Meriter

Norinder, Ernst Harald, f 3 mars 1888 i Norrköping, Hedvig, d 6 juli 1969 i Uppsala, Domk. Föräldrar: lokomotivmästaren Ernst Alfred N o Ellen Sofia Jonsson. Mogenhetsex vid Uppsala h a l 28 maj 07, inskr vid UU 17 sept 08, observatör vid Vassijaure naturvetensk station, Nb, 1 aug 09–15 aug 10, amanuens vid meteorolog instit vid UU 1 sept 12–31 aug 18, företog en stor mängd studie-, konferens- o föreläsn:resor i Europa o USA 14–58, FK vid UU 29 maj 15, assistent vid meteorolog instit 1 jan 19–1 okt 20, FL 29 jan 21, disp 25 maj 21, FD 31 maj 21, allt vid UU, anställd vid vattenfallsstyr:s kraftverksbyrå april 22, bitr byråingenjör där april 25, byråingenjör o förest för kraftverksbyråns anläggn för högspänningsundersökn:ar vid Husbyborg, Upps, nov 27–32, doc i experimentell elektricitetslära vid UU 3 nov 28, sekr i komm ang upprättande av ett inst för högspänningsforskn i Sverige juni–okt 30, innehavare av B John F o Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särsk hänsyn till atmosfäriska urladdningar samt förest för Inst för högspänningsforskn vid UU 3 juni 32–juni 56, led av komm ang åskledarkontrollanstaltens omorganisation okt 33–dec 36, av komm ang organisationen av den meteorolog forskn o undervisn febr 45–jan 46, av bl a Sv nationalkomm:erna för fysik, för geodesi o geofysik o för vetensk radio. – Erhöll IVA:s GM för undersökn av åskelektriska fenomen 26, LVS 38, LIVA 44, LVA 47, HedLIVA 53.

G 6 okt 1915 i Tranås, Säby, Jönk, m Eva Gunilla Elisabeth Malmqvist, f 30 jan 1894 där, d 12 mars 1977 i Uppsala, Vaksala, dtr till fabrikören Sven Gabriel Theodor M o Emma Mathilda Björklund.

Biografi

Harald N:s föräldrar dog tidigt och han måste då ta ansvaret, även ekonomiskt, för sina tre yngre bröder. I sin ungdom var N politiskt aktiv och agiterade tillsammans med Arthur Engberg (bd 13) och Richard Sandler. Han var också verksam som föreläsare inom folkbildningen och medlem av studentföreningen Verdandi.

Under första världskrigets sista år började Sverige elektrifieras, kraftledningar drogs över hela landet och problemen med överspänningar på grund av åska blev allt större. Redan 1909–10 hade N studerat elektriska fenomen i samband med snöstormar i Lappland. Senare, 1912–18, undersökte han vid UU elektricitet under åskväder och framkastade hypotesen att de snabba ändringarna av det luftelektriska fältet under åskväder var orsaken till störningarna på elektriska kraftledningar. Hans fortsatta undersökningar på detta område vann stöd från vattenfallsstyrelsen.

N var den förste som använde katodstråleoscilloskopet inom åskforskningen. För detta ändamål uppfann han ett relä med motkopplade avlänkningsplattor, det s k Norinders relä, som gjorde det möjligt att med oscilloskop upptäcka när en atmosfärisk störning började och registrera hela dess förlopp utan att svärta filmen. N var sålunda den förste som uppmätte strömförloppet i de naturliga blixturladdningarna och visade att det till sin natur var aperiodiskt, dvs ej oscillerande. Denna kunskap gav de nödvändiga förutsättningarna för att utforma effektivt blixtskydd för kraftledningar och elkraftsystem. Uppfinningen övertogs 1927 av Westinghouse Electric and Manufacturing Company i Pittsburgh i USA, och N blev även konsulterande ingenjör vid detta företag och fick därigenom mycket goda kontakter med den forskning som bedrevs där. Den nya mättekniken användes också för studiet av olika snabba fenomen i högspänningslaboratoriet. I samband med den stora depressionen stoppades stödet till blixtforskning i USA. I Sverige kunde dock överingenjören vid vattenfallsstyrelsen Waldemar Borgquist (bd 5) driva igenom ett fortsatt stöd till N:s forskning. Även Asea bidrog under 1930-talet bla till utveckling av överspänningsskydd för elkraftanläggningar.

