Meriter

6 Nordenskjöld, Nils Otto Gustaf, sonsons son till N 1 systerson till N 4, f 6 dec 1869 i Hässleby, Jönk, d 2 juni 1928 i Gbg, Annedal. Föräldrar: översten Otto Gustaf N o Anna Elisabeth Sofia Nordenskiöld. Mogenhetsex vid h a l i Östersund 26 maj 86, inskr vid UU 20 sept 86, FK där 26 jan 89, extra geolog vid Sveriges geol undersökn (SGU) somrarna 89 o 90, studier vid univ i Greifswald vintern 93, FL vid UU 31 maj 93 o 24 febr 94, disp 14 mars 94, doc i mineralogi o geologi 17 april 94, FD 31 maj 94, upprätthöll delar av professuren i mineralogi o geologi 1 juli–31 dec 94, allt vid UU, studerade petrografi i Paris maj–juni 95, ledde vetensk exp:er bl a till Eldslandet o Patagonien aug 95–april 97, till Alaska mars–nov 98, till de antarktiska regionerna okt 01–jan 04, till Grönland maj–aug 09 o till Peru o Chile juni 20–april 21, prof i geografi (med handelsgeografi) o etnografi vid GH från 29 maj (k fullm 30 juni) 05, led av en komm i Gbg ang inrättande av en handelshögsk där 06, av internat polarkommissionen 07, ordf där 13–18, ordf i Geografiska fören i Gbg från hösten 08, led av styr för J E Ekmans gåvofond för inrättande av handelshögsk:kurser där 13, av styr för Gbgs museum från 14, av styr för Gbgs stadsbibi från 25 sept 14, prorektor vid GH 8 april (tilltr 1 juni) 14–29 sept 23, lär i ekon geografi vid handelshögsk:kurserna 15, led av rektorsnämnden vid GH 16–24, av styr för Gbgs botan trädgård från 25 nov 18, v ordf i styr för D Broströms donation från 17 maj 19, led av styr för Gbgs handelshögsk från 21, rektor där från 4 juli (k fullm 27 juli) 23, lär i ekon geografi där från 23. – LVA 16, LWS 08 (sekr 08–23, ordf 24), led o hedersled av ett stort antal uti akad:er o lärda sällsk.

G 21 okt 1905 i Kristiania, Uranienborgs kyrka, m Karen Antoinetta Berg, f 15 febr 1882 i Sem, Vestfold, d 15 mars 1981 i Gbg, Annedal, dtr till valfångststationsägaren Lauritz Jacob B o Martha Bull.

Biografi

Otto N hade som skolpojke klart för sig vad han ville bli. I sin korta självbiografi, ingiven till VA (1917) skrev han: "Redan mycket tidigt var jag starkt intresserad av allt som rörde resebeskrivningar och avlägsna länder samt kartor och redan då var det min önskan att inrikta mina framtidsstudier så att jag en gång skulle kunna erhålla arbeten på dylika sätt." Han började sin vetenskapliga bana som geolog för att efter hand bli naturgeograf. Särskilt fördjupade han sig i mineralogi och petrografi. Doktorsavhandlingen, som ledde till docentur, behandlade ett petrografiskt ämne med' anknytning till hans hembygd Hässleby. N inriktade sig emellertid inte på en akademisk karriär utan fullföljde sitt intresse för okända eller föga undersökta trakter. Det var med N:s läggning naturligt att han i hög grad inspirerades av sin berömde morbror Adolf Erik N (N 4). Han understöddes också av dennes ständige mecenat Oscar Dickson (bd 11). Patagonien och Eldslandet var områden som inte varit föremål för vetenskapliga undersökningar vare sig det gällde geografi eller biologi. N ledde en expedition dit, som varade nästan två år. 1890-talet var en fruktbar tid för den glaciologiska forskningen. Ett viktigt mål för N:s expedition var att få kännedom om isens utbredning i Patagonien. Värdefull kunskap vanns också om de sydligaste Kordillererna och det förut relativt okända inre av södra Patagonien. Resultaten av expeditionen redovisades i ett vetenskapligt verk i tre band samt i N:s reseskildring Från Eldslandet (1898). Intresset för sydpolsforskningen – vilken praktiskt taget legat nere sedan James Clark Ross' expedition i början av 1840-talet – hade tagit ny fart vid seklets slut, främst sedan A de Gerlache med fartyget Belgica 1897–98 trängt in mellan öarna i det yttre Antarktis och företagit den första kända övervintringen där. N beslöt sig för att organisera en sv Antarktisexpedition. Innan han satte sin plan i verket gjorde han en kortare expedition med vetenskapsmän och gruvspecialister till Alaska och guldgrävarnas nyupptäckta Klondyke, bekostad av sv finansiärer. Sommaren 1900 åtföljde han den danske löjtnanten G C Amdrup på en expedition till Grönland, där han under två månader skaffade sig erfarenhet gällande utrustning och organisation av en polarexpedition. Deras fartyg Antarctic var ursprungligen ett norskt fångstfartyg, som förvärvats av paleobotanikern A G Nathorst (bd 26) för hans Svalbardsexpeditioner i slutet av 1890-talet. Det som än mer stimulerade N var att den norske kaptenen C A Larsen, som hade vetenskapliga intressen, hemfört intressanta växtfossil från Antarktis.

