Paues, släkt



Band 28 (1992-1994), sida 735.

Biografi

Paues, släkt härstammande från Johan Svensson (1775 — 1842), hemmansägare i Skövde landsförsamling, Skar. Son till honom var sergeanten och militärmusikern vid Skaraborgs regemente Johan Paus (1803 — 80), vilken antog släktnamnet som senare ändrades till P. Dennes son Adolf Fredrik P (1839 — 94) var kapten vid Hälsinge regemente och deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1863 — 64, där han belönades med tapperhetsmedalj. Fredrik P:s dagboksanteckningar från kriget har i urval publicerats. Yngre bror till honom var fanjunkaren vid Skaraborgs regemente Johan Wilhelm P (1837-1920). Han var 1865-88 bosatt i Acklinga, Skar, där han drev ett betydande jordbruk och även var kommunalman.

Johan Wilhelm P:s äldsta dotter Anna Carolina P (1867 — 1945) bedrev efter mogenhetsexamen i Sthlm 1886 språkstudier utomlands. Sedan Anna P avlagt akademiska examina i Cambridge inskrevs hon vid UU där hon blev fil lic 1901 och året därpå disputerade för doktorsgraden över ett ämne inom engelsk filologi. I avhandlingen, A Fourteenth Century English Biblical Version ... (1902, omarb uppl 1904), liksom i senare arbeten, dokumenterade sig P som en mönstergill textforskare med medeltida bibellitteratur som specialitet. Efter dispu-tationen inledde hon en mångårig lärar-verksamhet vid Newnham College, det större av två kvinnliga utbildningsanstalter i Cambridge. P utnämndes där till fellow 1902 och var 1906-27 staff-lecturer i germanska språk. Hennes undervisning hade stor bredd, och hon föreläste även vid universitetet i Cambridge, bl a i tyska och svenska språken. Särskild uppmärksamhet väckte hennes återkommande föreläsningar om filologiska problem i Chaucers diktning. Genom sin position i den brittiska forskarmiljön och på grund av sina personliga egenskaper blev P en framgångsrik beford-rare av de kulturella förbindelserna mellan Sverige och England. Hon sökte vid flera tillfällen professur i Sverige men kunde då, trots sakkunnigas höga uppskattning, såsom kvinna ej komma ifråga för detta ämbete. Regeringen tillerkände henne dock professors namn 1934 och P kan därför sägas vara den första kvinna av sv börd som utnämnts till professor.

Anna P:s bror Johan Theodor P (1876 — 1942) utexaminerades från KTH:s bergsskola 1898 och hade därefter ingenjörsbefattningar i skilda länder. Efter en period som chefsassistent vid Naftabolaget Bröderna Nobel i Baku, Ryssland, knöts han till den industrigrupp som byggts upp av konsul Nils Persson i Helsingborg. Johan P var 1904 — 06 fabriksledare vid Helsingborgs kopparverks ab och hade 1906 — 08 samma befattning vid den anläggning för brikette-ring av fattig järnmalm som etablerats vid Ranfjorden i Norge sedan Persson överlåtit de närbelägna Dunderlandsgruvorna på engelska intressen. 1911 — 13 var P direktör för det engelska bolaget Dunderland Iron Ore Co Ltd. Han hade 1910 — 11 varit sv handelsattaché i Buenos Aires, Argentina, och övergick 1913 definitivt i diplomatisk tjänst genom utnämningen till chargé d'af-faires och generalkonsul i Rio de Janeiro, Brasilien. P blev där ministerresident 1918 och envoyé 1921 och kvarstannade till 1936 då han försattes i disponibilitet. Med sin bakgrund som industriman utövade han ett positivt inflytande på det under mellankrigstiden allt intensivare handelsutbytet mellan Sverige och vissa latinamerikanska stater. Son till honom är Johan P (f 1913), tidigare chef för firman A Johnson & Co och VD i bl a Dynas ab och Svanö ab.

