Biografi

Nauclér (Nauclerus), släkt, härstammande från Simon Olai Nauclerus (d 1638), vars tillnamn tidigast kan beläggas 1607 då han inskrevs vid universitetet i Wittenberg. Namnet är härlett från det grekiska ordet för "skeppare". Simon har identifierats (Callmer) med den "Simon Olai Stokholmensis" som 1605 inskrevs vid UU. Hans sthlmsanknytning styrkes av att han 1622 köpte hälften av en ' gård i Sthlms norra förstad av sin "svåger" Nils Tomasson. Uppgiften (Marks v Würtenberg; Hiilphers) att Simon var son till en handlande Olof Nauclér i Sthlm, har dock inte kunnat beläggas och är sannolikt en konstruktion på grundval av Simons patronymi-kon och tillnamn. Påståendet om härstamning från prosten i Göppingen, Württemberg, Johannes Nauclerus (1493–1556) är troligen endast grundat på namnlikheten.

Simon Olai Nauclerus uppges (Sthlms storskolas journal) ha varit conrector under Olaus Erici Elimæus' (bd 13) rektorat, dvs 1609–11, och därefter efterträtt denne. Han blev 1618 hovpredikant och 1621 kyrkoherde i Enköping. Han var påtänkt som bisittare i det på 1620-talet planerade consistorium generale, ett slags centralstyrelse för sv kyrkan. Han gifte sig med ärkebiskop Olaus Martinis dotter Anna och blev far (Marks v W; Hülphers) till kanslisten i k kansliet Johan Simonsson Naucler (d tidigast 1652). Dennes son (Marks v W; Hülphers) Simon Nauclerus (d 1709) utförde stuckarbeten bl a i gamla riksbankshuset och Maria kyrka i Sthlm samt i Tyresö slott. Enligt en obestyrkt uppgift (Marks v W; Hülphers) skall denne ha haft en bror vid namn Harald Johansson N som flyttade till Finland och blev farfar till assessorn Enoch Naukléer (1701–82), som adlades Furuhjelm. Denne uppger dock själv att hans farfar hette Harald Haraldsson Naukléer och att han inte visste om han var släkt med den rikssv släkten N (Genealogica 117).

En annan son (Marks v W; Hülphers) till Simon Olai Nauclerus var markscheidern över rikets bergslager Olaus (Olof Simonsson) Nauclerus (1626–1706). De kartor över bla Stora Kopparbergs gruva som han utarbetade "präglas av klarhet och tydlighet" (Lindroth). Han var gift med en dotter till rådmannen i Falun Petter Lohrman (bd 24, s 96) och far till lektor Simon Nauclerus (1686–1750) i Västerås. Dennes äldre bror e o hovpredikanten och prosten i Delsbo Olaus Nauclerus (1675–1732) är bekant för sina 1702–03 tryckta avhandlingar Delineatio magna fodinae Cuprimontanae, i vilka han ger "den första verkligt upplysande skildringen av Falu gruva och kopparbrytningen därstädes" (Tunberg). Han var riksdagsman 1723.

Söner till honom var provinsialläkaren Samuel N (1724–70) i Uddevalla och bergsrådmannen i Falun Olof N (1725–82), som var riksdagsman 1778–79. Den senare var far till rådmannen och magistratssekreteraren Carl Joel N (1758–1835) i Vänersborg, som var riksdagsman 1823, till kronofogden i Västerdalarna Gerhard N (1761-1803) och till bergmästaren i Nya Kopparberg 1821–35 Gustaf N (1772-1835). Deras äldste bror, bergshauptmannen Olof N (1753–1832), som ägde Gullsby pappersbruk och Lerhols sågverk i Brunskog samt Knutstorps sågverk i Grums, allt i Värml, var farfars far till rådmannen i Sthlm Karl Martin N (1867–1957). Dennes syssling överstelöjtnant Carl Eggert N (1869–1936) var chef för K Fälttelegrafkåren 1925-1928. Hans brorson civilingenjör Johan Olof (Olle) N (1905-1974) var 1935-54 VD i Industrikemiska ab i Sthlm och 1955–70 VD i Skånska Attikfabriken ab (sedermera Perstorps ab). Han lade stor vikt vid forskning och utveckling av nya produkter. Perstorpsföretaget genomgick under hans VD-tid en utveckling till ett modernt industriföretag med ett mångskiftande produktionsprogram. Han blev 1962 ledamot av I VA.

