Meriter

2 Nilsson-Ehle, Hans Gregor Gunnar, son till N 1, f 17 juli 1910 i Svalöv, Malm, d 18 mars 1983 i Lund (kbf i Annedal, Gbg). Studentex vid Lunds h a l 9 juni 28, inskr vid LU 12 sept 28, FK 15 sept 31, FM där 30 jan 32, sekr i Société franco-suédois de Lund 37, FL vid LU 15 sept 38, sekr i Alliance francaise Lund-Malmö 39–43, ordf där 49–57, disp vid LU 24 maj 41, FD 31 maj 41, doc i romanska språk där 3 okt 41, sekr i Filol sällsk i Lund 44–46, lektor i engelska o franska vid Katedralskolan i Lund 28 juni 46 (tilltr 1 juli 47)–30 juni 57 (tjänstl från 1 juli 56), univ:lektor i romanska språk vid LU 1 juli 56–30 juni 57, prof i samma ämne vid GU 27 juni 57–77, ordf i Svensk-italienska fören i Gbg 58–76. – LVSL 49 (sekr 54–56), LHVL 52, LVVS 59.

G 1 juli 1941 i Växjö m FM Agnes Mari-Ann Richert, f 4 okt 1915 i Sthlm (enl fdb för Växjö), dtr till kaptenen Carl Gustaf Smedberg o fängelsedir FK Elsa Hedvig Kristina R.

Biografi

Hans N fick sin vetenskapliga skolning i ett ovanligt kvalificerat seminarium under den betydande romanisten E Walberg. Avhandlingen, Les adverbes en -ment compléments d'un verbe en francais móderne (1941), är en synkronisk studie över en viktig grammatisk kategori i franskan och utfördes enligt idéer som innebar en förnyelse inom sv romanistik. Den däri framförda uppfattningen om språkvetenskapens mål, mening och metoder satte sin prägel på N:s senare insatser som forskare och handledare. Hans intresse var från början inriktat på fundamentala lingvistiska kategorier och systemspecifika element. I ett arbete från 1947, Les propositions complétives juxtaposées en italien moderne, behandlar han de asyndetiska kompletivbisatsernas syntax i italienskan och i ett senare, L'attribut de l'objet en francais. Esquisse d'une étude (Studia neophilologica 1952/53, 1953), skriver han om objektivpredikativets och appositionens syntax i franskan. Ämnesvalen visar N:s originalitet och båda arbetena hör till standardlitteraturen inom sina ämnesområden.

N:s senare produktion kom alltmer att behandla italienskan, och han arbetade för inrättandet av en professur i detta språk vid GU. N fick med tiden en mycket stor kännedom om Italien, dess språk och kultur. Han intresserade sig särskilt för staden Rom och dess speciella dialekt, il romanesco. I synnerhet engagerade honom sonettdiktaren G G Belli (1791–1863), som utvecklade denna dialekt till ett uttrycksfullt litterärt språk. N blev en av de få skandinaver som skaffade sig en ingående kunskap om dennes verk och värld. Under sina sista år i tjänst och efter sin pensionering sysslade N med forskning rörande komparativen i de sydromanska språken, framför allt i italienskan, men hann inte slutföra dessa före sin plötsliga bortgång.

N upprätthöll omfattande internationella vetenskapliga förbindelser – med hans danska kolleger var de särskilt långvariga och intima. Han blev också medlem i flera lärda sällskap och föreningar, bl a i Italien, det land som han speciellt under senare delen av sitt liv helst besökte.

Kännetecknande för språkvetenskapsmannen N var, förutom förmåga till nyansering och klassifikatorisk förenkling, precision och "finesse". En genre där dessa egenskaper särskilt kom till uttryck var recensionen. Konsten att skriva dylika behärskade han på ett i det närmaste mästerligt sätt, och dessa blev ofta smärre vetenskapliga studier.