N önskade att hans expedition skulle ha bredast möjliga vetenskapliga representation. Som kapten på Antarctic, vilket inköpts, anställdes Larsen. Den naturvetenskapliga staben kom att bestå av geologen J G Andersson, meteorologen G Bodman, zoologen K A Andersson, botanisten C Skottsberg, kartografen S A Duse, läkaren E Eklöf och den argentinske löjtnanten J M Sobral. Det hade mött svårigheter att finansiera expeditionen. Tyska och engelska regeringarna anslog visserligen betydande men otillräckliga bidrag. Argentinska staten gav frikostiga gåvor in natura. N fick privata medel från svenskar, men han måste personligen ta upp stora lån för att göra företaget möjligt. Det väckte förvåning att man på officiellt sv håll förhöll sig helt kallsinnig. Adolf Erik N kände sig som släkting jävig och lade inte in sin auktoritet i ärendet. Under ett föredrag i VA 1963 till sextioårsminnet av expeditionen meddelade C Skottsberg att akademins avstyrkande berodde på ett missförstånd. Den inflytelserike Nathorst hade felaktigt fått uppfattningen att expeditionen till väsentlig del skulle livnära sig genom jakt, vilket ogillades. Då expeditionen fick ett oväntat, nära katastrofalt förlopp, visade det sig emellertid att jakt på sälar och pingviner blev ett villkor för överlevnad.

Antarctic lämnade Gbg i okt 1901 och nådde i jan 1902 Sydshetlandsöarna. I febr landsattes N med fem andra deltagare på Snow Hill-ön söder om Graham Land. Fartyget återvände norrut för att samla vetenskapligt material i Eldslandet, Falklandsöarna och Sydgeorgien. Sommaren, dvs okt 1902–mars 1903, kännetecknades av en ovanligt svår issituation. Då Antarctic enligt överenskommelse kring nyåret skulle tränga fram till N:s läger på Snow Hill, fastnade fartyget i isen. En avdelning med J G Andersson som ledare gick över isen mot lägret men nådde inte fram utan måste övervintra under de mest primitiva omständigheter. I jan skruvades Antarctic ned av isen. Besättningen och vetenskapsmännen räddade sig till Paulet-ön. Expeditionen var sålunda delad i tre grupper, som ingenting visste om varandra, och som fick övervintra var för sig. En argentinsk undsättningsexpedition anlände till Snow Hill i början av nov. Under tiden hade de andra delarna av expeditionen oberoende av varandra börjat röra sig mot huvudlägret. I närheten av detta kom de i kontakt med varandra ungefär samtidigt som undsättningsexpeditionen anlände. Sammanträffandet betraktades närmast som mirakulöst och räddade sannolikt livet på merparten av expeditionsmedlemmarna.

Resultatet av N:s expedition blev betydande trots att mycket material gick förlorat genom Antarctics undergång. Graham Land blev grundligt undersökt genom N:s slädexpeditioner från Snow Hill. Mycken information gav också undersökningarna av Antarktis' klimat och isförhållanden. Även i zoologiskt avseende blev expeditionen epokgörande genom rika fynd av djurfossil och tertiära och äldre växtfossil. Genom dessa upptäckter kom forskningen om Antarktis' utvecklingshistoria och del i jordklotets landformationer in i ett nytt skede som förebådade teorierna om Gondwanaland och kontinentalförskjutningen.

N hedrades mycket efter återkomsten till Sverige. Hans och kamraternas populärvetenskapliga skildring Antarctic, två år bland Sydpolens isar, översattes till flera språk och väckte nästan lika stort uppseende som tidigare hans morbrors tvåbandsverk om Vegaexpeditionen. Samtidigt som N outtröttligt kämpade för att skaffa pengar till publiceringen av resultaten från sin expedition, måste han också reglera de skulder som expeditionen ådragit sig. Han fullföljde också återbetalningarna till sista öret. Under hela sitt återstående liv måste därför N leva under flit och stor sparsamhet. Trots detta uppgav han inte tanken på nya expeditioner. 1909 gjorde N en ny färd till Grönland, där han särskilt undersökte det förut ofullständigt karterade Holstenborgområdet. Han gjorde profiler från kusten till inlandsisen och klarlade sammanhanget mellan dem och de olika landskapsformernas bildning. N intresserade sig också för eskimåerna och den danska administrationen på Grönland. I England väckte N intresse för en ny sydpolsexpedition och medel garanterades där. Anslag beviljades också från sv håll, men första världskrigets utbrott omintetgjorde projektet.