Vattenfallsstyrelsens av N ledda undersökningar bedrevs under denna tid vid transformatorstationen i Husbyborg nära Uppsala. Då det blev klart att det skulle behövas en långsiktig satsning för att lösa alla problem lyckades verket få politikerna intresserade, och Richard Sandler och C G Ekman väckte motioner i första resp andra kammaren, där N:s banbrytande utveckling av nya instrument som vunnit erkännande i USA särskilt betonades. De föreslog att ett särskilt forskningsinstitut skulle inrättas för studiet av olika skadeverkningar från blixturladdningar och bästa sättet för skydd. KTH, IVA och Vattenfallsstyrelsen stödde dessa motioner. Tillsatta sakkunniga tillstyrkte upprättandet av ett sådant institut förlagt till Uppsala. Beslutet motiverades dels av de resultat N erhållit i sitt arbete, dels av existensen av en donation till UU för en professur i atmosfärisk elektricitet. Vid 1932 års riksdag beviljades de medel som saknades för att uppföra institutet och inrätta professuren. Till förste innehavare av denna utsågs N. Hans installationsföreläsning behandlade ämnet Några karakteristiska egenskaper hos blixten. N utsågs samtidigt till prefekt vid Institutet för högspänningsforskning. UU hade för att uppföra institutet upptagit ett lån på 425 000 kr. Detta efterskänktes av 1950 års riksdag efter en framställning från N.

På 1930-talet fastställde N toppvärdet på blixtströmmen med hjälp av magnetiserbara stålstavar samt tidsvariationer hos blixtströmmar på kortare och längre avstånd med användning av katodstråleoscillografen och olika antennarrangemang. Under hans ledning medverkade institutet vid utveckling av åskledare för byggnader och åskskydd för sprängämnen. Med hjälp av klydonografer genomfördes massundersökningar av överspänningar på olika typer av lågspänningsledningar och telefonnät. Under krigsåren engagerades N som expert för olika åskskyddsfrågor för försvarets räkning och likaså för Bofors ab.

Efter andra världskriget sökte N upp forskare som flytt från sina hemländer och beredde dem anställning vid institutet i Uppsala. En del kom att bli internationellt kända för sina insatser, t ex Oskars Salka (högspänningsforskning) och Reinhards Siksna (atmosfärisk elektricitet och luftjoner), båda från universitetet i Riga. Den från Tyskland flydde Willy Stoffregen kom via Norge till Sverige och medverkade till att bygga upp jonosfärforskningen som en ny gren vid institutet.

Under 1950-talet undersökte N och hans medarbetare elektromagnetiska vågor, "atmospherics", från åskväder. Härvid användes mätresultaten från två stationer på 50 km:s avstånd från varandra. Genom riktningsbestämningar från dessa två stationer kunde åskvädrets position fastställas. N talade då om en kommande möjlighet att registrera tid och plats för varje blixtnedslag i Sverige, något som genom den moderna datatekniken kunde realiseras på 1980-talet.

Vid institutet byggdes också en specialkamera för dagsljusfotografering av blixturladdningar. Kameran användes samtidigt som man uppmätte radiovågor från blixtarna, s k whistlers, som fortplantats genom magnetosfären. Dessa undersökningar påbörjades av N under det internationella geofysiska året och fortsattes ända till dess att han vid 80 års ålder drabbades av sjukdom.

