Meriter

Murberg, Johan, f 4 dec, dp 7 dec 1734 i Gävle, d 27 mars 1805 i Sthlm, Nik. Föräldrar: kofferdifararen Jöns M o Magdalena Larsdtr. Elev vid trivialskolan 47, vid gymnasiet i Gävle 50, inskr vid UU 22 febr 54, teol ex dec 58, ekon ex okt 59, fil kand 27 okt 59, disp pro gradu 7 mars 61, mag 16 juni 61, doc i hebreiska 10 maj 63, även i grekisk litt 17 april 69, eo adjunkt i samma ämnen 24 okt 72, allt vid UU, lektor i historia vid gymn i Gävle 8 sept 73, rektor vid Trivialskolan i Sthlm 9 sept 77 (tilltr 7 febr 78, tjänstl från 88), fullm i riksgäldskontoret 3 febr 92-22 juni 01, led av bibelkommissionen 18 maj 92, fullm i riksbanken 01—05, deputerad ang förmögenhetsavgiften 20 febr—mars 01, adjung led av kanslersgillet från 04. - LVHAA 86, LSA 87.

G 23 juli 1775 i Arboga (enl Post- o inrikes tidn:ar), m Lovisa Catharina Moberg, f 10 mars 1752 där, d efter M, dtr till rådmannen Samuel M o Anna Menlös.

Biografi

I Uppsala synes M i mitten av 1750-talet ha tjänstgjort som amanuens hos J Ihre (bd 20) och det ligger nära till hands att tro att han biträtt vid dennes ordboksarbeten och att han då grundlade sitt senare manifesterade intresse för sv språkvård. Hans egna studier blev mycket framgångsrika och han erhöll andra hedersrummet vid 1761 års promotion.

Sedan M lämnat universitetet och tillträtt lektoratet vid sitt gamla gymnasium i Gävle inledde han omedelbart det pedagogiska reformarbete som skulle sysselsätta honom till livets slut. Redan 1774 framlade han för kollegiet ett "förslag att uppväcka tävlan av flit emellan och hos den studerande ungdomen" (tr hos Hall, s 438 ff). Förslaget godtogs, vann domkapitlets gillande och kom de närmaste åren att tillämpas. M:s förslag var på flera punkter framsynt. Som särskilt anmärkningsvärt har betraktats att det medgav en i det närmaste fri flyttning mellan klasserna. Sedan M lämnat lektoratet och övertagit befattningen som rektor för trivialskolan i Sthlm, som då var stadens enda offentliga läroanstalt, utarbetade han en plan för omdaning av stadens undervisningsväsen. Hans egen skola skulle omdanas och kallas Lyceum Gustavo-Adolphinum och vara uppdelad i flera avdelningar: en pedagog» för nybörjare, en trivialskola med tre klasser, i vilka modersmålet skulle ges lika ställning med latinet, ett på två linjer uppdelat gymnasium samt "en matematisk klass eller skola med gymnasiekaraktär". Förslaget ansågs vara alltför genomgripande för att kunna genomföras och stannade på papperet. Det blev emellertid viktigt som utgångspunkt för fortsatta reformarbeten på skolans område.

När det gamla kanslikollegiet som bla handlagt ärenden angående rikets undervisningsväsen 1801 upplöstes överfördes dessa till ett nytt ämbetsverk, kallat kanslersgillet. Detta namn fick det eftersom medlemmarna utgjordes av kanslererna för universiteten, vartill kom några andra högre ämbetsmän, bland dem dåvarande kanslirådet G J Adlerbeth (bd 1). Gillet verkade främst genom ett särskilt ämbetsutskott. När det grep sig an med en översyn av läroverkens organisation framträdde starkt behovet att knyta sakkunniga krafter till arbetsutskottet. På förslag av Adlerbeth utsågs M till adjungerad ledamot. Han var sedan flera år på egen begäran tjänstledig från sin rektorsbefattning och grep sig genast an sin nya arbetsuppgift. I någon mån kunde han härvid anknyta till sina tidigare framförda tankegångar. Vid ett sammanträde 16 nov 1804 föredrog han sitt gamla förslag från 1779 och utskottet fann att detta kunde tjäna som grundval för den nya allmänna skolordningen. M:s målsättning var inte minst att skapa likformighet mellan läroanstalterna i riket och mera bestämda gränser mellan lägre och högre skolor. Med stor taktisk skicklighet sökte han undvika de motsättningar som redan framkommit när det gällde att inom skolans ram ge annan utbildning än den klassiska och över huvud taget för undervisningsväsendets modernisering. Trots att han av allt att döma satte in alla sina krafter på denna arbetsuppgift hann han inte avsluta den före sin bortgång. M:s förslag kom senare att bli föremål för en mycket grundlig omarbetning, vilken 1807 ledde fram till den stadga som "på försök och till efterlydnad på fem år" äntligen skulle ersätta 1724 års skolordning.

Emellertid utgjorde M:s verksamhet som pedagogisk reformator endast en del av hans livsgärning. Under sin uppsalatid hade han 1764 anförtrotts att hålla ett tal vid kronprinsens mottagande av "cancellariatet". Orationen och några senare tillkomna dikter fäste Gustav III:s uppmärksamhet på M och han fick konungens uppdrag att till sv översätta Racines Athalie. När sedan konungen 1786 instiftat SA valdes M som en av de första aderton ledamöterna och tog inträde 13 maj 1787. Det är troligt att det inte var M:s fåtaliga prov på skaldekonst utan hans insatser som språkforskare som meriterade honom för denna hedersbetygelse. Akademin hade att tänka på sitt förestående vidlyftiga arbete på en sv ordbok. En bekräftelse härpå får man genom ämnet för M:s inträdestal: svenska språkets kynne. Det var "en hederlig och rättfram vetenskapsidkares enkla framställning av ämnet" (Schück 1935), men i åtskilliga hänseenden verkar M:s reflexioner påfallande moderna. I ordboksarbetet, där varje ledamot tilldelades vissa bokstäver som sedan redovisades vid sammanträdena, blev M den flitigaste av alla. Det har tom ifrågasatts om inte hans energi skrämde bort övriga ledamöter från arbetet. Resultatet synes under alla förhållanden kvalitativt inte ha svarat mot arbetsinsatsen.

Även i VHAA kom M att göra en betydande insats. Han visade sig vara en förvånansvärt insiktsfull och mångsidig kulturhistorisk forskare, som i anslutning till vad som föreskrevs i akademins statuter med jämna mellanrum framlade sina forskningsresultat. De vittnar om för tidens förhållanden imponerande arkivforskningar och en sund inställning till källmaterialet. Resultaten har härigenom behållit ett värde även om M i allmänhet inte själv förstått att insätta dem i vidare sammanhang eller avvinna materialet några slutsatser av större intresse. Bland uppsatserna kan framhävas Anmärkningar om kläden och ylletyg, som mest nyttjades i Sverige i kon. Gustaf I. tid (1793), Historiska anmärkningar om sv myntet och myntningen under konung Gustaf I:s regering (1795), Historiska anmärkningar, om brännvinets ålder i allmänhet, och i synnerhet i Sverige (1795) och Anmärkningar, om krutets ålder och bruk i allmänhet, och i synnerhet i Sverige (1795).

M tycks ha varit en nära nog idealisk ämbetsman med goda grundläggande kunskaper, till synes obegränsad arbetskapacitet och framstående formuleringstalang. När G af Wetterstedt 1811 höll sitt minnestal över sin företrädare i SA kompletterade akademins direktör N v Rosenstein den tämligen konventionella karakteristiken av M med bl a följande omdömen: "Såsom lärd var han mångkunnig, forskande, redig och arbetsam. Såsom författare icke bland de lysande men bland de tänkande, vise och nyttige. En stor del av hans levnad offrades åt den obemärkta men vikdga mödan att undervisa andra ... Att vara nyttig, var under en outtröttlig arbetsamhet det mål dit han syftade".

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Brev från M i RA, KB o UUB (bla till J M af Nordin). '

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal då Hans kongl. höghet, prins Gustaf, Sveriges rikes kronprins, nådigst emottog cancellariatet vid Upsala academie, hållet för Gestrike landskap, af Jan Murberg. Upsala [1764]. 30 s. — Tal (J Murberg o N L Sjöberg, Inträdes-tal hollne uti Svenska academien den 13 Maji 1787, Sthlm 1787, 4:o, s 3-28; även SAH ifrån år 1786, d 2, Sthlm 1802, s 3-24). - Bidrag i VHAAH, d 1, Sthlm 1789, 2, 1791, 3, 1793, 4, 1795, 5, 1796, 8, 1808; meddelat K Maj:ts besvärspunkter emot Svante Sture 1562—64 i Handlingar til uplysning af svenska historien, saml o utg af E M Fant, St 2, Upsala 1789; förestått red av Stockholms post-tidningar.

Översatt: J Racine, Athalie, tragedi, uti fem acter med chorer ... uti Deras kongl. majestäters och kongl. husets närvaro, första gången upförd den 18 Mardi 1776, Sthlm 1776, 4:o, 78 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Nedre justitierevisionens utslagsakter 8 sept 1773, RA.

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 9 (1843); A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1-2 (1949); B R Hall, Till Gävle lärov:s hist 1557-1850 (1943); B Hildebrand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816-1837, 1-2 (1937—38); G Ljunggren, Sv vitterhetens häfder, 3 (1881); G E Lunden, Bidr till Gävle skolors hist (1930); N v Rosenstein, Svar på ... af Wetterstedts tal (SAH ifrån år 1796, 6, 1817); H Schiick, SA:s hist, 1-2 o 6 (1935-36 o 1938); dens; VHAA, 6 (1943);.dens o K Warburg, Illustrerad sv litt:hist, 6 (1930); O T Sjöfors, Kanslärsgillet o 1807 års skol-ordn (1919); Sthlms storskolas journal, ed S Solders o A Wiberg (1951); G af Wetterstedt, Inträdes-tal, hållit i SA ... 1811 (SAH ifrån år 1796, 6, 1817); A Wiberg, J M:s kroppsövn:program o Anders Johan v Höpken (Pedagog tidskr 1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Murberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8572
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Murberg, urn:sbl:8572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-11-08.