De insamlade medlen kom emellertid att användas för en expedition till Sydamerika 1920–21. N planerade studier dels av ett tropiskt område i Perus inre, dels i Sydpatagonien, där han ville fortsätta sina forskningar rörande de stora ismassiven. Han ingick i en peruansk expedition över Kordillererna, som emellertid möttes av åtskilliga svårigheter. Under stora strapatser nåddes urskogsområdet vid en av Amazonflodens källor. N arbetade fram två profiler av Kordillererna och intresserade sig också för en tidigare knappast känd indianstam. Efter en enligt N:s mening alltför kort expedition återvände forskarna till Lima. N begav sig därifrån till södra Chile, där marinen ställt en liten transportbåt till hans förfogande. Med denna gick han in i Kellyfjorden, varifrån han studerade den väldiga San Todeo-glaciärens förland och stora tunga. N har drastiskt skildrat expeditionens vedermödor under iskyla och ständigt strömmande regn.

Kort efter det att N kommit hem från Antarctic-expeditionen erhöll han en nyinrättad professur i geografi med handelsgeografi samt etnografi vid GH, där han senare även blev prorektor. Han gick med stor energi in för att bygga upp den nya geografiska institutionen. Många andra uppgifter lades också på honom, eftersom högskolan var en liten akademi, som gärna ville hävda sig mot de äldre universiteten och StH. Han tog 1908 initiativet till bildandet av Geografiska föreningen i Gbg, det första skandinaviska geofysikermötet i Gbg anordnades 1918 på N:s tillskyndan, och han var 1923 generalsekreterare vid det 17:e skandinaviska naturforskarmötet där. Hans centrala ställning i Gbgs kulturliv framgår av att han var ledamot av styrelserna för stadsbiblioteket, museet och stadens botaniska trädgård. En viktig insats gjorde N som initiativtagare till Handelshögskolan i Gbg (1923), där han verkade både som rektor och som föreläsare i ekonomisk geografi. Ett annat arbetsfält var WS, där han var sekreterare i 15 år. Genom sina goda internationella förbindelser kunde N dit inbjuda framstående föredragshållare, t ex Ernest Shackleton, Roald Amundsen och Knud Rasmussen.

N blev föremål för åtskilliga hedersbetygelser; bl a fick han Vegamedaljen 1904, i VA invaldes han 1916, och han blev även ledamot i flera utländska lärda sällskap. N hade en bred beläsenhet, som i förening med hans lust för skarpa konklusioner och syntetisering, gav honom en pregnant för-fattarprofil. Detta avspeglas i hans omfattande produktion av populärvetenskapliga arbeten. Förutom skildringarna från olika expeditioner skrev han flera översiktsarbeten såsom Polarvärlden och dess grannländer (1907) samt Polarnaturen (1918), ett arbete som utvidgat och kompletterat översattes för att ingå i en handbok som 1928 utgavs av American geographical society i New York. N:s bekantskap med Sydamerika avsatte också flera arbeten, där han tog upp aktuella spörsmål, t ex Kolonisationen och naturfolken (1914), Människor och natur i Sydamerika (1923) samt en omarbetning härav, hans sista bok, Sudamerika, ein Zukunftsland der Menschheit (1927), en i belysning av senare tiders utveckling måhända alltför optimistisk betraktelse.

N var religiös men sökte aldrig påtvinga andra sin tro. Han deltog gärna i kyrkligt arbete och intresserade sig särskilt för de ekumeniska strävandena i Nathan Söderbloms anda. Detta engagemang förde N på resor till olika länder för kontakt med inflytelserika likasinnade.

Bidrag till en karakteristik av N har lämnats bl a av hans vetenskapliga medarbetare. En expeditionsdeltagare uppger, att det under sydpolsfärden inte var så "lätt att komma honom inpå livet; icke så, att han var otillgänglig i sitt yttre uppträdande, tvärtom såg han gärna människor omkring sig, men till sin natur var han närmast sluten. Han var en ganska ung man, då han drog ut på sydpolarfärden, men på oss kamrater, som voro ännu yngre och togo livet lätt, verkade han äldre än födelseåret angav. Vi funno honom allvarlig och mognad och tänkte väl icke så mycket på, att han ensam bar ansvaret och bekymren. Han gjorde dock inga ansträngningar att verka suverän chef, utan frågade gärna andra till råds. ... Jag kan icke erinra mig, att han någonsin förgick sig, även om hans tålamod sattes på hårda prov; vi voro nog tämligen bullersamma och respektlösa, men med karakteristisk försynthet fann han sig dock tillrätta" (Skottsberg 1928). Vetenskapen hade ännu mycket att vänta av N, då han ännu inte 60 år gammal blev påkörd utanför hemmet av en buss och avled några dagar senare.

