Meriter

Nordenstam, Berndt Allan, f 26 dec 1904 i Jönköping, Kristina, d 2 mars 1982 i Sthlm, Osc. Föräldrar: rektor Roland N o Karin Hay. Studentex vid h a l i Jönköping 29 maj 23, lantmäterielev 21 jan 24, lantmäteriex i Sthlm 31 maj 27, innehade olika lantmäta-reförordn:n 31 maj 27–hösten 32, inskr vid StH 15 sept 28, elev vid lantmäteriets kulturtekn kurs 1 sept 30–1 juni 31, JK vid StH 15 sept 32, amanuens i statens organisationsnämnd 32–33, tingstjänstg bla i Kalix, Nb, 33–35, aspirant i Svea hovrätt 22 sept 35, extra fiskal där 29 febr 36, bitr vattenrättssekr 36–37, innehade utredn: uppdrag i justitiedep 36–46, eo assessor vid hovrätten för Övre Norrland 16 mars 39, assessor där 20 dec 40, sekr i stadsplane-utredn 1942 nov 41–maj 45, hovrättsråd vid hovrätten för Övre Norrland 22 sept 44, biträdde som sakk vid utarb av anvisn:ar till byggn:stadgan juni–nov 45, tf revisions-sekr i Nedre justitierevisionen 9 (tilltr 19) nov 45–46, led av markutredn juni 46–48, byråchef i lantmäteristyr 18 okt 46–48, led av statistiska tabellkommissionen nov 46, av 1947 års lantmäterikomm mars–dec 47, ordf i avd:råd L vid KTH 48–52, i kartverkskommissionen 48–52, generaldir i lantmäteristyr 25 maj 48–jan 57 (tjänstl från 52), ordf i strandutredn juni 50–okt 51, konsultativt statsråd 31 mars 52–okt 57, överrevisor vid vattenfallsstyr 57–62, landsh i Jönköpings län 1 febr 57–63, ordf i Motormännens riksförb 57–71, i Sv brandförsvarsfören o Sv brandkårernas riksförb 57, i organisationskomm för trafiksäkerhet 1958 dec 57–60, i växtförädlings-skyddsutredn nov 62–juni 69, överståth i Sthlm 1 nov 63–dec 67, landsh i Sthlms län 25 maj 67 (tilltr 1 jan 68)–30 sept 71, ordf i tredje AP-fonden 63–75, i styr för Veterinärhögsk 64–66, v ordf i Sveriges riks-idrottsförb 65–69, ordf i samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor 66–74, i organisationskomm för AB län maj 67–jan 68, i stiftelsen Wasa Rediviva 68, i Sveriges biografägareförb från 69, i Rederi ab Nordstjernan 71–79, v kansler vid K M:ts orden 15 dec 71, kansler där från 26 sept 74. – Serafimerriddare 18 nov 71.

G 1 sept 1935 i Nederluleå, Nb (enl vb för Nederkalix, Nb) m Elma Lantz, f 18 nov 1909 i Jukkasjärvi, Nb, dtr till distnchefen Erik Petter L o Brita Olsson.

Biografi

Allan N:s far var flickskolerektor och hans morfar var tändstickschefen och affärsmannen Bernhard Hay (bd 18, s 354). N själv valde till en början lantmäteribanan. Som lantmäterielev fick han kontakt med chefen för lantmäteristyrelsen, Torsten Nothin, som rådde honom att bredda sin utbildning för att sedan återvända till lantmäteriet. N följde rådet, tog snabbt juridisk examen och gick efter tingsmeritering in i domarkarriären. Han fick också tillfälle att visa prov på sin skicklighet som utredare inom justitiedepartementet.

En viktig insats gjorde N som sekreterare i 1942 års stadsplaneutredning, vilken hade till uppgift att granska byggnads- och planlagstiftningen. Dess förslag till ny byggnadslag, som N i hög grad medverkade till, lades till grund för 1947 års byggnadslagstiftning. N:s insatser meriterade till en byråchefstjänst vid lantmäteristyrelsen; efter två år blev han chef för verket. För lantmäteriet präglades dessa år av snabba förändringar som ställde stora krav på administrativ skicklighet och kompetens. Åren som lantmäterichef blev därmed en viktig praktik inför de kommande uppgifterna i regeringen, där N:s kunskaper i frågor med anknytning till jorden och den fysiska planeringen kom till sin rätt.

Utnämningen till konsultativt statsråd framstår som logisk i N:s karriär. Han omfattade också tidigt den av P E Sköld formulerade maximen att om man har sagt ja till en tjänst för det allmänna har man sedan ingen möjlighet att säga nej, om man tror sig kunna klara av uppgiften. I regeringen handlade N bl a medborgarskapsärenden men gjorde framför allt uppskattade insatser i frågor rörande mark- och byggnadslagstiftningen. Han tog stor del i arbetet med att utforma en ny strandlag, som kom att ligga till grund för en diskussion som föregrep mycket av den debatt om natur-och miljövårdspolitiken som kom igång un- der 1960-talet. N var redan under statsrådstiden socialdemokrat men profilerade sig inte som sådan.

N:s karriär växlade ånyo spår då han som landshövding återvände till födelsestaden Jönköping. Till hans bestående insatser under denna tid hörde bl a att han aktivt medverkade till att göra Elmia – en internationell handelsmässa – till en bestående institution, som skapade värdefull goodwill för staden och länet. Avsikten var att framhäva Jönköping som ett naturligt handelscentrum i Norden. I förslaget till ny kommunindelning för länet strävade N medvetet efter att skapa bärkraftiga enheter av de nya kommunerna. N ledde även aktivt satsningen på ett bättre vägnät bl a genom E 4:s nya dragning utmed Vättern, lokalisering av flygplats till Jönköping och förbättring av yrkesutbildningen. Han engagerade sig mycket i arbetet med en regionplan för södra Vätternbygden, en svårmanövrerad process med hänsyn till samordningsproblemen. Svårigheterna att få till stånd ett nära samarbete mellan Huskvarna och Jönköping blev också en besvikelse. Trots ett visst lokalt missnöje med E 4:s dragning utmed Vätternstranden framstår dock N:s tid i hemlänet som framgångsrik såväl för honom som för länet.

Som Sthlms siste överståthållare fick N administrera den process som föregick sammanslagningen av överståthållarämbetet och länsstyrelsen. Uppgifterna löstes effektivt och smidigt, och N medverkade i hög grad till att den nya omfattande länsförvaltningen snabbt blev funktionsduglig.

Utanför de egentliga arbetsuppgifterna som länschef hade N en rad engagemang såväl offentligt som enskilt. Utredningsuppdrag kombinerades med tunga ordförandeposter. N:s många åtaganden måste ses i skenet av hans mångsidighet. Hans agerande som ordförande i Motormännens riksförbund är ett exempel på hur han kunde gå in i en för honom relativt okänd verksamhet och ställas inför besvärliga problem som han snabbt och effektivt bidrog till att lösa. Förbundet hade i slutet av 1950-talet profilerat sig på ett sätt som väckte kritik för toppstyrning och "direktörsstyre" från regeringspress och folkrörelser. Kritiken ledde till att en folkrörelsernas motororganisation, FoMo, bildades 1957. N ställde sig då snabbt i spetsen för en bättre anpassning till "motorismen i tiden", nya mera demokratiska stadgar antogs och FoMo gick kort därefter upp i riksförbundet.

Trots en stor arbetsbörda hann N odla sina privata intressen. Under hans tidigare lantmäteriår grundlades hans intresse för jakt, fiske och för naturen i allmänhet. En stark känsla för hembygden fick bl a utlopp i ett populärt ordförandeskap i Smålands gille i Sthlm. De kulturella aktiviteterna var mångskiftande och kunde bedrivas särskilt under tiden i Sthlm, då makarna N var kända gestalter i stadens kulturliv.

N:s tidigt grundlagda förtrogenhet med mark- och byggnadslagstiftningsfrågor lade en stabil grund för en snabb och för tiden okonventionell karriär. Under hans tid som lantmäterichef, statsråd och länschef kom frågor om fysisk planering alltmer i förgrunden i samhällsdebatten och som konkreta arbetsuppgifter. N hade stor förmåga att ringa in problem och svårigheter och anvisa möjliga lösningar. Han förstod även att delegera och lita till sina medarbetare, vilket jämte hans stora arbetskapacitet del- vis förklarar hans framgångsrika karriär. N:s lugna och balanserade framtoning med utpräglad känsla för samordning, diplomati och flexibla lösningar bidrog också till snabba yrkesframgångar.

Som ämbetsman representerade N en delvis ny stil, särskilt tydlig under landshövdingetiden. Han blev känd som mindre pompös, mera öppen och kontaktsökande, och med stor förståelse för t ex pressens villkor. Han var en skicklig talare med förmåga att skapa glans och trivsel i skilda sammanhang. N framstod som duglig, effektiv och representativ samt med en utpräglad känsla för vad tiden krävde. I arbetet med frågor av ofta stor betydelse för samhällsutvecklingen drog han sig inte för okonventionella grepp. Öppenhet och nyfikenhet på framtidens möjligheter snarare än tillbakablickande förfaller ha varit ledstjärnan.