Anna och Johan P:s yngre bror Erik Waldemar P (1879 — 1952) inskrevs efter mogenhetsexamen i Skara 1897 vid UU där han blev fil kand 1902 och jur kand 1906. Han knöts 1907 som ombudsman till det s å bildade Sveriges textilindustriförbund och var VD där 1920—44. Under samma period var han även ordförande, VD och kassaförvaltare i Sveriges konfektionsindustriförbund; de bägge organisationerna bedrev såsom till Sv arbetsgivareföreningen anslutna yrkesförbund en nära samverkan. Erik P:s verksamhet gällde företrädesvis avtalsfrågor, ett område där han blev en av landets ledande experter, och hans stora duglighet som förhandlare anses ha bidragit till att en låg konfliktnivå efterhand kunde etableras inom textilsektorn. P var också en tidig anhängare av mondrörelsens principer om samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Som arbetsgivarrepresentant i Statens arbetslöshetskommission 1922 — 35 blev han dock indragen i omfattande stridigheter; bl a spelade han en icke oväsentlig roll vid utformningen av de direktiv om anvisning av arbetslösa till konfliktdrabbade arbetsplatser som i juni 1926 ledde till ministären Sandiers avgång (Stripa-affären). 1932 — 44 företrädde han arbetsgivarsidan i Arbetsdomstolen. P:s stora branschkunnande gjorde det naturligt att han i samband med andra världskrigets försörjningskris värvades till den ekonomiska försvarsberedskapen. Han var chef för textilavdelningen inom Statens industrikommission 1939 — 49. Samtidigt företrädde han som VD för Textilrådet 1939 — 44 och Konfektionsin-dustriföreningen 1941—44 branschen i dess relation till statsmakterna. P var också kommunalpolitiskt engagerad; han tillhörde 1927-38 Sthlms stadsfullmäktige, var 1930 — 34 ordförande för dess högergrupp och hade åtskilliga nämnduppdrag. Erik P:s äldste son Erik Wilhelm Axel P (1912 — 85) blev student vid Östra real i Sthlm 1930 och jur kand vid StH 1938. Han var tidigt aktiv inom högerpartiet och anställdes 1943 vid Textilrådet, då ombildat till branschförening inom Sveriges industriförbund. Wilhelm P ledde verksamheten vid rådets sekretariat och var 1948 — 57 andre direktör vid rådet. Han utsågs 1958 till direktör vid Industriens utredningsinstitut, hade 1959 — 61 denna befattning vid samar-betskommittén för integrationsfrågor och var 1963 — 78 direktör vid Sveriges industriförbund samt chef för dess utrikesavdel-ning. Genom textilbranschens karaktär av internationell konkurrensindustri kom P att redan under de första efterkrigsåren arbeta mycket med handelspolitiska frågor. Han företrädde också den sv textilindustrin i internationella organisationer, bl a vid GATT:s möte 1949 och i OEEC:s textilkommitté där han s å blev sv delegat och 1953 vice ordförande. När det ekonomiska samarbetet i Europa under 1950-talet fördjupades fick P ett vidgat ansvarsområde. Som industrins talesman i integrationsfrågor ivrade han för att de länder som hamnat utanför den europeiska gemenskapen skulle inleda ett frihandelssamarbete. När ett sådant genom tillkomsten av EFTA (1960) etablerats inriktades hans strävanden på att uppnå en så långtgående sv samverkan med den europeiska gemenskapen som möjligt. P hade mycket stora kunskaper om integrationsarbetet och en ovanlig förmåga att förmedla sina insikter. Med i första hand näringslivets beslutsfattare som . målgrupp publicerade han en mängd artiklar och skrifter i ekonomiska ämnen, bla Europamarknaden och företaget (1958) samt Företaget och EEC-avtalet (1972).

Författare

A T-d



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Fredrik P: I Hillström, En hälsingekapten i Dybböls kulregn (Bocken, årsskr utg av Hälsinge reg:s kamratfören, 1967); Fredrik P, Dagboksglimtar från dansk-tyska kriget år 1864, ed G Ullman (Tidskr i fortifikation 1947).

Anna P: ED:s konseljakter 15 april 1921, nr 48, o 13 april 1934, nr 35, RA. E Linder, A P in memoriam (SvD 8 sept 1945); SMoK; Sv kvinnor (1990); P Tennant, A P in memoriam (SvD 20 sept 1945); Väd 1923-45. -Nekr över P i SvD 4 sept 1945.

Johan P: E Erlandsson, Skara h a hs lärjungar 1870-1910 (1922); J G de Oliveira, Suecos no Brasil (1952); SMoK; SPG; SvTeknF; Väd 1923-41; UD:s kal 1915-46 (1915-46).

Erik P: N Bergsten, Sveriges textilindustriförb 1907-1950 (1957); A Brunius, E P 50 år (Indus-tria 5 nov 1929); R Casparsson, LO under fem årtionden, 2 (1951); Erlandsson, a a; S Hollberg, Sveriges konfektionsindustriförb 1920—1945 (1945); KJ Olsson, Textilarna. Sv textilarbetare-förb 1898-1938 (1938); dens, Från kojan till slottet (1962); SMoK; Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); Väd 1914-51; Väv 1945-50. -Nekr över P i SvD 7 jan 1952.

Wilhelm P: Bergsten, a a; E Braunerhielm, W P till minne (SvD 12 mars 1985); J M Fahlström, W P död (DN 7 mars 1985); Sv juristmatr 1964; Väd 1951-85; Väv 1962-68; Östra real 1906-1955 (1960). - Nekr över P i SvD 7 mars 1985.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paues, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8051, Svenskt biografiskt lexikon (art av A T-d), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8051
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paues, släkt, urn:sbl:8051, Svenskt biografiskt lexikon (art av A T-d), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se