Författare

Wilhelm Odelberg

Arkivuppgifter

En del av N:s arkiv (självbiogr, dagböcker, ms till vetensk verk, mm) i StUB/VA, en annan del (66 vol: ms, anteckn:böcker, korrespondens, handl ang expeditioner, foton, tidn:klipp mm) i RA. – Brev från N i GUB (bl a till E Lidén), KB (bla till C Forsstrand o E Heckscher), LUB (bl a till C Charlier, C M Fürst, K A Grönwall o F Wulff), RA (bl a 47 st till Anna N o 155 st till fadern O G N), SSA, UUB (bl a till T Fries o H Hildebrandsson o många till A Högbom) o i StUB/VA (bl a många till A Hamberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Zur Kenntniss der s. g. Hälle-flintcn des nordöstlichen Smålands. [Rubr.] Upsala 1893. [Omsl.] 6 s. [Ur Bulletin of the Geological institution of tbe University of Upsala, 1.] – Krystallographische Untcrsuchung einiger o-Nitro- und o-Amidobenzylderivate. [Rubr.] Upsala 1893. [Omsl.] 6 s. - Ueber basische Er-gussgesteine aus dem Elfdalener Porphyrgebiet. [Rubr.] Upsala 1893. [Omsl.] 8 s. - Om de porfyriska gångbergarterna i östra Småland. Sthlm 1893. 28 s. [Ur Geologiska föreningens i Stockholm förh (GFF) s å.] (SGU, Afhandlingar o uppsatser, Ser. C., n:o 133.) – Ueber archadsche Ergussgesteine aus Småland. Inaugural-Diss ... Upsala 1894. 127 s, 2 pl. [Ur Bulletin of the Geol inst 1.] (Även: SGU, C: 135.) – Ueberpostar-chaeischen Granit von Sulitelma in Norwegen und uber das Vorkommen von s. g. Corrosionsquarz in Gneisen und Graniten. [Rubr.] Upsala 1895. [Omsl.] 11 s. [Ur d:o ... 2.] - Om Bossmo grufvors geologi. Sthlm 1895. 20 s, 2 pl. [Ur GFF 1895.] (Även: Meddelanden från Upsala universitets mineralogisk-geol institution, 15.) – Nya bidrag till kännedomen om de svenska hälleflint-bergarterna. Sthlm 1896. 35 s. (Även: SGU, C: 159.) - Från Eldslandet. Skildringar från den sv expeditionen till Magellansländerna 1895-97. Sthlm 1898. 254 s, 22 pl, 1 portr, 1 karta. Bearb övers: La Terre de feu. Paris 1902. IV, 212 s, 1 karta. – Sammanfattande slutrapport från den Ek-Nordenskjöldska Klondike-expeditionen sommaren 1898 / Bil. A... Beskrifning å den af expeditionen förvärfvade egendom / Bil. B ... Kort förslag till fortsatt verksamhet inom Klondike-området. [Rubr.] Sthlm 1898. (6) s. [Undert.] – Preliminary report of the origin, plan, and general progress of the Swedish expedition to the Magellan territories, in 1895—97 (Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Expedition nach den Magellansländern 1895–1897, Bd 1, Sthlm [1898–J1907, s 1-12, 1 pl = n:o 1; även sep med omsl: The Swedish expedition ... 1895-97, 1898). - Uber die postterti-ären Ablagerungen der Magellansländer nebst einer kurzen Ubersicht ihrer tertiären Gebilde (ibid, s 13-80, 6 pl, 1 karta = 2). – Explanatory notes to accompany the geological map of the Magellan territories ... (ibid, s 81–85, 1 karta = 3 [1899]). – Ubersicht der zoologischen Arbeiten während der schwedischen Expedition nach den Magellansländern (ibid, 2, [1898-J1907, s 1-7 = 1, även sep med omsl 1898). – Uber die Kon-taktverhältnisse zwischen den archaeischen Por-phyren ("Hälleflinten") und Graniten im nord-östlichen Småland nebst Bemerkungen iiber die gemischten Gänge derselben Gegend. [Rubr.] Upsala 1901. [Omsl.] 27 s, 1 karta. - Die Land-schaftsformen der Magellan-Länder mit besonde-rer Riicksicht auf die glacialen Bildungen (Verhandlungen des siebenten internationalen Geo-graphen-Kongresses, Berlin 1899, T 2, Berlin 1901, s 303 – 306). - Conferencia ... Leida en el Politeama argentino el dia 9 de Diciembre de 1903 (La Argentina en los mares antårticos, Buenos Aires 1903, 4:o, s 122-130). – Antarctic. Två år bland Sydpolens isar. D 1–2. Sthlm 1904. ([Omsl:] Bibliotek för resebeskrifningar, 35.) 1. XXXIV, 486 s, 1 portr, 32 pl, 2 kartor. 2. 