Den såväl naturvetenskapliga som humanistiska miljö ur vilken N kom gjorde honom till en sammansatt personlighet, där både sensibilitet och skarpsinne förenades. Hans stora intresse vid sidan av språkvetenskapen var musiken. N var en mycket god violinist och tillhörde bl a i 20 år Lunds orkesterförening.

Författare

Lars-Olof Skoglund

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Les adverbes en -ment compléments d'un verbe en francais möderne. Etude de classement syntaxique et sémantique. [Akad avh.] Lund 1941. 4:o. 242 s. (Études romanes de Lund ..., 3.) – Sur les adverbes en -menl qui signifient "en qualité de ...", "å titre de ..." (Mélanges de philologie offerts å Johan Melander 19 21/3 43, Upps 1943, s 140–160). – Les propositions complétives juxtaposées en italien möderne. Lund 1947% 120 s. (Études romanes de Lund ..., 9; även LUÅ, N.F., avd 1 [Teologi, juridik o hum ämnen], bd 43, nr 8.) – Observations sur la soudure syntaxique du groupe 'faire + infinitif (Studia linguistica, année 2, 1948, Lund & Khvn (tr Lund), s 93–118). – Mörner, Agnes Marianne (SMoK, 5, Sthlm 1949, s 393 f)- - Iolagioiala voglio adesso (Mélanges de philologie romane offerts å m. Karl Michaelsson par ses amis et ses éléves, Gbg 1952, s 382-385). - Randanmärkningar till skolöverstyrelsens nya metodiska anvisningar (Riksföreningen för lärarna i moderna språk, [Meddelande,] 1953, [Sthlm, tr] Bromma [1954], s 21–36). – Per uno studio sintattico dell'opera del Belli (Lingua nostra, 14, 1953, Firenze, 4:o, s 40–42). – Vieux francais lait, laidement – une question d'histoire sémantique (Ro-mance philology, vol 8, 1954/1955, Berkeley and Los Angeles, s 79–90). – Letteratura popolare e dialetto di Roma dopo il 1830 (HVLA, 1954-1955, Lund 1955, s 63-78). - Voci romanes-che, aggiunte e commenti al vocabolario roma-nesco Ciappini-Rolandi. Lund 1957. XIII, 128 s. (Tills med P Belloni; SVSL, 50.) – Spärr det enda rimliga [enkätsvar] (Götheborgske spionen, årg. 26, 1961, Gbg, 4:o, nr 3, s 8). – 1 Romanische Bibliographie... 1961–1962, Tübingen 1965, s 333, anförs som nr 7202 ett bidrag Les adverbes--prédicats till lOe congrés intemational de linguistique et philologie romanes i Strasbourg 23–28 april 1962 utan att dock återfinnas i kongressens Actes, Paris 1965. – Bidrag i: Studia neophi-lologica, vol 15-16, 1942/43-1943/44, 20-21, 1947/48–1948/49, 25–26, 1952/1953–1953/1954, 28–29, 1956–57, Upps 1942–1957[-58]; Moderna språk, 1943, 1948–49, 1952–53, 1969, Malmö; Theoria, a Swedish journal of philosophy and psychology, vol 10, 1944, Lund (recensioner); vidare Lunds dagblad 9/6 1953, SvD 13/11 1954 o 24/11 1958 samt SDS 25/10 1958.

Utgivit: Jeunesse francaise. Textes choisis el commentés. Lund 1952. 136 s. (Tills med D Naert.) Ny tr 1955. 3.-4. tr 1957, 1961. - 35 franska stilar av kombinerad typ. Lund 1954. 53 s. 2. tr 1959. Nyckel till 35 ... 1954. 48 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 juni 1957, nr 3, RA.

Inbjudan till den högtidlighet vid univ i Gbg varvid ... prof i romanska språk H N ... installeras... (1958); L Lindvall, H N (1910–1983) (WS, Minnestal hållna på högtidsdagarna 1984 o 1985, 1985); B Romberg, nekr över N (SvD 24 mars 1983); Väd 1983.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans G G Nilsson-Ehle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8106, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8106
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans G G Nilsson-Ehle, urn:sbl:8106, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2024-04-20.