Författare

Lars-Olof W'eländer

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB (bl a till A Lyttkens o T Nothin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nytt förslag till ändringar i byggnadsstadgan. Referat (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 35, 1943, Sthlm, 4:o, s 303–307). – Ändringar i stadsplanelagen och byggnadsstadgan (Byggmästaren, årg 22, 1943, Sthlm, 4:o, s 209–211). – Byggnadslagstiftningen i stöpslevcn (ibid, 24, 1945, s 516–518). – Ny byggnadslagstiftning. Stadsplaneutredningens förslag till byggnadslag m. m. (Svenska stadsförbundets tidskr, 37, 1945, s 235-242). – Markutredningens förslag om ändrad expropriationslagstiftning (ibid, 40, 1948, s 2–6). – Lantmäteriets medverkan i jordbruksrationaliseringen (Reformer och försvar. En bok till Per Edvin Sköld ..., Sthlm 1951, s 11 - 23). – Nothin-Petri-Nordenstam, Svensk lagsamling. 1952 års tilläggsregister angivande ändringar och tillägg, som tillkommit från tiden för utgivandet av resp lagsamlings delar t o m d 31 dec 1951, utarb. Sthlm 1952. 53 s. [Jfr nedan under Utgivit.] – Allmännytta och allmänanda [tal vid årsmötesmiddag 10 okt 1952] (Svensk sparbankstidskrift, årg 36, 1952, Sthlm, s 351 t). – Hur regeringen arbetar (Statsvetenskaplig tidskrift, årg 60, 1957, Lund, s 245–256). – Det svenska lantmäteriet och samhällsutvecklingen. Föredrag vid jubileumsmötet år 1958 (Svensk lantmäteritidskrift, årg 50, 1958, Sthlm, s 5–16). – Brandskyddsverksamheten under senaste verksamhetsår. Hälsningsanförande vid Svenska brandskyddsföreningens årsmöte i Kalmar d 6 juni (Brandskydd, årg 39, 1958, Sthlm, s 114 f). – Vägföreningen och bilismen (Svenska vägföreningens lidskrift, årg 51, 1964, Sthlm, s 9–11). – Personbilismen till nytta och rekreation (ibid, s 366–369). – Anförande vid S:t Eriks-mässans invigning (Meddelanden från Stockholms handelskammare, årg 53, 1969, Sthlm, s 261–265). – Länsplanering 67 och dess fortsättning (ibid, 54, 1970, s 121-125 [i h 4: Ragnar Söderberg 70 år]). – Ökad medvetenhet om riskerna kan ge ett bättre brandförsvar (Brandförsvar, årg 13, 1976, Sthlm, 4:o, nr 10, s 18 f). – Vi äro redo att utbilda - varför kommer de inte? (ibid, 15, 1978, nr 8/9, s 5 0- – Bidrag i bl a Smålands allehanda 25/11 1960 o 28/11 1962, Jönköpings-posten 28/11 1962 o 19/3 1963, SvD 20/3 1963.

Utgivit: Byggnadslagstiftningen fbyggnadsla-gen, byggnadsstadgan). Sthlm 1948. 688 s. (Tills med A. Bexelius & N. Aurén.) 2. uppl 1950. 726 s. 3. uppl: ... med anmärkningar o sakreg. 1961. 521 s. (Tills med A. Bexelius & V. Körlof.) 2. tr s å. 4. uppl 1964. 527 s. (Norstedts gula bibliotek.) 5. uppl 1970. 566 s. 2.-3., oförändr tr 1971, 1974. — Svensk lagsamling. [6–23 + tilläggsreg o kompletteringsblad.] Sthlm 1951–54. [Föret.] (Tills med IT] Nothin o [B] Petri.) 6-10. 1951. XII, 333, XIII, 249, XXIV, 1133, XXVIII, 1086, IX, 168,XI, 311 s. 12–17. 1952. XX, 660, XXV, 884, XI, 401, XXII, 769, XV, 496, XV, 194 s. 1952 års tilläggsregister ... 1952. 53 s. [Se ovan.] 18-20. 1953. VIII, 176, XX, 738, XII, 232 s. 1953 års tilläggsreg ... 1953. 94 s. Kompletteringsbl ... [till 10-11]. 1953. [Omsl.] 22, 18 bl. 21 -23. 1954. XV, 206, XXXI, 957, XXIV, 966 s. 1954 års tilläggsreg ... 1954. 139 s. Komplette-ringsbl ... [till 12]. 1954. [Omsl.] 105 bl. – Fastighetsrätt. Sthlm 1952. XXV, 884 s. (Svensk lagsamling [13].) [Se föreg.] – Medv i, genomgått o granskat A. Brunnberg (utg), Strandlagen, Sthlm 1952, 104 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Personalmatr nr 1687, Lantmäteriverket, Gävle (kopia hos SBL).

Art:ar rörande N i Jönköpings Posten 22 nov 1958, 23 okt 1963 o 2 jan 1967, i Smålands Alleh 1 febr 1957 o i Smålands Folkblad 29 o 30 okt 1963 samt 21 dec 1964; A Bexelius, nekr över N (SvD 4 mars 1982); T Erlander, 1949–1954 (1974); Justitiematr 1941 (1941); Jönköpings stads hist, 4 (1984); Landsstatsmatr 1963 (1963); I Lindell, nekr över N (DN 4 mars 1982); U Lindström, I regeringen ... 1954–1959 (1969); Motor 1982, nr 7; T Nothin, Från Branting till Erlander (1955); T Nyqvist, nekr över N (SvD 8 mars 1982); Sv juristmatr (1964); Väd 1981.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Allan Nordenstam, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof W'eländer), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8265
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Allan Nordenstam, urn:sbl:8265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof W'eländer), hämtad 2024-04-19.