552, (8) s, 41 pl, 3 kartor. (Tills med J. Gunnar Andersson m fl; s 353–397 o 527v552 av N.) Övers: "Antarctic", Zwei Jahre in Schnee und Eis am Siidpol, Bd 1 -2, Berlin 1904, XXII, 372 s, 1 portr, 1 pl, V, 405 s, 4 pl, 2 kartor; Viaje al Polo sur, expedi-ciön sueca å bordo del "Antårtico", T 1–2, Barcelona 1904-05, 592 s, 1 portr, 13 pl, 2 kartor, 653 s, 15 pl, 3 kartor; Antarctica or Two years amongst the ice of the South Pole, London (även New York & London) 1905, XVIII, 608 s, 1 portr, 4 pl, 4 kartor, [ny utg:] 1977, VII s, s V–XVIII, 608 s; K jizni tocne, dva roky ve snéhu a ledu, d 1–2, Praha 1909, XVI, 331 s, 1 portr, 1 pl, 1 karta, 371 s, 2 pl, 1 karta; förk utg: Au pöle antarctique, Paris [1905], IX, 403 s; In het zesde verelddeel (Antarktis), twee jaren in sneeuw en ijs an de Noordpool [!], 's-Gravenhage 1907,4:o, (8), 145 s. – Die kryslallinischen Gesteine der Magellansländer (Wissenschaftliche Ergebnisse 1895-1897, 1, [1898-]1907,s 175-240, 1 pl = 6 [1905]). – Schlussworte (ibid, s 253-256 = 8 [1907]). — Polarvärlden och dess grannländer. Sthlm 1907. 214 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, N F, 5.) Övers: Die Polarwelt und ihre Nachbarländer, Leipzig und Berlin 1909, VII, 220 s, 1 pl; Le monde polaire, Paris 1913, XI, 324 s, 20 pl, 10 kartor. – Les mines de quivre sur le territoire de Pors-anger. Finmarken, Norvége. [Rubr.] Helsingborg 1909. 24 s, 1 karta. [Även:] On the copper-ores in the district of Porsanger. (Finmarken. Norway.) [Rubr.] Helsingborg 1909. 20 s, 1 karta. – Geo-graphische Ergebnisse der schwedischen Siidpo-larexpedition 1901–1903 (Neuviéme congrés international de géographie Geneve, 27 juillet - 6 aout 1908, Compte rendu des travaux du congrés T 1, Geneve 1909, s 368-377). - Uber die Beziehungen zwischen Geologie und Land-schaftsformen in Mittelschweden ... [Rubr; omsl:] Fuhrer der morphologischen Exkursion in Mittelschweden. Excursions: (C 1), (C 2), (C 3), (C 4), C 5. Sthlm 1910. 51 s, 3 pl. (Tills med S De Geer; [Livret-guide des excursions en Suéde du XIC congrés géologique international,] 36 [omsl].) – Die schwedische Siidpolar-Expedition und ihre geographische Tätigkeit. [Rubr.] Sthlm 1911. [Omsl.] 4:o. 232 s, 16 pl, 3 kartor. ([Omsl:] Wis-senschaftliche Ergebnisse der schwedischen Siidpolar-Expedition 1901–1903 unter Leitung von Dr. O N, Bd 1, Lieferung 1.) – Mineralogiska afdeiningen. 1861–1911 (Göteborgs museum 1861–1911 [utg av C Lagerberg], Gbg 1911, 4:o, s 228-236). - Några drag ur Trollhättans och Göta älfs utvecklingshistoria (Trollhättan, dess kanal- o kraftverk: historik o beskrivn d 1, Sthlm 1911, 4:o, s 1 -22; även sep). - fiber die Fjorde und Fjordgebiete (Compte rendu de la XI:e session du congrés géologique international (Stockholm 1910), Sthlm 1912, s 469–473). – Die geologischen Beziehungen zwischen Sudame-rika und der angrenzenden Antarktika (ibid, s 759–765). – Excursion C 5. Morphologie von Mittelschweden (ibid, s 1369–76). – Några ord om Geografiska föreningens tillkomst, verksamhet och närmaste önskemål (Meddelanden från Geografiska föreningen i Göteborg, 1, 1912, Gbg, s 3 –6). – Antarktis. [Rubr.] Heidelberg 1913. [Omsl.] 29 s, 1 karta. (Handbuch der regionalen Geologie hrsg v G. Steinmann und O. Wilckens, Bd 8, Abt 6, H 4.) – Wissenschaftliche Reisen. Géographie (Schweden, historisch-statis-tische Handbuch ... hrsg v J. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 1. Land und Volk, Sthlm 1913, s 682 –690; även: Sweden, historical and statisti-cal handbook ..., 2. ed, Engl issue, p 1. Land and people, Sthlm 1914, s 622-630: Scientific travels, Geography; Sveriges land och folk,' hist-statistisk handbok ..., 2. uppl, sv ed, d 1, Sthlm 1915, s 585–592: Vetenskapliga resor, Geografi). – Kolonisationen och naturfolken. Drag ur nutidens kolonialpolitik o kolonialstyrelse. Sthlm 1914. VIII, 175 s. (Populärt vetensk förel vid Göteborgs högsk, 12.) – Arktis (Illustrierte Län-derkunde ... hrsg v E Banse, Braunschweig ... 1914, s 326-332, [ny tr] 1922). - Antarktis (ibid, s 333–335). – Rapport sur les voyages et les travaux géographiques exécutés par les explo-rateurs et les géographes suédois depuis 1'année 1889 (Atti del X congresso internazionale di geografia Roma 1913 Roma 1915, s 246-251). – Die ozeanographischen Ergebnisse der schwedischen Siidpolarexpedition. Sthlm 1917. [Omsl.] 4:o. 68 s, 4 pl, 3 kartor. (Wissenschaftliche Ergebnisse ... 