Biografi

Pauli, släkt, härstammande från Niclas P (1649 — 1710) född på Fehmarn, Schleswig-Holstein (NordM). Denne invandrade 1667 till Sthlm, där han 1673 anlade ett raskma-keri (ylleväveri) på Götgatan vid Fatburssjön på Södermalm. Ett år senare omnämns han som köp- och handelsman. 1676 hade han 30 gesäller och 10 pigor sysselsatta i sin fabrik. P fick 1683 förnyade privilegier på fabrikation och färgning av yllevaror. Genom företagsamhet och sparsamhet lade han grunden till släktens stora förmögenhet. Alldeles innan P avled överlät han yllemanufakturen på ende sonen Christoffer P (1678 — 1751) och dennes kompanjon Anders Roselius. Christoffer P drev framgångsrikt faderns yllemanufaktur, som han utökade med vävning av silkesstrumpor, och den blev en av Sthlms största textilfabriker. Han idkade även handel med sina varor. Råvarorna importerades delvis, vilket bl a framgår av en skrivelse från P till K M:t 9 febr 1710. Rädslan i Sthlm för den utomlands härjande pesten gjorde att P:s last av ull från Danzig stoppats och lagts i karantän på Tynningö vid Värmdölandet. P begärde tillstånd att få ta in sina råvaror till Sthlm. Efter 40 dagars vädring ansågs lasten smit-tofri och fick levereras till P. Hans dotter Maria Elisabeth gifte sig med Abraham Arf-wedson (bd 2).

Under frihetstidens första decennier var familjen P:s manufakturanläggning, vid sidan av Barnängen, den största i Sthlm. Christoffer P lämnade i slutet av 1720-talet familjegården på Södermalm. 1726 inköpte han ett stort stenhus i kv Venus i Gamla Stan. Detta blev en gynnsam affär för P, som efter omfattande reparationer av huset dels själv flyttade in i en stor lägenhet, dels kunde hyra ut ett flertal lägenheter och källare i det centralt belägna huset. Det blev senare grunden i den Pauliska donationsfonden. Avkastningen av huset skulle årligen delas ut till fattiga borgaränkor och föräldralösa flickor. Fonden äger fortfarande (1994) huset.

Christoffer P fick i två äktenskap med döttrar till förmögna handelsmän i Sthlm, Sara Bedoire, dtr till Jean B d ä (bd 3) och Johanna Thormöhlen, 15 barn, av vilka nio nådde vuxen ålder. Under sina sista år drev han familjeföretaget tillsammans med sonen Lorentz P (1725—85). Denne hade redan från 15 års ålder varit verksam i faderns yllefabrik. 1749 övertog Lorentz P faderns verksamhet tillsammans med två yngre bröder; från 1750-talet var han dock ensamägare.

Lorentz P gifte sig med sin kusin Christina, dtr till den förmögne brukspatronen Johan Suck dy. Äktenskapet var barnlöst, vilket troligen var en bidragande orsak till att han 1776 uppsade sitt burskap i Sthlm och lade ner rörelserna. Därefter var P mestadels bosatt på gården Stora Säby, Österåker, Sth, som han förvärvat 1768.

Lorentz P:s äldre halvbröder Johan (1714-74), Niclas (1714-81) och Carl Christoffer P (1718 — 94) grundade alla egna fabriker och gifte sig med döttrar till förmögna handelsmän i Sthlm, Johan med Anna och Carl Christoffer med Sara, båda döttrar till Samuel Worster, och Niclas med Maria, dtr till Simon Fredric Küsel (bd 21, s 741). Johan och Niclas P drev från 1731 gemensamt en stoff- och tröjfabrik men delade på verksamheten 1745. Niclas efterträdde 1746 Hinrich Hahr som spinnhusdirektör. Minst lyckosam var Carl Christoffer P som kom på obestånd och tvingades lämna sina fabriker i slutet av 1750-talet. Johan, Niclas och Lorentz P räknades till den förmögna s k Skeppsbroadeln; ingen av Christoffer P:s söner visade dock intresse för det politiska livet i Sthlm.

När litteraturen omnämner de framgångsrika Pauliska manufakturerna räknas de oftast som en verksamhet. Så uppges bl a att familjen P 1746 hade 87 vävstolar i gång och att den 1754 förfogade över 133 stolar för stofftillverkning (Kjellberg, s 413). I de Pauliska fabrikerna spelade den kvinnliga hemarbetskraften en större roll än i någon av de andra stora yllemanufakturanläggningarna i Sthlm. Till skillnad från många andra under 1700-talet uppväxande yllemanufakturer hade familjens fabriker dragit sig fram nästan helt utan bidrag från Lands-hjälpsdeputationen och Manufakturkontoret.

