årsbok, årg 6, 1921, Sthlm 1922, s 7-10, 1 pl). - Thule under femtio år (Livförsäkrings-aktiebolaget Thule 1872-1922, minnesskrift, d 1, Sthlm 1923, 4:o, s 9 — 37; även sep, 29 s). — t Edvard Jäderin (Skandinavisk aktuarietidskrift, årg 6, 1923, Sthlm, s 286 — 288). — Sverige och Finland just nu (NDA, 1924, 3/12, s 6; även sep, Sthlm 1924, 4:o, (4) s). — Socialförsäkring (Handbok för liv-försäkringsackvisitörer, [Sthlm, tr] Malmö 1924, s 225 — 232). — Om livförsäkring och fastighetsplacering. Föredr i Försäkringsfören i Finland d 23 febr 1925 (Nordisk försäkringstidskr, 5, 1925, s 236 — 248). — Tidligere skandinaviske Livsforsik-ringskongresser (7 nordiske Livsforsikrings-kongress [omsl:] i Oslo 1926, 3. Kongressfor-handlingene, Oslo [1927], s 3 — 17; även sep, 15 s). — Försäkringsvetenskapligt samarbete i Norden. Inledningsföredr vid nord mötet i Köpenhamn d 7 juni 1928 (Nord försäkringstidskr, 8, 1928, s 481 -492). - Utvecklingens gång i Sverige och den mänskliga friheten. Några erinringar vid valet 1928 av cn åskådare. Sthlm 1928. 30 s. [Anon.] — Hälsningsanförande ... vid den femte utbildningskursens öppnande d 17 okt 1927 (Svenska försäkringsföreningens publikationsserie, n:r 4. S P m fl, Sex föreläsningsserier ingående i Svenska försäkringsföreningens utbildningskurs 1927, Sthlm 1928, s3-6). - Några karakteristiska drag för livförsäkringens utveckling i Sverige under tiden efter sekelskiftet (ibid, s 7 — 34; även sep, Sthlm 1928, 32 s: ... Två föredr ... d 19 o 21 okt. 1927 vid Sv försäkringsföreningens föreläsningskurs hösten 1927). — För 300 år sedan [undsättningen av Stralsund] (Aftonbladet, 1928, 9/11, s 2). - Kosthållet i Sverige på 1500-talet. Komplettering till en utredn av prof Heckscher (ibid, 1931, 17/2, s 3). - [Tal som ordförande] (Comptes rendus du neuviéme congrés international d'actuaires å Stockholm le 16 au 20 juin 1930, T 4. Procés-verbaux, Upps 1931, s 218-231, 473-475, 482-485). - Anförande ... vid Thules bolagsstämma den 15 april 1932 då han lämnade befattningen som verkställande direktör. Sthlm 1932. 15 s. - Den 30 november 1918 ("Svenska brigaden", utg av "Föreningen Finlandskrigare 1918" Hfors 1932, 4:o, s 52 f). — Bidr i Försäkringsföreningens tidskrift, 1893, 1899, 1902, 1905, 1906, 1912, 1919, Sthlm, o bl a Bulletin du Comité permanent des congrés in-ternationaux d'actuaires, Paris.

Källor och litteratur

Källor o litt: AB, en sv hist, ed G Fredriksson (1980); Anteckn:ar om K Svea art:reg 1794 — 1894 (1898); Boden. Fastmen, garnisonen, samhället, ed B O Nyström o S Skeppstedt (1990); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); Dir S P (Landstormsmannen 1930, nr 1); Dir S P 70 år (Assurans. Sv försäkringstidn, 1924, nr 22); Dir S P 75 år (ibid 1929, nr 22); Dir S P lämnar ordf;posten i Försäkringsfören (ibid 1931, nr 3); K Englund, Märkesmän inom sv försäkringsväsen (1945); K Englund, Arbetarförsäkringsfrågan i sv politik 1884-1901 (1976); dens, Försäkring o fusioner (1982); dens, Skandiamän o andra försäkringsmän (1993); A Eriksson, Dande-rydsliv (1979); T Gårdlund, Knut Wicksell (1956); H Hamilton, Dagböcker, 1911-1916 (1955); T Hammar, Sverige åt svenskarna (1964); H Haste, Det första seklet, 1 (1988); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); K Hcrlitz, Sv försäkringsfö-ren:en 1875-1925 (1925); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911 -1920 (1952); [C JegerhjelmJ Sthlms landstorms förb 1908-1918 (1918); Hågk o livsintr, 16 (1935), s 210, o 21 (1940), s 356; L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1 (1960); dens, Karl Staaff, 1-2 (1962-63); K Kilbom, Cirkeln slutes (1955); K Kåll, När fan tog bofinken (1992); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939); Lifförsäkrings-ab Tliule 1872-1922. Minneskr, 1—2 (1923); Lifförsäkrings-ab Thule, månadsmedd 1934, aug; F Lundberg o H Molén, Utveckhlinjer inom sv livförsäkring (1958); Min-nesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum ... (1913); R Nygren, Disciplin, kritikrätt o rättssäkerhet (1977); S U Palme, Karl Staaff o storstrejken 1909 (1959); dens, På Karl Staaffs tid (1964); E Palmstierna, Ett brytmskede (1951); dens, Orostid. Polit dagboksanteckn:ar, 2, 1917-1919 (1953); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902-1927 (1929); Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); G Sundeli, Ord o öden i ett tidmhus (1959); Sv försäkringsfören 1875-1925 (Gjallarhornet 1925, nr 3); Sv försäkringsmatr 1930 (1930); Sv försäkringsårsb 1919 (1920) o 1934 (1934); S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); S Tjern-eld, Stockholmsliv, 1 (1950); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988); R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913); Ur DN:s hist, ed I Ljung-quist, 1 (1952); T Vallinder, 1 kamp för demokratin (1962); H Wieslander, I nedrustmens tecken (1966); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941). - Intervju med P i AB 2 dec 1924.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven T Palme, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7985
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven T Palme, urn:sbl:7985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se