Erik Palmskiöld (Runell-)

Född:1608-10-07 – Överselö församling, Södermanlands län
Död:1686-06-04 – Nikolai församling, Stockholms län

Arkivarie


Band 28 (1992-1994), sida 673.

Meriter

1 Palmskiöld, Erik Runell-, före adl Larsson Runell, f 7 okt 1608 i Överselö, Söd, d 4 juni 1686 i Sthlm, begr 27 febr 1687 där, Nik. Föräldrar: häradsskrivaren Lars Eriksson o Elin Eriksdtr. Inskr vid UU dec 25, kansliskrivare i K M:ts kansli med tjänstg i RA 15 juli 31, aktuarie 41, archivarius där från 30 maj 51, sekr i bondeståndet 47 — 60, kansliets räkenskapsförare 54 — 67, adl 13 april 81.

G 1) 15 febr 1635 i Sthlm, Nik, m Elisabet Mikelsdtr Ernst, f 12 maj 1613 i Västerås, d 6 maj 1658 i Sthlm, dtr till fogden Mikael Henriksson E o Margareta Mattsdtr; 2) 3 juli 1666 i Sånga, Sth, m Magdalena Gave-lia, f 3 jan 1637 i Gävle, d 1 jan 1684 i Sthlm, begr 10 febr där, Nik, dtr till justitie-borgmästaren Elias Pedersson Gavelius (bd 16, s 761) o Catharina Nilsdtr.

Biografi

P föddes i Runsö by på Selaön och tog namnet Runell efter hemorten. Han gjorde sig bemärkt av sina lärare både i Strängnäs och i Sthlm, där han började skolan 1624 (Thun). Han studerade i Uppsala och var en tid informator för biskop Jacobus Zäb-råzynthius' son Johannes Jacobi Bureus (bd 6, s 688).

Redan sommaren 1631 antog P ett erbjudande av biskopens kusin arkivsekreteraren Jonas Bure (bd 6) att bli kansliskrivare i K M:ts kansli med tjänstgöring i RA. Han stannade där till sin död och blev mycket snart arkivsekreterarens, dvs föreståndarens, närmaste man. Han fick ansvaret för ordnandet och förtecknandet av arkivets bestånd redan av Bure och fullföljde dessa uppgifter under dennes efterträdare Israel Lagerfeldt (bd 22) och den senare "custos archivi" Georg Stiernhielm. P avancerade inom RA och blev slutligen "archivarius", som arkivföreståndaren kallades i den av drottning Kristina utfärdade "korta ordningen" för kansliet.

Vid P:s inträde i RA hade arkivhandlingarna från de olika konungarnas verksamhet samlats in från bl a Nyköping och Gripsholm till K slottet i Sthlm, där de placerats i valv och rum nära kansliet. De hade också börjat ordnas efter principer, -som angivits av den förste arkivsekreteraren Per Månsson Utter. Varje regents handlingar ordnades på vissa avdelningar inom vilka de placerades i tidsföljd. Fortfarande fanns dock en stor mängd oordnade handlingar.

P fortsatte med att ordna "förnämliga handlingar", dvs statsrättsliga urkunder, traktater, riksdagsbeslut och andra viktiga avtal och handlingar. Vidare tog han itu med k koncept och ankomna brev, som fortfarande låg i kistor, fat och tunnor och gav "en besvärlig stank" ifrån sig när han började ordningsarbetct. Handlingar som låg hopvikta planade han ut och daterade.

Ordnings- och förteckningsarbetet underlättades av att RA på 1640-talet erhöll lokaler i en ny byggnad på slottets östra sida. Arkivet fick därigenom bättre uppställningsplats för handlingarna och även utrymme för accessioncr. I lokalerna inställdes mer än 20-talet skåp med hyllor, lådor och fack. Över huvudinnehållet i skåpen upprättade P dels en åskådlig schematisk översikt med hyllor och fack inritade för varje skåp, dels vanliga förteckningar över handlingarna med angivande av var de förvarades. Översiktsförteckningen fick skrivas om flera gånger bl a på grund av omflyttningar. Den sista skrev P omkring 1676 "Registerbok om archivi akters disposition och var de uti skåp och rum ligga, vilket arbete av Erik Larsson Runell förrättat är; han haver denna bok med egen hand efter sitt makulatur renskrivit." Han skapade också två olika typer av specialförteckningar över statsrättsliga urkunder, riksdagsbeslut och andra viktiga handlingar. Ordningsarbetet i RA:s äldre bestånd var i stort sett fullbordat då P slutade sin tjänst.

Vid sidan av arbetet i arkivet tjänstgjorde P vid flera riksdagar som bondeståndets sekreterare. Han var också ett drygt decennium kansliets räkenskapsförare och kassör.

P:s järnflit är omvittnad. Han skydde inte någon möda och arbetade från tidiga morgonen till sena natten under hela sitt liv. Han var dock ingen enstöring. P värderades av sina chefer och hade ett gott förhållande till sina underlydande. Som bevis på uppskattning av hans trägna arbete erhöll han Skäggesta gård på Selaön i donation 3 dec 1646, och han fick upprepade gånger konfirmation och förbättring på denna donation. Efter 50 års tjänst i RA adlades P. Hans eftermäle har genomgående varit positivt. Han slapp uppleva att resultatet av hans insatser i RA raserades genom slottsbranden 1697, då delar av beståndet förstördes och resten råkade i sådan oordning att arbetet fick börjas om på nytt.

Författare

Josef Edström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Inventarium Syracidis. Eller: Hwart och itt språks- och läre-puncters richtigh sammanfogclsc, såsom the theszförvthan vthi Sy-rachs huus-book här och ther finnas förströdde. Sthlm 1643. (8), 203 s. [Anon.] [Ny uppl:] ... Eller: Ordentclig förteckning, vnder wissa titlar vppå dhc lärostyckcr som eljest uthi Syrachs book ... Wästeråhs 1690. 155 s. — Brahe grefwarnas aff Wijsingzborg slächtregistcr ... (J Widekindi, Imagincs illvstrissimae familia? Braheae Wi-singsbvrgi 1673, fol, s 28 —[44]; tills med I Lagerfält o D Gyldenstålpe). — Afbildningar af vapensköldar fordom uppsatta i Finlands kyrkor. Efter en gammal handteckning i tr utg av R. Hausen. Hfors 1882. 4:o. XLIX s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll:s arkiv; Ämbetsarkivet; Biographica; allt i RA. Palmskiöldska saml, UUB.

S Bergh, Två olyckliga episoder i RA:s hist (OoB 1915); dens, Sv RA 1618-1837 (1916); B Fritz, l)c sv medeltidsbrevens tradering till 1800-talcts början (MRA 1976 —77); J Liedgren, Förlusterna av medchidsbrev i slottsbranden 1697 (Arkivcnskapl studier, 6, 1987); H Schuck, Rikets brev o register (1976); J Thun, Imago politici Christiani in vita nobilis et generosi viri dn Erici Palmskiöldii (1707).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Palmskiöld (Runell-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8014, Svenskt biografiskt lexikon (art av Josef Edström), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8014
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Palmskiöld (Runell-), urn:sbl:8014, Svenskt biografiskt lexikon (art av Josef Edström), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se