Niclas P var från slutet av 1760-talet bosatt på Skeppsbron 26, vilket hus han inköpt 1766. Förutom flera andra fastigheter i Gamla stan ägde han även Annelund vid Frösunda i Solna. Testamentariskt bestämde P att hans förmögenhet skulle bilda en fond för fattiga och värnlösa i Sthlm, vilken skulle förvaltas av Borgerskapets änkehus. Fonden kallades Pauliska testamentsfonden och avkastningen skulle årligen delas ut enligt en särskild instruktion. Stora donationer till välgörande ändamål gjorde bl a även Johan P:s son handelsbokhållaren Johan P (1752 — 1819). Denne testamenterade större summor till Samfundet Pro Fide et Chris-tianismo och till Murbäckska inrättningen för fattiga flickors uppfostran.

Niclas P:s son Niclas P (1742 - 1812) vann burskap som fabrikör i Sthlm 1769 och byggde som grosshandlare och skeppsredare upp en ansenlig förmögenhet. Han var den ende av släkten som under 1700-talet deltog i Sthlms styrelse, dels 1777 — 88 som en av borgerskapets taxeringsmän, dels som ledamot av borgerskapets äldste 1786 — 94. Han ägde en period fastigheten i hörnet Skeppsbron — Slottsbacken. Innan huset revs 1868 hade bla Riksarkivet sina lokaler där. P tillhörde även Borgerskapets änkehus' direktion. Han ägde hela eller parter i flera skepp. 1787 köpte han aktier i Västindiska kompaniet och s å blev han en av fyra direktörer i kompaniet. För att kunna driva detta blev dessa tvungna att skjuta till egna medel. Under 1790-talet försämrades P:s ekonomiska situation drastiskt. Skeppsfarten gick med förlust, och utländska handelskriser förvärrade situationen. P kom in i en lånekarusell som 1799 tvingade honom att begära sig i konkurs. När han avled uppgick boets tillgångar till knappt 150 rdr bko.

Betydligt skickligare hade Niclas P dy:s bror Johan Christoffer P (1743-1823) förvaltat sin förmögenhet som grosshandlare och brukspatron. Från 1790-talet var han en av Sthlms viktigaste exportörer. Bouppteckningen efter honom visade tillgångar på över 200 000 rdr bko förutom några järnbruk som ej upptagits då de låg under annan domsaga. Han ägde även några skepp samt fastigheter i Sthlm. Med hans son grosshandlare Carl Fredrik P:s (1792-1860) död slöts släkten P på manssidan.

Det var inte helt ovanligt att driftiga till Sthlm invandrade företagare lyckades lägga grunden till en solid ekonomisk plattform som deras barn och barnbarn kunde bygga vidare på. Genom en kombination av affärssinne och lyckosamma giften blev dessa på någon generation fullständigt acklimatiserade samtidigt som handelsdynastier skapades. En del kom to m att räknas till den sk Skeppsbroadeln. Namnen på flera av dem som tillhörde denna vittnar om den utländska bakgrunden och släkten P är ett illustrativt exempel.

Författare

Ulla Johanson

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Bemedl:kommissionens societetslängder, bouppteckmar; handelskolks prot, lagfarts- o uppbudsprot, allt i SSA; B Broo-mé, Suck-Pauliska arkivet (SSAA 1945); C Forsstrand, Köpmanshus i gamla Sthlm (1917); G Hahr, Hinrich Hahr, en handelsman från frihetstidens Sthlm (1966); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730-1815 (1951); G Selling, Säterier o gamla gårdar i stockholmstrak- ten (1977); Omberg 9 (1893).

P:ska manufakturerna: E F Heckscher, De sv manufakturerna under 1700-talet (Ekon tidskr 1937); S Högberg, Sthlms hist 1 (1981); S T Kjellberg, Ull o ylle (1943); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959).

Niclas P (1742-1812): Borgerskapets äldstes arkiv; konkursakt nr 151/1801 i Sthlms rådhusrätts arkiv, SSA; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); T 0:son Nordberg, Gamla stan i Sthlm. Kulturhist beskrivn 1 (1975); H Rosman o A Munthe, a a (1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pauli, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8057, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8057
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pauli, släkt, urn:sbl:8057, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2024-04-25.