N:s vetenskapliga verksamhet täckte ett brett område från geofysiska problem rörande åska och blixt till elektrisk urladdningsfysik och högspänningsteknik. "Askforskningsinstitutet" i Uppsala blev välkänt i hela världen, och det var N som låg bakom dess tillkomst. Från amerikanska flygvapnet och flottan fick N under ett flertal år omkring 1960 betydande anslag för grundläggande forskning rörande elektromagnetisk strålning från blixturladdningar. För att utan störningar från trafik eller industrier kunna genomföra dessa mätningar konstruerade N stora mätslingor i närheten av sitt sommarställe vid Funbo utanför Uppsala. Mätningarna fortsatte han även som emeritus. Vid Funbosjön ägnade han sig dessutom åt sin främsta hobby – mete och vinterfiske.

Författare

Stig Lundquist

Arkivuppgifter

Brev från N i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Observations météorologiques å Vassijaure ..., 5. 1 aout 1909-31 juillet 1910. Exccutées par E H N, red par ITnstitut central de météorologie et par 1'observateur. Upps ... 1915. 4:o. 134 s, 3 pl. (VA, Meteorologiska iakttagelser i Sverige ... anställda o utarb under inseende af Meteorologiska centralanstalten, bd 53 (ser 2, bd 39), 1911, Bihang.) – Observations de l'électrici-té atmosphérique å Vassijaure ... Communiqué le 24 novembre 1915 ... Sthlm (tr Upps) 1916. 4:o. 60 s, 6 pl. (VAH, bd 55, n:o 6.) - Recherches sur le gradient du potentiel électrique de 1'atmos-phére å Upsala ... Communiqué le 9 mai 1917 ... Sthlm (trUpps) 1917. 4:o. 57 s, 3 pl. (Ibid, 58:4.) – Några resultat av meteorologiska observationer i Kiruna år 1915. Ett bidr till Torne lappmarks meteorologi. Sthlm (tr Upps) 1918. 4:o. 33 s, 15 pl. (Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordn av Luossavaara-Kiiru-navaara aktiebolag, [5.] Meteorologi, 1.) – Resultats de l'enregistrement du champ électrique ter-restre å Upsala. Sthlm (tr Upps) 1920. 4:o. 8 s, 1 pl. (L'éclipse totale de soleil des 20–21 aout 1914, P 5, n" 5.) – Investigations with regard to the induced charge from electrical fields on the Ebcrt ion counter. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1920. 19 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 15, n:o 2.) – Undersökningar över det luftelektriska fältet vid åskväder. [Sthlm, tr] Upps 1921. 83 s, 13 pl. (Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, ser. E., n:r 1.) – Researches on the height variation of the atmosphe-ric electric potential gradient in the lowest layers of the air (Geografiska annaler, bd 3, 1921, Sthlm, 4:o, s 1–96). Även sep: Inaug diss ... Upsala. – Continued researches on the height variation of the atmospheric electric potential gradient (ibid, 4, 1922, s 116-121). - Electric thunderstorm field researches (Electrical world, vol 83, 1924, New York, 4:o, s 223-226). -Några försök med elektrisk belysning för drivning av kulturer i växthus (Sveriges trädgårdsodling, Årsbok, [3,] 1925, Sthlm, s 108-116; tills med S. Håål; även sep, 9 s). – En experimentell undersökning rörande blixtens urladdningsform. [Rubr.] Sthlm 1925. 26 s. [Ur Teknisk tidskrift s å.] – Ä cathode ray oscillograph for electric line transients. [Sthlm, tr] Upps 1927. 40 s. (Tekniska medd från K vattenfallsstyr, E: 14.) – De atmo-sfäriska överspänningarnas experimentella utforskande (Fjärde nordiska elektroteknikermötet [omsl: Helsingfors o Imatra], Hfors 1929, 4:o, Föredrag, 1, s 111–126). – Surges and over--voltage phenomena on transmission lines, due to lightning (The journal of the Institution of electrical engineers, vol 68, London 1929–30, 4:o, s 525-533 [1930]). - Ein besonderer Typus des Kathodenoszillographen (Zeitschrift fur Physik, Bd 63, Berlin 1930, s 672-684). - Recherches sur les surtensions des orages dans les grands réseaux de distribution (Bulletin de la Société francaise des électriciens, sér 4, 110, 1930, Paris, 4:o, s 594–617). – Impulse tests on transformer windings. [Sthlm, tr] Upps 1931. 31 s. (Tekniska medd från K vattenfallsstyr, E:17.) – Skyddsåtgärder mot åskslag (1931 års skandinaviska kongress för ömsesidiga brandförsäkringsföretag, i Stockholm d 26 o 27 maj 1931, Sthlm 1931, s 141–152; även sep, 12 s). – Recherches oscil-lographiques sur le méchanisme de décharge des éclairs (Comptes rendus du congrés international d'électricité Paris 1932, [vol. 12,] Paris [1933], s 217–234 [=Section 11. Électricité atmosphé-rique, magnétisme terrestre, nr 8]). – Blixtens elektrofysik. Föredr med ljusbilder i N. E. F. ... d 27 mars 1933 (Elektroteknisk tidsskrift, årg 46, 1933, Oslo, 4:o, s 465-470). - Katodstråleoscil-lografer och deras användning för undersökning av blixturladdningar (Kosmos, fysiska uppsatser utg av Svenska fysikersamf, bd 11, 1933, Sthlm 1934, s 228-256). – Åskledare på lantbruksbyggnader i Danmark och Schleswig-Holstein (Brandskydd, årg 15, 1934, Sthlm, 4:o, s 129-134; även sep, 16 s). – Undersökningar över de atmosfäriska radiostörningarnas natur (Tekniska meddelanden från K telegrafstyrelsen, 1935, Sthlm, 4:o, s 51 f [i nr 7–8]). – Atmosfäriska radiostörningar upptagna från en provningsledning för högspänning (ibid, 1936, s 31–38 [i nr 3–4]). – Blixtens urladdningsegenskaper (Kosmos, 13, 1935, tr 1936, s 240–278). – Cathode-ray oscillographic investigations on atmospherics (Proceedings of the Institute of radio engineers, vol 24, 1936, New York, N. Y., s 287-304). – Radio atmospherics from a high-tension test line (The wireless engineer & Experimental wireless, vol. 13, 1936, London, 4:o,s414-422). – Lantgårdarnas åskskyddsfråga. [Rubr.] Sthlm 1937. 26 s. (Svenska brandskyddsfören [omsl].) – Rapid variations in the magnetic field produced by light-ning discharges (The proceedings of the Physical society vol 49, London 1937, 4:o, s 364–375). – Report on work in terrestrial magnetism and atmospheric electricity in Sweden since the Lisbon assembly (International union of geology and geophysics, Bulletin n° 10. Association of terrestrial magnetism and electricity, Transac-tions of Edinburgh meeting Sept 17–24, 1936, Khvn 1937, s 131 0- – Report of investigations of atmospheric electric discharges performed at the Institute of high tension research of the University of Upsala since the Lisbon assembly (ibid, s 138 f). – The variation of lightning currents (ibid, s 397–403). – Byggnadsåskledare för lantgårdar. Sthlm 1938. 115 s. – Impulsgeneratorer för höga spänningar och stora strömstyrkor (Sieverts kabelverk, minnesskrift..., Sthlm 1938, 4:o, s 371–396). – Strömstyrkan i blixten (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 1, 1938, Sthlm, 4:o, s 555–561). – Atmosfäriska radiostörningar (ibid, 2, 1939, s 485–493). – Institutet för högspänningsforskning vid Uppsala universitet. Upps 1939. 4:o. 48 s. – Om blixtens natur (VSÅ, 1939, Upps, s 39-99). – Undersökningar av överspänningar på kraftledningar och deras betydelse för utveckling av överspänningsskydd (Kraft och ljus, årg 12, 1939, Hfors, 4:o, s 153–168). – Förutsättningar för utveckling och anpassning av överspänningsskydd i kraftverksföretagen (Ingeniörsklubbens i Falun förhand-lingar.jgSS, Falun 1939, s 40-67; även sep, 30 s). – Askskyddsfrågan med hänsyn till landsbygdens intressen (Protokoll, fört vid möte med styrelserna för de skånska häradsbrandstodsbolagen ... i Lund d 26/9 1942 [rubr], Landskrona 1942, s 11–15; även sep, 5 s). – A new method to measure crest values of impulse currents. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1944. 16 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, 31 A: 13.) – Blitz-forschung (Fortschritte der Hochspannungstechnik, Bd 1, Leipzig 1944, s 67-94). - Bidrag till mätmetodiken med stålstavar för impulsströmmar. [Rubr.] Sthlm 1945. 36 s. [Ur Iva 1944.] -Measurements by frame aerials of current variations in lightning discharges. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1945. 70 s. (Tills med O Dahle; [VA,] Arkiv för matematik ..., 32 A: 5.) – On the registration of the exact time of each exposure by cinemato-graphic photography. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1945. 7 s. (Tills med K. G. Malmquist & W. Stotl-regen; ibid, 33 B: 3.) – The nature and variation of atmospherics caused by lightning discharges. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1946. 44 s. (Tills med W Stoffregen; ibid, 33 A: 16.) – Undersökningar av överspänningar på några svenska högspännings-ledningar. [Rubr.] Sthlm 1946. 24 s. [Ur Iva 1945.] – Den moderna åskforskningen (Veten- skapen just nu ... under red av K Modin, Sthlm 1946, s 329-376). - Gewitterforschung in Schweden. Entwicklung und neuere Resultate, Vortrag gehalten vor dem SEV am 15. Oktober 1946 ... (Schweizerischer elektrotechnischer Ver-ein, Bulletin, Jahrg 38, 1947, Zurich, 4:o, s 799-813). – Undersökning av artificiella överspänningsimpulser på en telefonledning (Tekniska medd från K. telegrafstyr, 1948, s 41–51; tills med O Karsten). – Propagation of atmospherics (Atti del Congresso internazionale per il cinquan-tenario della scoperta Marconiana della radio, Roma ... 1947, Roma 1948, 4:o, s 168-195). -Impulse characteristics of the ground under di-rect discharges and with pointed electrodes. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1948. 23 s. (Tills med G Petropoulos; [VA,] Arkiv för matematik 35 A: 26.) – Experimental investigations of resistan-ce and power within artificial lightning currents paths. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1949. 48 s. (Tills med O Karsten; ibid, 36 A: 16.) – Variazioni del campo elettromagnetico dovute a scariche atmo-sferiche e relativi metodi di studio (Annali di geo-fisica, vol. 2, 1949, Roma, s 167–202). – The measurements of the variation characteristics of the density of small-ions (VA, Arkiv för geofysik, bd 1, Sthlm ... (tr Upps) 19[50-]53, s 1–32 = nr 1; tills med R Siksna). – The effect of geologie discontinuities on artificial lightning discharges as studied in a model test arrangement (ibid, s 45–78 = nr 3; tills med O Salka). – Continued measurements of the variation characteristics of the density of small-ions (ibid, s 149–158 [1950] = nr 7; tills med R Siksna). – Variationen des Io-nengehaltes in der bodennahen Luftschicht (Archiv för Meteorologie, Geophysik und Bioklima-tologie, Ser. A. Meteorologie und Geophysik, Wien 19[50-]51, s 29-39; d:o). - Distanslokalisering av åskväder (VSÅ, 1950, tr 1951, s 69–130). – Thunderstorms. The electric field variations radiated from lightning discharges (Conseil international des unions scientifiques / International council of scientific unions, Commission mixte de radio-météorologie / Joint commission on radio-meteorology, Deuxiéme réunion ... / Second meeting held ... Brussels August 16th. -18th. 1951, Bruxelles (tr Liége) 1951 [omsl], s 17–38). – Stosswiderstände der verschiedenen Erdelektroden und Einbettungsmaterialien (Bulletin des Schweizerischen elektrotechnischen Vereins, 42, 1951, s 321–327; tills med O. Salka). – Franklins uppfinning av åskledaren. Ett 200-års-minne. Föredr ... å Riddarhuset d 31 mars 1952 (VAÅ, 1952, Sthlm (tr Upps), s 333-347; även Industritidningen Norden, årg 80, 1952, Sthlm (tr Upps), 4:o, s 136-139, 147; även sep, 8:o, 9 s). – Radon and thoron contents of the soil-air at Almunge (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 74, 1952, Sthlm, s 450-454; tills med R Siksna o A Metnieks). – Benjamin Franklin och åskledaren (Hörde Ni, årg 5, 1952, Sthlm, s 609–615). – Spectres d'étincelles sous tres haute tension dans 1'air et températures de couleur (Comptes rendus hebdomadaires des sé-ances de 1'Académie des sciences ..., t 234, Paris 1952, s 1957-59; tills med A o E Vassy). – Recherches effectuées en Suéde sur les perturba-tions de lignes électriques produites par la foudre (Bulletin de la Société francaise des électriciens, 7:2, 1952, s 228-237). - Le bicentenaire de 1'invention du paratonnerre par Benjamin Franklin (Revue générale d l'électricité, t 61, 1952, Paris, 4:o, s 479–484). – Long-distancelocation of thunderstorms (Thunderstorm electricity, ed by H. R. Byers, Chicago, 111., 1953, s 276-327). – Mobility of atmospheric small ions during summer nights at Uppsala (journal of atmospheric and terrestrial physics, vol 4, 1953, London, s 93–105; tills med R. Siksna). – Lightning re-search (Fortschritte der Hochspannungstechnik, Bd 2, Leipzig 1954, s 255-303). – Bilen och blixten (Ratten, Volvos tidn, årg 26, 1955, Gbg, nr 3, s 26–29). – Experimental study of electri-fication of snow (Geophysical research papers, no. 42. Proceedings on the conference on atmospheric electricity held at Wentworth-by-the-sea, Portsmouth, New Hampshire May 19–21, 1954, Bedford, Mass, 1955, 4:o, s 208-221; tills med R Siksna). – Magnetic field variations of lightning strokes. [Upps 1956.] 51 s, s 423–451. [Utgöres delvis av särtr ur Arkiv för geofysik.] (Research of lightning discharges, Technical scientific report, no. 1.) – Magnetic field variations of lightning. [Upps 1957.] 59 s + c:a 150 s. (Ibid, 2.) -Results obtained recently regarding the mecha-nism of lightning discharges (Terzo congresso in-ternazionale sui fenomeni d'ionizzazione nei gas ... Venezia 1957, Rendiconti, Milano 1957, 4:o [duplic], s 739–755). – Blixten som brandanstiftare (Brandnytt, kontaktorgan för Städernas allmänna försäkringsbolag o dess industri- o hantverkskunder, årg 7, 1957, Sthlm, 4:o, nr 2, s 2–7; även sep, 8:o, 15 s). – Benjamin Franklins åskledare och dess betydelse för brandskyddet (ibid, nr 3, s 3–6). – Development of lightning and thunderstorm research in Sweden (Research work published in Sweden, nr 36, Sthlm (tr Upps) 1958, s 1–7). – Combined analysis of daylight photographs of lightning paths and simultaneous oscillographic records (Recent advances in atmospheric electricity, Proceedings of the Second conference on atmospheric electricity held at Portsmouth, New Hampshire, May 20–23, London ... 1958, 4:o, s 503-524; tills med E Knudsen). – Multiple strokes in lightning channels (ibid, s 525-542; tills med E Knudsen o B Vollmer). -Lightning discharges in relation to whistlers. Upps [1959]. 39 s. (Researches of whistlers, Technical scientific report, no. 3.) – Lightning discharges as origin of whistlers (Proceedings of the fourth international conference on ionization phenomena in gases (Uppsala 17–21 August 1959), Amsterdam 1960, 4:o, s 424-430, 1 pl-bl; tills med E Knudsen). – Magnetic field variations in the vicinity of lightning discharges (Gas discharges and the electricity supply industry, Proceedings of the International conference held at the Central electricity research laboratories, Lea-therhead, Surrey, England, 7th - 1 lth May, 1962, London 1962, s 74–88; d:o). – Relations be-tween lightning discharges and different types of musical atmospherics. [Rubr; omsl:] Report at third international conference on atmospheric and space electricity ... Montreux, Switzerland, 6-10 May 1963. U o [1962]. 4:o [duplic]. 27 bl. (University of Uppsala.) [Jfr nedan.] – Magnetic field variations in vicinity of lightning discharges. Final scientific report ... Period covered: ... 1958 ... 1963 ... [Rubr.] U o [1963]. 4:o [duplic]. 22 bl. (D:o.) – Henning Fransen (VSÅ, 1962, tr 1963, s 17–20). – [P A Silberg, A review of ball lightning,] Comments (Problems of atmospheric and space electricity, Proceedings of the third international conference on atmospheric and space electricity held at Montreux, Switzerland, May 5-10, 1963, Amsterdam ... 1965, s 455 f). – Relations between lightning discharges and different types of musical atmospherics (ibid, s 528–531). – Researches of whistler phenomena ... Final report. Period covered: ... 1963 ... 1966. [Omsl.] U o [1966]. 4:o [duplic]. 7 bl. (Uppsala univ.) – Thunderstorm and lightning research in Sweden (The bulletin of the American society of Swedish engineers, vol. 57, 1965, New York, N. Y., 1966, 4:o, s 19-26, 40). - Artiklar i: Conference internationale des grands réseaux electriques å haute tension [C.I.G.R.É.] (International conference on large high-tension electric systems) [i Paris], Compte rendu (Papers/Procee-dings), nr 3, 1925, 6, 1931, 9, 1937, 10, 1939, 12, 1948, o 13, 1950, Paris 1926-50, Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bl a bd 6, 1927, 20, 1934, o 23, 1937, Sthlm, Teknisk tidskrift (i sht avd Elektroteknik), 1923, 1925–27,1936–37, 1939, 1944, 1955-56, Sthlm, 4:o, Elektrische Nach-richten-Technik, 1932, 1935-36, Berlin, 4:o, Journal of the Franklin Institute, vol 205, 1928, 218, 1934,220,1935, 221, 1936, 244,1947,253, 1952, Philadephia, Elektrotechnische Zeitschrift, 1935, 1938, 1941, Berlin & Munchen, 4:o, Iva, organ för IVA o dess laboratorier, 1944–45, 1948, 1952, 1955, Sthlm, 4:o, Tellus, a quarterly journal of geophysics, 1949–51, 1953, Sthlm, VA, arkiv för fysik, bd 3: nr 19, 5:23–24, 6:14, 17,35,42,8:35, 10:23, 30, Sthlm, London, Paris 1951–56 (se Författarregister i bd 40, bilaga, 1974), VA, Arkiv för geofysik, bd 1:1, 3, 7, 16, 19-21, 2:3, 5-6, 9, 14, 19-20, 24-27, 3:11-12, 17-19, 4:5, 14, 5:6-8, 12–14, Sthlm, London, Paris 1949–66 (se Författarregister i bd 5, 19[66—]74), Planetary and space science, vol 1, 1959, 2, 1960, 5, 1961, 11, 1963, Oxford; titlar se UUM 1937-1950, Upps 1953, s 419-421, o 1951–1960, 1975, s 433-435, samt Skrifter utg vid Institutet för högspännings-forskning (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet, C, 42. S Lundquist o B Wijkman, Institutet för högspänningsforskning 50 år, Upps... 1982, s 63–75).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 3 juni 1932, nr 31, RA.

S Lundquist, H N (VSÅ 1969); dens, nekr över N (DN 8 juli 1969); dens o B Wijkman, Inst för högspänningsforskn 50 år (1982); Sv nationalkomm för radiovetenskap SNRV 50 år, 1931–1981. Minnesskr ed P Åkerlind [1981]; UUM 1951–1960 (1975). – Meddel av N:s son civilingenjör Olof N, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Harald Norinder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Lundquist), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Harald Norinder, urn:sbl:8362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Lundquist), hämtad 2024-04-23.