Syssling till Karl Martin och kusin till Carl Eggert N var med lic Reinhold N (1886–1975), som 1923–52 tjänstgjorde vid Ersta diakonissanstalts sjukhus, från 1931 som överläkare. Konstnären Sigrid Bensow, f N (1882–1954) var en syster till honom. Hon är representerad med målningar i Norrköpings museum. Brorsons son till Reinhold och Sigrid är Lennart N (f 1936), 1976–81 VD i ab Statsgruvor och därefter VD i Uddcomb Sweden.

Författare

AW H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: N W Marks v Wiirtenbergs genealogier: Furuhjelm, RHA. Bromanderska saml, 46, Värmlandsarkiv, Karlstad; A Hiilphers genealogier, 2, s 133, Västerås stadsbibi; [L B Bagge,] Nauclérska slägten (1872); Carpelan, 1, s 404—405; Elgenstierna, 2, s 866; E Furuhjelm, Antecknar om Furuhjelmska slägten o Hongola gods (1912).

Simon Olai Nauclerus: RR 1618 juli-dec, f 265v, 1621 jan—juni, f 19v, Acta ecclesiastica, vol 55, RA; Sthlms domkapitels arkiv, AI:3, s 114, SSA; A C Bonnier, Enköpings kyrkor (Sveriges kyrkor, Uppland bd 10, 1984), s 154; C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976), s 55; H Cnattingius, Den centrala sv kyrkostyr i Sverige 1611 — 1636 (1939); S Ljung, Enköpings hist, 1 (1963); STb från år 1592, 13 (1978); Sthlms storskolas journal, ed S Solders o A Wiberg (1951); Uppsala hm; UUM, 1 (1900-11), s 11; A Westén, Sv kongl hofclericiets hist, 1:1 (1799).

Johan Simonsson Naucler: RR 1650 jan—april, f 368, Kanslikoll, Kanslibokhållarens arkiv, vol 32, s 41 o 133, Kanslitjänstemäns konc o mottagna skriv:er, 17, RA.

Simon Nauclerus: B 107 (J Retzius-Rosenstolpe, Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum ...), s 16, LSB; S Karling, Tyresö slott (Fataburen 1933), s 94f; SKL; E Lundmark, S:ta Maria Magdalena kyrka (Sveriges kyrkor, Stockholm bd 7, 1934).

Harald Johansson N o den finländska släkten N: Domkyrkans i Viborg räkenskaper 1655—1704, ed O Durchman (GSFÅ 1928, tr 1929), 1972; TT Ho-henthal, Anteckmar om släkten Nauklcrs äldre led (Genos 1941); dens, Släkten Nauklérs senare led (ibid 1946); dens, Savolax-grenen av släkten Nauk-lér (ibid 1948).

Enoch Naukléer, adl Furuhjelm: Genealogica 117, nr 95 (D Tilas geneal samkar), Sköldebrev o adelsvapen, vol 30, Sköldebrevsamk Furuhielm, RA; G Luther, Släkten Elfvengrens ursprung (Genos 1975), s 48.

Olaus (Simonsson) Nauclerus: Bergskollegii huvudarkiv AI:45, s 64-66, E IV:101, f 659f, 102, f 607, 118, f 77f; Likv, 38:3, RA; S 157a (H Lagergren, Personhist upplysn:ar till Olof N:s avh:ar ...), UUB; Bergskoll; Ekstrand; KW Herdin, Lohr-manska släktens genealogi (PHT 1926); A A:son Liljencrantz, Inledning (Stora Kopparbergs gruva o kopparverk, 1941); S Lindroth, Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget (1955); SKL; UUM, 1 (1900-11).

Olaus Nauclerus: Biographica, Arkivfragment: Olaus N, RA; Carlander; Herdin, a a; JAA Liideke, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Sthlm (1823), s 485f, 577-581; PrRP 6 (1982); S Tunberg, Stora Kopparbergets hist, 1 (1922); Uppsala hm.

Samuel N: S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 2 (1953); SLH 1:1 o 1:4. Olo/N (d 1782): Bergskoll; Millqvist. CarlJoelN: G Hasselberg, Tiden 1834-1944 (Vänersborgs hist, 2, 1944); Millqvist.

Gerhard N: Kammarkolhs kanslis arkiv HIa:53: 19 okt 1787, nr 1, HIa:54: 14 sept 1789, HIa:56: 7 jan 1793, nr 2, JA Almquists lappkatalog Landsstatstjänstemän efter 1630, vol 2:F 151, RA.

Gustaf N: Bergskoll.

Olof N (d 1832): Bergskoll; G Clemensson, