C Gösta Notini

Född:1908-06-15 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1964-01-25 – Sollentuna församling, Stockholms län

Zoolog, Akademisk lärare


Band 27 (1990-1991), sida 625.

Meriter

Notini, Carl Gösta, f 15 juni 1908 i Sthlm, Kat, d 25 jan 1964 i Sollentuna, Sth. Föräldrar: arkitekten Harald Elof N o målaren Hilma Elisabet Thudén. Studentex vid h a l på Södermalm i Sthlm 11 maj 28, inskr vid StH 14 sept 28, innehade olika assistenttjänster vid statens växtskyddsanstalts zoolog avd 1 nov 32–30 juni 45 (tjänstl från juli 43), FK vid StH 4 nov 33, led av styr för Sv faunistiska sällsk 34–38 o 40–43, FL vid StH 11 mars 39, förest för den biolog försöksverksamheten vid Sv jägareförbundets viltundersökn 1 juli 39, led av Sthlms stads fågelskyddsråd 42, av en delegation för undersökmar ang rödklöverns befruktn:förhållanden o metoder att öka fröskörden 42–45, speciallär i skogszoologi, viltvård o skogsentomologi samt tf förest för zoolog avd vid skogshögsk 1 juli 43–30 juni 45, laborator o förest för den skogszoolog instit där 15 juni 45, sekr i Viltforskn:rådet 45, disp vid StH 10 april 48, FD 29 maj 48, doc i zoologi där 8 juni (kanslersfullm 10 sept) 48, prof i allm skogszoologi med viltvård vid skogshögsk från 30 juni 49. – LLA 53.

G 16 sept 1934 i Botkyrka, Sth, m Inger Ekström, f 6 april 1909 i Nacka, Sth, dtr till godsägaren FD Alfred E o Signe Matilda Melin.

Biografi

Gösta N:s intresse för naturen väcktes tidigt. Under studieåren besökte han ofta Öland för att studera botanik. Senare förvärvade N en jordbruksfastighet på nordvästra delen av ön intill Kalmarsund. N ville dock främst studera djurlivet, och genom sin svärfar fick han jakträtten på Alby säteri i Botkyrka ända till sin död.

N började sin vetenskapliga bana på statens växtskyddsanstalt där han huvudsakligen ägnade sig åt biologiska och ekologiska problem rörande lantbrukets skadeinsekter. Särskilt värdefulla var hans studier över parasitära svampar som kunde användas i kampen mot skadegörande insekter. Det var första gången en biologisk bekämpningsmetod utarbetats för praktiskt bruk i Norden, och N var således en föregångsman på detta område. Bland Sveriges trädgårdsmästare blev han känd som "Notini på Växtskyddet". Som försöksledare vid Svenska jägareförbundets viltundersökningar blev N pionjär när det gällde modern viltforskning i Sverige. Han tillerkändes härför Jägareförbundets hedersmärke i guld 1944. Mycket intresse ägnade N möjligheterna att föda upp vilt för utplantering – skogshare, tjäder, orre och även fasan. Han studerade också viltets föda, fortplantningsförhållanden och vandringar.

Under 1940-talet deltog han bl a i en stor utredning rörande ostkustens sjöfågelstammar. Denna blev senare grundläggande vid bedömningar av jaktproblem i ostkustens skärgårdar. Framförallt var dock N engagerad i besvärliga problem som gällde skogshönsen. I början av 1950-talet blev han dock hårt kritiserad för några artiklar, främst avseende skogshönsens flyttningar. N lämnade då Jägareförbundet och drog sig tillbaka till sin undervisningstjänst och sina övriga uppgifter vid skogshögskolan. Forskningarna rörande sjöfågel och sjöfågeljakten längs ostkusten fortsatte dock N vid skogshögskolans zoologiska institution. De resulterade i en framställning till K M:t med förslag att vårjakten på sjöfågel längs ostkusten helt borde förbjudas. Så skedde 1958 och senare förkastade riksdagen vid ett flertal tillfällen med stor majoritet förslag om ett återinförande av vårjakten.

N var en uppskattad lärare vid skogshögskolan. Han undervisade både i skogsentomologi, läran om skogsinsekter, och skoglig vertebratekologi, läran om de jaktbara djurens biologi, samt i praktisk viltvård. Hans föreläsningar var alltid välbesökta, eftersom han ansågs vara en av högskolans främsta lärare. N hade också konstnärliga anlag och han illustrerade sin undervisning med vackra teckningar. Han var känd som en krävande tentator och genomskådade snabbt dåligt pålästa elever. N behandlade det sv språket elegant både i tal och skrift. Därför anlitades han som föredragshållare bla i radio, där han talade om aktuella viltfrågor och biologiska spörsmål. Han var även en flitig medarbetare i facktidskrifter och skrev uppmärksammade artiklar i DN.

