Samuel Norberg

Född:1752-07-15 – Hubbo församling, Västmanlands län
Död:1843-02-10 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Boktryckare, Förläggare, Bruksidkare


Band 27 (1990-1991), sida 146.

Meriter

Norberg, Samuel, f 15 juli 1752 i Hubbo, Vm, d 10 febr 1843 i Gbg, Domk. Föräldrar: prosten Olof N o Christina Petræa. Skeppsskrivare vid Ostindiska kompaniet i Gbg, anställd på kompaniets fartyg åtminstone 7579, deläg i Smittska tryckeriet, Gbg, 82, ensam ägare där 83, utgav Götheborgska (Götheborgs) Nyheter från mars 82, led av Boktryckaresocieteten i Sthlm 26 juni 82, utg av Götheborgs Alleh från 18 jan 86, ägare av Mölndals gamla pappersbruk, Mölndal, 9212, deläg i Korndals pappersbruk där 96, ensam ägare till bruket 01, led av Götiska förb i Gbg 22, överdir:s titel 15 april 23, led av dir för Sällsk för växelun-dervisn:s befrämjande i Gbgs stift. LWS 29.

G 1) 17 mars 1782 i Gbg, Domk, m Maria Christina Smitt, f omkr 1745 (enl db 1783) trol där, ibid, d 2 sept 1783 där, ibid, dtr till gymnasieboktryckaren Immanuel S o Anna Catharina Hencke; 2) 11 juli 1784 i Gbg, Domk, m Fredrika Maria Nordblom, f 23 mars 1758 (enl personalförteckn för Domk) trol där, ibid, d 14 jan 1822 där, ibid, dtr till komminister Lars Magni N o Ulrika Beata Ingman.

Biografi

Om N:s tidigare år saknas underrättelser. Han blev föräldralös vid 16 års ålder, kom som ung till Gbg, där han gick i Ostindiska kompaniets tjänst som skeppsskrivare. 1775 var han kvartermästare på skeppet Finland, 1777 på Terra Nova och 1779 extra konstapel på Finland, samtliga destinerade till Kanton.

Hur N kom att ägna sig åt boktryckarverksamhet och fick utbildning inom yrket är okänt. Genom sitt gifte blev han ägare av det Smittska tryckeriet, som var en avläggare till stadens första tryckeri, Amund Grefwes (bd 17). Han kom därmed i besittning av en ganska betydande förmögenhet, vilken han genom duglighet och energi kunde ytterligare föröka. Det goda anseende han tidigt åtnjöt som yrkesman framgår bl a av att Gustav III under kriget mot Danmark 1788 anlitade honom för tryckningen av sin deklaration mot den danska överbefälhavaren. När N i början av nov s å lät tillställa kungen ett brev, som kommit från Finland med skarpa beskyllningar mot armén där, fick han kungens tillstånd att trycka den mycket uppmärksammade skrivelsen. Han var uppenbarligen verksam i den rojalistiska propagandan.

När Gbg 1792 härjades av en omfattande brand drabbades även N. Hans tryckeri, som var beläget vid Drottninggatan, och en stor del av hans lager brann upp. Han hamnade i en svår ekonomisk situation och övervägde att lämna tryckeriverksamheten och återinträda i Ostindiska kompaniets tjänst. Av kompaniet fick han dock erforderligt stöd och kunde fortsätta verksamheten. Han erhöll också bistånd av konkurrenten Lars Wahlström, som lät honom använda sina stilar och pressar för den viktiga tidningsutgivningen. N skaffade snart nya tryckerilokaler vid Torg- och Klädespressaregatorna.

N var inte bara boktryckare utan även förläggare och bedrev försäljning av sina alster genom kommissionärer på andra orter. Bouppteckningen efter N upptar inte mindre än tio kommissionärer från Lund i söder till Härnösand i norr och Hfors i öster. En grundsten i hans verksamhet var dock tidningsutgivningen. N gav ut två av stadens tidningar, Götheborgs Allehanda och Götheborgska Nyheter. I sin egenskap av gymnasieboktryckare hade han visst företräde då det gällde officiella publikationer för konsistoriet och gymnasiet. Han tryckte bl a Götheborgs stifts-tidningar, konsistoriecirkulär, teser för pastoralexamen, skolkataloger och allmänna kungörelser, vilket gav honom en jämn sysselsättning. Efter en överenskommelse med VVS tryckte han från 1806 dess handlingar.

En betydande del av N:s produktion utgjorde den teologiska litteraturen, ett område där han också var förläggare. Det var säkerligen en lönsam satsning. Vid tiden för branden var N sysselsatt med en stor bibelupplaga. Tryckningen kunde dock fortsätta, företaget blev en stor framgång och upplagan uppgick till 16 000 exemplar; enligt N själv var det "förmodligen den största bibelupplaga, som i vårt land blivit gjord". Utöver bibelutgåvan 1794 gav N ut ytterligare två upplagor (1800 och 1809). Psalmboken kom ut i nya upplagor under hela hans verksamhetstid. Bland de många uppbyggelse-böcker som han förlade var även en upplaga av Thomas a Kempis, Den lille Kempis, som kom i en åttonde utgåva 1842. Från teologiskt håll uppskattades N:s insatser: "Genom din konstfärdighet är utgivandet av uppbyggelseskrifter i en lång tid oavbrutet" (af Wingård).

