Per Adolf Norstedt

Född:1763-01-28 – Örebro församling, Örebro län
Död:1840-09-20 – Nikolai församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Köpman, Rådman, Boktryckare


Band 27 (1990-1991), sida 604.

Meriter

1 Norstedt, Per Adolf, f 28 jan 1763 i Örebro (Örebro AI.:11, u 416), d 20 sept 1840 i Sthlm, Nik. Föräldrar: handlanden o rådmannen Lars N o Sara Elisabeth v Aken. Köpman i Örebro, rådman där 7 febr 91april 94, led av borgarståndet vid riksdagen 92, erhöll ensamrätt till salubrygd i Örebro 95 o drev bryggerirörelse där 9606, överdirs titel 11 jan 20, övertog Peter Lindhs (bd 23) tryckerirörelse o delar av hans förlagsrörelse i Sthlm 21, ledde verksamheten där (från 1 dec 23 under firmanamnet P A Norstedt & Söner) 2128.

G 18 april 1794 (Örebro AI: 10, u 387) m Catherina Lovisa (Louise) Tunelius, f 29 april 1775 i Örebro, d 26 maj 1833 i Sthlm, Nik, dtr till stadssekreteraren o borgmästaren Olof T o Sara Catharina Almgren.

Biografi

N började sin verksamhet som köpman i unga år. En samling brev till honom 17801802 kastar ljus över hans första tid som handelsman. Redan 1786 kallas han "marchand bien renommé à Örebro" (brev från G A Palbitzky 31 aug 1786). Sill och annan fisk hörde till sortimentet, som var mycket brett; kommersiell specialisering och arbetsfördelning var ännu en ovanlighet. N köpte och sålde i parti och minut. Affärskorrespondensen tyder på handel med bl a svavel, stångjärn, tackjärn, bandjärn, ved, krut, tobak, vitriol, rödfärg, spannmål, alun, vin, järnplåt, taktegel, kakelugnar och brännvinspannor. Handeln med Sthlm tycks ha dominerat. Dit sändes från Örebrotrakten i första handjärn av olika slag, rödfärg, svavel och alun, och i andra riktningen gick framför allt spannmål.

Starkt engagerad i lokal och regional handel förmedlade N både varor och tjänster. Han hjälpte till med transporter, myntväxling, rumsbeställningar, betalningar, indrivning av lån och konkursbevakning. Tack vare sina löpande kontakter med Sthlm blev han också en anlitad länk i nyhetsförmedlingen mellan huvudstaden och sin landsända: "Om något nytt från Stockholm inlupit med någon säkerhet, så var gunstig och meddela mig något därav, ty min nyfikenhet ... är stor" (A F Falkenstedt till N 28 mars 179212 dagar efter skottet mot Gustav III).

N tycks ha tagit aktiv del i Örebros politiska och kulturella liv. Han var rådman och representerade borgerskapet vid riksdagen 1792. Han umgicks flitigt med boktryckarbröderna Lindh, och på vinden i hans hus vid Stortorget spelades teater. 1796 anhöll Anton Hofflund från Gävle "att i medio av nästa månad få begagna mig av Comedie Huset: emedan jag ärnar härifrån taga touren till Örebro" (Adolfsbergssaml). I boken Knutsmässo marknad (1920) berättar Hjalmar Bergman om "en märklig händelse vid stundande Knutsmässa, då latinskolans lärare assisterade av några ärbara mamseller ärnade till allmänhetens förlustelse uppföra herr de Voltaires sorgespel Zayr. På rådman Norstedts vind vid Stora torget".

Vid sidan av handelsverksamheten tycks N också ha drivit jordbruksrörelse och tegelbruk vid Nästa gård i Anstå utanför Örebro, dit han flyttade år 1799. 1815 ansökte han om ett statligt lån på 18 000 rdr "till understöd vid odling av jord". Nästa såldes 1821, då N med sin familj flyttade till Sthlm. Han övertog s å den lindhska tryckerirörelsen där. Det har sagts om N, att han "ägde ett mycket spekulativt huvud, men hans idéer voro för talrika för att vara ordnade, varav följden blev, att han ständigt hade att kämpa med ekonomiska svårigheter". Han lär också ha varit en passionerad viraspelare, och ordet 'Norstedtare' blev ett välkänt begrepp i spelsammanhang (Lindahl).

Mellan boktryckarbröderna Johan Peter och Nils Magnus Lindh (bd 23) i Örebro och familjen Norstedt fanns tidiga kontakter. N:s bror Franz Carl gav ut Örebro Weckoblad, som framställdes på Lindhs tryckeri. I J P Lindhs brev från Sthlm till brodern i Örebro 17981817 nämns N vid ett flertal tillfällen. "Han biträdde bröderna i flera kvistiga affärer, bl a när det gällde att manövrera almanacksprivilegierna från boktryckaren Segerstedt i Strängnäs och i händerna på Johan Pehr" (Bengtsson). Hans affärer tycks ha drivits med växlande framgång. 1812 gick Lindh i borgen för N för ett lån på 1 500 rdr bko, som N till Lindhs för-grymmelse underlät att lösa in i rätt tid. Två år senare talar ett brev om en norstedtsk jätteaffär i brännvin med åtföljande stor vinst. 1817 tycks emellertid lyckan svika: N ser ut att ha dåliga affärer. Hans bohag skall eventuellt gå på auktion. Lindh hade dock förtroende för honom. I sin korrespondens med brodern uppmanar J P Lindh ofta denne att låta "vännen N" läsa breven för synpunkter och råd.

N tycks inte ha haft någon erfarenhet av tryckeriverksamhet, men i ljuset av de nära förbindelserna mellan familjerna Lindh och Norstedt är det inte förvånande, att det blev han som 1821 av J P Lindhs änka förvärvade det lindhska boktryckeriet, stilgjuteriet och boklådan samt delar av förlagsrörelsen. I den ingick bl a VA:s almanacksprivilegium. Två år senare inträdde sönerna Adolph och Carl N (N 2) i rörelsen som bolagsmän, och så inregistrerades firma P A Norstedt & Söner vid rådhusrätten. Av hälsoskäl överlämnade N ledningen av företaget till sönerna 1828.

Författare

Bo Peterson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till N i Adolfsbergssaml, Örebro läns museum.

Källor och litteratur

Källor o litt: Örebro magistrats o rådhusrätts prot; Örebro kyrkoarkiv AI: 10 o 11; ULA. EpL 18: 18 (J P Lindhs brev till Nils Magnus L 17981817), KB. Funkska släktforskn:arkivet, Stadsarkivet, Örebro.

Ab P A Norstedt & Söner. Minnesblad ... (1904); B Bengtsson, Bröderna Lindhs brewäxl (Från bergslag o bondebygd 1951); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist 14831883 (1883); [C G Laurin,] P A Norstedt & Söner. Jubileumsskr, 18231923 (1923); dens, Minnen, 14 (192932); [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 2 (1898); S Rinman, Studier i sv bokhandel. Sv bokförläggarefören 1843-1887 (1951); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Adolf Norstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Peterson), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8412
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Adolf Norstedt, urn:sbl:8412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Peterson), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se