1901–1903,1:2.) – Landskapsstudier i mellersta Norges fjälltrakter (Meddelanden från Geogr fören i Göteborg, 2, 1917, s 3-28). – Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps och vitterhetssamhälle å dess högtidsdagar 1909–1918. Gbg 1918. 106 s, 9 pl. ([Föret:] Under medv av Q A] Jägerskiöld o [L] Stavenow; WSH, F 4, h 20 (1917), n:r 1.) – Polarnaturen. Sthlm 1918. XII, 143 s. (Populärt vetensk förel ..., 15.) Övers (utvidgad): Polar nature: A general charac-terization of Polar nature (American geographical society, special publication no. 8. The geography of the Polar regions ... ed by W. L. G. Joerg, New York 1928, s 3–90). – Några klimattyper från inlandsisens randområden och deras betydelse för kännedomen om istidens klimat (Forhand-linger ved de skandinaviske Naturforskeres 16. Mete i Kristiania den 10. –15. Juli 1916, Kristiania 1918, s 355-357). - Några konturlinjer kring ett blivande havsmuseum i Göteborg (Dan Broström 1870 1/2 1920, några kapitel sjöfartshistoria ..., Gbg 1920, 4:o, s 55-60). - Geografisk Forskning og geografiske Opdagelser i det nittende Aarhundrede. Khvn 1920. 159 s. (Jord-klodens Udforskning [1]. Det nittende Aarhundrede skildret af nordiske Videnskabsmaend ..., 19:1.) Sv utg: ... och geogr upptäckter under nittonde århundradet. Sthlm 1921. 4:o. 159 s. [Det nittonde århundradet, fristående bd.] – Die nordatlantischen Polarinseln. [Rubr.] Heidelberg 1921. [Omsl.] 30 s, 1 karta. (Handbuch der regionalen Geologie 4:2 b, H 24.) – Människor och natur i Sydamerika. Sthlm 1923. 240 s. (Populärt vetensk förel ..., 21.) Omarb övers: Süd-amerika. Ein Zukunftsland der Menschheit. Natur, Mensch, Wirtschaft. Stuttgart 1927. XI, 244 s, 20 pl. – Göteborgstraktens ytformer och deras förhållande till stadens läge (Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum 2. O N m fl, Göteborgstraktens natur, Gbg 1923, s 503–515). – Explorations chez les Indiens Campas dans le Perou (Meddelanden från Geogr fören i Göteborg, 3, 1924, s 3-26, 2 pl). – Dersiidame-rikanische Volkstypus (Menschen und Men-schenwerkc ... [även eng o fr titlar], hrsg A Keitner, Bd 1, Wien 1924, 4:o, s 487 f, [övers:] 488 f, 489 f). – Jorden: Polarområdena (Nordisk världsatlas, utg av S. Zetterstrand o K. D. P. Rosén, Sthlm 19[19-]26, fol, [1. Kartblad,] 37, med text i [3.] Beskrivningar till kartbladen 37–50, 1926, s 4 f: Kartblad nr 37 Polarområdena, jämte: ... P. M. angående kartblad nr 37 ... [rubr], u o o å, 8:o, (3) s; ny fullst revid uppl: Världsatlas, med texten Geografiska skildringar och beskrivningar till kartorna i Allt för allas världsatlas, 19[31–]34, fol; endast kartbl). – Nord- und Siidpolarländer (Enzyklopädic der Erdkunde ..., T [35], Leipzig und Wien 1926, s IX-XII, 1-63, 4 pl). – Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps och vitterhets-samhälle ... 1919 –1923. Gbg 1927. 71 s, 4 pl. ([Föret:] Under medv av L. A. Jägerskiöld, L. Wåhlin o A. Romdahl; WSH, 4:32:5.) – Inledning (Länder och folk i ord och bild d 1, Hfors o Sthlm (tr Hfors) 1927, s 1–9). – Minnen från några forskningsfärder kring sekelskiftet (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 9, Upps 1928, s 144–150). – Resetekniken vid forskningar i de inre polarområdena. Föredrag hos "Svenska sällsk för antropologi o geogr" d 23 sept 1927 (Meddelanden från Geogr fören i Göteborg, 4, 1928, s 81–86). – Artiklar i Nordisk familjebok, ny, revid ... uppl, bd 21 (i sht Polarexpeditioner), 24–27, 31–33, 34(: 2)-38, Sthlm 1915-26; bidrag i bl a: VA, Öfversigt af ... förhandlingar, 1889, 1892 (med omsl även som Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium 162 resp 203), Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft zu Berlin, 1890, GFF, 1891 -93, 1895 (med omsl även som Meddelanden från Upsala universitets mineralogisk-geologiska institution 14–15, 17–18 o 25), 1900, 1915, 1918, Sthlm, Zeitschrift fur anorganische