I N:s produktion av skönlitterära verk, som inte var så omfattande, ingick bl a några romaner av Walter Scott och en av Ann Radcliffe, populär representant för "the Gothic novel". Av Nikolai Karamzin, inte så ofta översatt under 1800-talet, kom Berättelser (1806). Sv litteratur representerades av några verk av göteborgsförfattare. Lönsamma förlagsartiklar var folkvisor och historier av typen Mästerkatten i stövlar. Särskilt under det slutande 1830-talet utgav N mängder av sådant tryck. Bouppteckningens översikt av firmans lager upptar ca 130 visor och ett 30-tal historier.

Bland de mer speciella verk N förlade var J A H Reimarus' avhandling om åskledare, den första för allmänheten avsedda skriften i ämnet. Intressant är vidare en bok om Paris i det nittonde århundradet av advokaten P Jouhaud, till vilkens översättning N själv tog initiativet. Hos honom utkom också 1823 den första i Sverige publicerade läroboken i boktryckarkonst, författad av C G Täubel och översatt från tyskan.

N ägnade sig också åt papperstillverkning. Den närmaste anledningen härtill var behovet av papper för den stora bibelupplagan. 1792 övertog N det s k Mölndals gamla pappersbruk och 1796 även bruket Korndal. Verksamheten koncentrerades till Korndal (nuv Papyrus), och när den var som livligast omfattade arbetarstammen ca 20 man.

N hade även en bostad i Mölndal och kom att betyda mycket för orten. Han blev något av en välgörande patriark för samhället. I Götiska förbundet i Gbg meddelade N i nov 1822 att han på egen bekostnad höll på att upprätta en skola i Mölndal. Medel för verksamheten hade insamlats och han var beredd att själv tillskjuta en summa. Byggnaden skulle ställas till förbundets förfogande om detta ville till Mölndal flytta den skola som drevs i Trollhättan, där problem hade uppstått. Förbundet accepterade N:s förslag, och 1 dec 1824 invigdes skolan av förbundets ordförande biskop af Wingård. I anslutning till invigningen blev N vasariddare. Hans betydelse för Mölndal framgår av att staden uppkallat en gata efter honom.

Sitt intresse för skolor och undervisning har N dokumenterat även på annat sätt. Till hemsocknen Hubbo donerade han och hans hustru 1820 5 000 rdr bko till en fattigskola. Han inköpte en fastighet till bostad åt läraren, och 1826 kunde skolan börja sin verksamhet. Undervisningen byggde på den populära växelundervisningsmetoden, och N utarbetade själv en instruktion för skolan. Han var också ledamot av direktionen för Sällskapet för växelundervisningens befrämjande inom Gbgs stift. N:s intresse för ungdomens utbildning sträckte sig även till den högre undervisningen. Han instiftade 5 sept 1823 ett stipendium vid UU och skänkte för ändamålet 2 400 rdr bko.

Det tryckeri N kom i besittning av utvecklades genom hans duglighet och driftighet till ett framgångsrikt företag. Vid hans död övergick det i syskonbarnens ägo. Systersonen Anders Weström (17731858) fortsatte firman under namnet Norbergska tryckeriet. Verksamheten där låg dock nere från 1848 till 1855, då tryckeriet inköptes av S A Hedlund (bd 18).

Författare

Gösta Engström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i UUB (bl a många till J H Schrö-der).

Tryckta arbeten

Utgivit: Götheborgska nyheter (från 1793 Götheborgs nyheter). 17821843. Gbg. Götheborgs allehanda. 17861843. Gbg. 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs rådhusrätt före 1900, E III a:81 (boupptecknrar 1843), GLA; Sv ostindiska kompaniets arkiv, Matr över personal till sjöss under 3:e o 4:e oktrojen, GUB.

T Althin, Papyrus 18951945 (1945); M Axelson, Vandringar i Gbg o dess omnejd, 1 (1861); G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); C W Bottiger, Sjelfbiogr anteckmar o bref (1881); G Erikson, Folkskolans hist i Västmanlands län (1942); N Eriksson, VVS i Gbg 17781874 (1978); C J Gardell, Götiska förb:s skola i Mölndal 18241924 (1924); S Gulin, Gbgs hjärta, 2 (1978); Götiska förb 1815 -1915 (1915); RF Hochschild, Memoarer, 1 (1908); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); G Lcxt, Bok o samhälle i Gbg 17201809 (1950); Lundstedt; E Lönnroth, Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv (1986); Nord lex för bokväsen, 2 (1962); Odhner 3:1 (1905); SMoK; Testamenten o författn:ar om stipendier, gjorde af enskilda, för studerande vid K acad i Upsala, 3 (1828); N Wessel, Gbgs typografiska fören 18841934 (1935); G Wickström, Götiska förb:s skola (Mölndals hembygdsfören:s årsskr 1985); C F af Wingård, Tal wid skolans i Mölndal invign (1824); Västerås hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Norberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Engström), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8178
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Norberg, urn:sbl:8178, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Engström), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se