N var en ivrig jägare, och på Alby säteri samlade han ofta vänner och ibland skogselever till jakt. Domänstyrelsen hade sedan tidigt 1940-tal uppdragit åt N att handha älgjakten på kronoparken Forsmark i norra Uppland. Hit förlade han skogshögskolans obligatoriska undervisning i älgjakt.

N:s stora intresse för jakt förde honom vid två tillfällen, 1957 och 1961, på studie-och jaktexpeditioner till sydvästra Afrika. Där studerade han djurliv och viltvård, insamlade rikhaltigt zoologiskt och även etnografiskt material samt dokumenterade sina upplevelser genom att färgfilma.

N var en flitig forskare, vilket dokumenterades i en rik vetenskaplig produktion. Han gjorde stora insatser bla som pionjär både på viltforskningens område och när det gällde framställning av biologiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter. N var musikälskare och talangfull tecknare och silversmed.

Författare

Hans Westman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB (till C H Lindroth).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Undersökningar rörande på rödklöver levande spetsvivlar (Apion Herbst). 1–2. [Rubr.] Sthlm 1935-38. (Statens växtskydds-anstalt, Meddelande n:r 9, 22. [Omsl.]) 1. Deras förekomst, levnadssätt och utvecklingshistoria. 63 s, 1 pl-bl. 2. Ekologiska undersökningar. [Rubr.] 42 s. – Orienterande försök med fågelholkar. [Rubr.] Sthlm [omsl] (tr Falun) 1936. 16 s. (Ibid, 18.) – Nötbromsen (Hypoderma bovis De Geer). [Rubr.] Sthlm 1936. 8 s. [Anon.] (Statens växt-skyddsanstalt, Flygblad n:r 22. [Rubr.]) Revid uppl: 1942. 4 s. (Ibid, 59.) – Rationella metoder för bekämpande av flugor i husdjursstallar (LA, Handlingar o tidskrift, årg 75, 1936, Sthlm, s 727-771). Även sep: Sthlm 1937. 47 s. (Meddelande från Kungl. landtbruksakademiens lantbruksavdelning nr 12.) – Bi- och biyngelsjuk-domar ... [Rubr.] Sthlm 1937. 11 s. [Anon.] (Statens växtskyddsanstalt, Flygbl 30.) – Bipestlagen ... [Rubr.] Sthlm 1937. 6 s. [Anon.] (Ibid, 31.) -Bina och rödklövern (Bitidningen, organ för Sveriges biodlares riksförbund, årg 36, 1937, Kristianstad, s 96–99). – Skydd mot klöver-spetsvivelns härjningar (Svensk frötidning, utg av Sveriges fröodlareförbund, årg 6, 1937, Örebro, s 90–92). – Åtgärder mot klöverspetsviveln (ibid, 7, 1938, s 89–91). - Humlorna och rödklövern (Landtmannen - Svenskt land, årg 22, 1938, Sthlm, 4:o, s 531–533). – Kampen mot flugorna (ibid, s 602). – Bina (Naturen och vi, 1938, Sthlm, 4:o, nr 1, s 22-25, 35). - Vårt minsta men trognaste husdjur [vägglusen] (ibid, 1939, nr 1, s 16 f, 35). – Krokhumlan, en underlig fluga (ibid, nr 3, s 12–15, 34). - En flugas ansikte [foto med text] (ibid, nr 9, s 31). – Friska bin och sjuka (ibid, nr 10, s 20–22, 34 f). -Klädesmalen. [Rubr.] Sthlm [omsl] (tr Falun) 1939. 32 s. (Statens växtskyddsanstalt, Meddelande, 28.) – Studier över arsenikpudermedlens inverkan på bin. [Rubr.] Sthlm 1939. 12 s. (Ibid, 30.) – Målen, en kulturföreteelse (Entomologbladet, populär bilaga till Entomologisk tidskr, årg 3, 1939, Sthlm (tr Upps), s 54-58). – Kvalstersjukan, dess orsak och symptom (Bitidningen, 38, 1939, s 25 0- – Yngelrötans resistens (ibid, s 49). — [Bina och fruktträdsbesprutningen] (ibid, 39, 1940, s 80). – Tag vara på ekollonen! (Skogsägaren, årg 16, 1940, Jönköping, s 188 1). – Fågelholkar (Nutidshemmet, den sv familjens uppslagsbok, d [l]-2, Sthlm 1941, s 220–222; anon). – Kackerlackor (ibid, s 366 f; d:o). – Livsmedelsskadeinsekter (ibid, s 559–561; d:o). – Råttor (ibid, s 781 f [i d 2]; d:o). - Vägglöss (ibid, s 1217–19; d:o). – De vanligaste masksjukdomarna hos viltet (Örebro läns jaktvårdsförenings årsskrift, 1941, Örebro, s 36–47; även sep, 14 s). – Utfodring av vinterfåglar i kristider. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1942. 5 s. ([Rubr:] Verner von Heidenstams fond till skydd för Sveriges djurvärld, K. sv vetenskapsakad, [Skrifter,] n:r 1.) – Om harens biologi. Upps 1942. 76 s. (Svenska jägareförbundets meddelande, n:r4.) – Den grå kråkan (Corvus cornix L.). Näringsekologiska studier. Sthlm 1943. 128 s. (Ibid, 7.) [2. uppl] 1946. – Klädesmalen (Tidens kalender, årg 23, 1944, Sthlm 1943, s 173–178). – Skydds- och foderväxter (Svensk viltvård, [utg:] LTK, LT:s korrespondensskola, [red: B Haglund, H Hamilton, G N,] brev 3. Skydds- och foderväxter [rubr], s 1–12, anon; [ny utg] 1949, s 1-9). – Viltupp- lödning. [Rubr.] Sthlm 1944. 23 s. [Anon.] (Ibid, 4.) [Ny utg] 1949. – Grönmykosen som biologiskt insektsbekämpningsmedel (Statens växtskydds-anstalt, Medd, 43. Grönmykos förorsakad av Me-tarrhizium anisopliae (Metsch.) Sorok., Sthlm 1944, s 6-58; [med bidr av R. Mathlein]). -Vingmärkning - försök med en ny märkningsmetod (Vår fågelvärld, årg 6, 1947, Sthlm (tr Gbg), s 28–30). – Biologiska undersökningar över grävlingen (Meles meles). Investigations on the biolo-gy of the badger ... Akad avh ... [Sthlm]. Upps 1948. 256 s. (Svenska jägareförbundets medd 13.) — Mårdhunden / Grävlingen (Svenska djur, Däggdjuren, Sthlm (tr Uddevalla) 1948[-49], 4:o, s 216-232, 1 färgpl). - Hararna (ibid, s 481 –511, 2 färgpl). – Undersökningar över sjöfågelfrågan. Upps 1950. 160 s. (Tills med N Höglund; Sv jägareförbundets medd 15.) – Sverige som jaktland (jakten, jägarens handbok, under red av B Haglund o G N, Sthlm 1951, s 11–27). – Nytt om haren. Fortsatta undersökningar över fortplantning, uppfödning o sjukdomar. [Sthlm, tr] Upps 1952. 90 s. (Tills med K. Borg o N. Höglund; Sv jägareförbundets medd 17.) – Introduktion och historik (Kungl. skogshögskolans skrifter ..., 9. G N m fl, Vildkaninen på Gotland, Sthlm (tr Norrtälje) 1952, 4:o, s 5 f; tills med [S] Bramford). – Bekämpningsmetoder (ibid, s 66–93; tills med dens o [B] Mellström). – Kort sammanfattning av vildkaninproblemet / Förslag till åtgärder (ibid, s 94–102). – Några synpunkter på kloralos som medel i kampen mot de skadegörande kråkfåglarna (ibid, 12–19. Skogshögskolan 125 år, Sthlm (tr Norrtälje) 1953, 4:o, s 19–34; tills med R. Vesterberg). – Vi och viltet – en varning (Värmlandsjägaren, nr 7 (Värmlands läns jaktvårdsförbunds årsskrift nr 31), 1954-55, Karlstad (tr Mellerud), s 46-50). -Sjöfågeln och sjöfågeljakten längs ostkusten ... Undersökningar över effekten av de ändrade lagbestämmelserna av år 1950. Sthlm (tr Norrtälje) 1956. 77 s. (Tills med H Westman; K skogshögskolans skrifter, 22.) – Tallstekelvirus – ett nytt biologiskt bekämpningsmedel? (Skogen, organ för Svenska skogsvårdsföreningen, årg 47, 1960, Sthlm, 4:o, s 302 f, 310; tills med V Butovitsch o S. von Wettstein). – Jakt-lexikon (Lantbrukstekniska kalendern, 1962, Sthlm 1961, s 353-372). – Embedding biological objects in plastic. Sthlm 1962. 34 s. (Tills med S v Wettstein; K skogshögskolans skrifter, 36.) – Djuren omkring oss. Lund 1964. 272 s. Övers i utdrag av A Dragsholt: Dyr i naturen. 1–5. Khvn (trT0nder) 1965-69. 4:o. ([Omsl:] Livet i naturen, udblik 9–13.) 1. Hare, egern, markmus, muldvarp. 1965. 32 s. 2. Graevling, brud, g0g og ugle. 1968. 32 s. 3. Ål, hundestejle, skrubtudse, guldsmed. 1968. 32 s. 4. Spove, hugorm, krabbe, sandhveps. 1969. 32 s. 5. Flagermus, pindsvin, spidsmus og gedehams. 1969. 32 s. – Undersökningar över sorkskador på barrträdsplantor i Syd- och Mellansverige. Sthlm [1965] (omsl tr 1964). 112 s. (Studia forestalia Suecica, nr 22.) – Jakten och viltet (Arbetarekalendern, 59, 1978, Sthlm 1977, s 135-138). – Medv, vanligen anon, i lexika nedan under Redigerat, Kunskapens bok, bd 5–7, Sthlm 1937-40, 4:o, 2. omarb uppl 1946, 3. uppl 1950, 4. omarb uppl 1953 o 5. helt omarb uppl 1955, bla artiklarna Levande lyktor: Självlysande organismer, Oerhörda förluster ...: Skadeinsekter, På gränsen mellan växt- och djurriket: Svampdjur, Hur forskaren ser på djuret: Zoologi, samt i SMoK, 2, Stblm 1944, 4:o; bidrag i bla: Lantmannabladet, Aftonbladets bilaga för odling o näringsflit, 1937-38, Sthlm, fol, Växtskydds-notiser [utg av Statens växtskyddsanstalt], 1937–42, Sthlm (delvis tr Falun), Svenska jägareförbundets tidskrift Svensk jakt, från 1940, Upps, 4:o; vidare i DN.

Redigerat Bonniers konversationslexikon. 2., omarb uppl. 2-9. Sthlm 1939-44. (Red för o utarb art inom avd entomologi, allmän zoologi, veterinärmedicin.) – Svenskt jaktlexikon. Sthlm 1947. 4:o. 1856 sp, 8 pl-bl. (Huvudred; medarb i avdjaktbiologi, anatomi, allmän jakt, jaktvård.) – Svenska djur. Däggdjuren. Sthlm (tr Uddevalla) 1948[-49]. 4:o. 651 s, 12 pl-bl. (Tills med B Haglund.) 2. uppl 1953. – Svenska djur. Insekterna. Sthlm (tr Uddevalla) 1949[-50]. 4:o. 645 s, 12 pl-bl. (Tills med C H Lindroth.) 2., översedda uppl 1958. – Jakten. Jägarens handbok. Sthlm 1951. 398 s, 4 pl-bl. (Tills med B Haglund.)

Ulgivit: Boken om bina ... utredigerad av S Westerberg. Sthlm 1943. 4:o. XV, 546 s, 16 pl-bl. (Tills med A Lundgren.) — Svensk viltvård. [Brev 1-6.] Sthlm 1944. (Tills med B Haglund o H Hamilton; LTK, LT:s korrespondensskola: även medförf, se ovan.) 1. Vårt villebråd. [Rubr.] 21 s. 2. Viltstammarna, lantbruket och skogsvården / Viltskador. [Rubr.] 11 s. 3. Skydds- och foderväxter / Viltutfodring. [Rubr.] 19 s. 4. Viltuppfödning / Utplantering av vilt / Rovdjuren och småviltstammarna. [Rubr.] 23 s. 5. De viktigaste jaktförfattningarna / Jaktvårdens organisation. [Rubr.] 27 s. 6. Jakt inom viltvårdade områden / Tillvaratagandet av vilt / Vapen- och skytteteknik. [Rubr.] 19 s. [Ny utg] 19[49-]50. 21, 15, 15, 23, 27, 19 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdeprs konseljakter 30 juni 1949, nr 68, RA.

Jägaren o vildnaden. Sv jägareförb under 150 år, ed B Haglund (1979-80); Väd 1963. – Nekr:er över N i DN, S-T, SvD 28 jan 1964 o i Skogen nr 4, 1964.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gösta Notini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8422, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Westman), hämtad 2020-11-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8422
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gösta Notini, urn:sbl:8422, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Westman), hämtad 2020-11-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se