Chemie, 1892, Hamburg & Leipzig, Bulletin of tbe Geological institution of the University of Upsala, 1892/93-1902/03 o [1916], Upps 1893-1916, Ymer, 1894-96, 1899-1900, 1902, 1904-06, 1908-16, 1920-21, 1924-25, Sthlm 18[94]-1925, Bulletin de la Société francaise de minéralogie, 1895, Paris, Globus, illustrirte Zeitschrift fur Länder- und Völkerkunde, 1896, 1898, Braunschweig, 4:o, Verhand-lungen der Gesellschaft fur Erdkunde zu Berlin, 1896, 1908, Geographische Zeitschrift, 1896, 1907, 1914, Leipzig, Annales de géographie, 1896-1900, 1918, Paris, Actes de la Société sci-entifique du Chili, T897, Santiago, Annales de la Sociedad cientifica argentina, 1897, Buenos Aires, The Scottish geographical magazine, 1897, 1902, Edinburgh, The geographical Journal, 1897, 1904, 1911, 1914, London, A. Petermanns Mitteilungen aus Justus Perthes' geographischer Anstalt, 1897, 1902, 1911–13, 1916–21, Go-tha, 4:o, The American geologist, 1898–99, Minneapolis, Minn., Ny illustrerad tidning, 1899, Sthlm, fol, Zeitschrift fur praktische Geologie, 1899, Berlin, 4:o, Geografiska föreningens tidskrift, 1900, Hfors, Ateneum, 1900, Hfors, Zeitschrift der Gesellschaft fur Erdkunde zu Berlin, 1902, 1908, 1910, 1922, Boletin Centro naval, 1903, Buenos Aires, Det norske geografiske Sel-skabs Aarbog, 1903–04, Kristiania, Annual report of the board of regents of the Smithsonian institution ... 1903, Washington, D. C, 1904, Kongl. svenska segel-sällskapets ledamöter och fartyg samt styrelsens berättelse för år 1903 m. m., Sthlm 1904, Revue de géographie, 1904, Paris, Boletin del Instituto geogråfico argentino, 1904, Buenos Aires, Geografisk Tidskrift, 1903/04, 1921/22, Khvn, 4:o, La géographie, bulletin de la Société de géographie 1904, Paris, Bulletin de la Société royale de géographie d'Anvers, 1904, Meddelelser om Gr0nland, 28, Khvn 19[04-]09, Deutsche Revue, 1904, 1906, 1909, 1911, 1915, Berlin, The independent, a weekly magazine, 1905, New York, The Pall Mall magazine, 1905, London, Société normande de géographie, Bulletin, 1905, Rouen, 4:o, Je sais tout, magazine encyclopédique illustre, 1905, Paris, Bulletin de la Société de géographie de Lille, 1905, Jahresbericht des Frankfurter Vereins fur Géographie und Statistik, 1905, Frankfurt a M, The North American review, 1906, New York, Varia, illustr månadsskr, 1907, Sthlm, Zeitschrift fur Gletscherkunde, 1909, 1913, Berlin, Gcogra-phisches Jahrbuch, 1908-18, Gotha, OoB, 1909, 1920, Sthlm, The mining journal, 1910, London, fol, Revue pour les Francais, 1910, Paris, La revue de Paris, 1910, Bollettino della Soci-etå geografica italiana, 1910, Roma, Himmel und Erde, 1910, Berlin, Die neue Rundschau, 1910–11, Berlin, Die Umschau, 1910, 1912, Frankfurt a M, Urania, Wochenschrift fiir Volksbildung, 1912, Wien, 4:o, Hvar 8 dag, 1911/12, 1916/17, 1920/21, Gbg, 4:o, Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar för år 1912(–1915), Gbg, Göteborgs museums årstryck, 1912–20, 1922–28, Gbg, 4:o (med Berättelse om Göteborgs musei mineralogiska afdelning för år 1911 [–1919, 1921–1927]), Internationale Monatsschrift fiir Wissen-schaft, Kunst und Technik, 1912-13, Berlin, La vie internationale, 1913, Bruxelles, Revue géné-rale des sciences pures et appliquées, 1914, Paris, Kosmos, Handweiser fiir Naturfreunde 1921, Stuttgart, Revista de la Universidad nacio-nal de Cördoba, 1921, VAÅ, 1922, Sthlm, Mittei-lungen der Geographischen Gesellschaft in Wien, 1922, Geografiska annaler, utg av Sällskapet för antropologi o geogr, 1924, Sthlm, Kristen gemenskap, [1924,] 1925, 1927, Upps, Erd-Biichlein, kleines Jahrbuch der Erdkunde, 1926, Stuttgart, Weltwinschaftliches Archiv, 2: Chronik und Ar-chivalien, 1927, Jena, Arktis, Vierteljahrsschrift der Internationalen Studiengesellschaft zur Er-forschung der Arktis mit dem Luftschiff, 1928, Gotha, 4:o; reseberättelser i bl a GHT, Aftonbladet o SvD under 1890-talets sista år; se vidare bibliografi av T Kleberg i Meddelanden från Geografiska föreningen i Göteborg, 4, 1928, Gbg, s 52–75.

Utgivit (redigerat): Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Expedition nach den Magel-lansländern 1895–1897 unter Leitungvon Dr O N. Bd 1–3. Sthlm [1898]-1907. (Svenska expeditionen till Magellansländerna [titelrubr].) 1. Geologie, Géographie und Anthropologie. [1898-]1907. 256 s, 18 pl. 2. Zoologie. [1898-] 1907. 306 s, 25 pl. 3. Botanik. 19[00-]05. 523 s, 29 pl, 1 karta. – Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Sudpolar-Expedition 1901–1903 [unter Leitung von Dr. O N (omsl)], unter Mitwirkung von zahlreicher Fachgenossen. Bd 1–6. Sthlm 19[04]-21. 4:o. 1. Géographie, Hygiene und Erdmagnetismus. 1911 [1904]–20. VIII, 232, 68, 53, 172 s, 21 pl, 7 kartor. 2. Metcorologie. 19[08-]10. 21, 55, 363, 114, 156 s, 66 pl, 2 kartor. 3. Geologie und Paläontologie. 1905-16. VIII, 37, 38, 27, 4, 15, 75, 43, 33,11, 72, 15, 132, 42, 123, 100 s, 65 pl o kartor. 4. Botanik, 1–2. 19[05]–19. 1. 19[05-]08. 11,75, 12,41, 16, 172, 120 s, 17 pl, 3 kartor. 2. 19[08-] 19. 298, 63, 58, 73, 36, 16, 94, 88, 20 s, 32 pl, 2 kartor. 5. Zoologie, 1. 19[05-]08. 7, 58, 12, 40, 9, 69, 39, 41, 22, 122, 35 s, 51 pl, 2 kartor. 6. Zoologie, 2. 1908-20. 111, 16, 31, 114, 31, 44, 12, 23 s, 46 pl. – Meddelanden från Geografiska föreningen i Göteborg. 1–3. 1912, 1917, 1924. Gbg 1912-24. 35, 86, 141 s, 11 pl. [Anon.] -[M] Roth, [Skolatlas.] N:o 1-4 (3a/b). Gbg 1912–18?.4:o. (Tills med Sixten Samuelsson.) 1. Roth's skolatlas. Geografisk atlas för allmänna läroverken. Tillökad o revid. 10. uppl 1913. 56 s kartor. [Nya tr] 1914, 1917. 11. uppl 1918. [Nytr] 1919. 12. uppl 1920. [Ny tr] s å. 13.-14. uppl 1923, 1925. [12. uppl 1928 (titelbl ej känt).] 2. Roth's geografiska atlas. ... för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. Red av O N under medv av SS. 14. uppl 1912. 24 s kartor. [Ny tr] 1914. (Båda även i finsk utg.) 15. uppl 1918. 16.-19. uppl 1919-1922. 20.-23. uppl 1923-[1925 (d:o)]. 24.-30. uppl [1927, 1930, 1931, 1933, 1937, 1939, 1941 (d:o)]. 3. RouYs atlas. Atlas för folkskolor. Red. [19. uppl] 1918. 16 s kartor. 20. uppl 1920. 21.-25. uppl 1922-1926. [14. uppl enl uppg revid av O N tills med S Nylund 1912, ny tr 1914; 15.-18. uppl ej kända; 26. uppl senast 1933.] 4 (3 a/b). Atlas för folkskolor. Större uppl. 11. uppl 1922. 16 s kartor. 13. uppl 1925. [En uppl enl uppg 1914, 12. uppl ej känd.] – Skandinaviska geofysikermötet i Göteborg den 28–31 augusti 1918. Förhandlingar. Gbg 1919. XIX, 79 s. (Tills med Hans Pettersson.) – Göteborgstraktens natur. Gbg 1923. 518 s, 5 kartor. (Tills med A Wallén m fl; Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum 2.) – Det sjuttonde skandinaviska naturforskaremötet i Göteborg den 9–14 juli 1923. Förhandlingar o föredr. Gbg 1925. 85, 339 s, 2 pl. [Föret; red.] – Handelshögskolan i Göteborg. Årsberättelse 1923/24-1926/27. Gbg 1924–27. 38, 33, 33, 38 s. [Anon; utg.] – Länder och folk i ord och bild. D 1–3. Hfors, även Sthlm (tr Hfors), 1927-29. (Red tills med G Landtman.) 1. 1927. 575 s. 2. 19[27–]28. 576 s. 3. 19[28-]29. 553 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 juni 1905, nr 16, RA.

J G Andersson, Antarctic-männens återfören (Hågk o livsintr, 9, 1928); dens, O N:s forskmfär-der (Ymer 1928); C Forsstrand, Svenskarna vid Sydpolen (OoB 1904); GHM 1916-1941 (1942); S Landahl, Förteckn över VVS:s arkiv 1774–1930 (WSH, årg 50, bil 2, 1932); S Malmberg, Från SvD:s utsände O N 1898. Första riktiga skildringen av guldrushen i Klondike ... (SvD 15 april 1979); H Munthe, N O G N (VAÅ 1929); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); C Skottsberg, O N 6/12 1869-2/6 1928 (Sv geogr årsb 1928); dens, Minnestal hållna i WS ... 1928–1932 (WSH, årg 50, bil 1, 1932); S Swedberg, N OGN (Ymer 1928).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Otto G Nordenskjöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8254
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Otto G Nordenskjöld, urn:sbl:8254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-20.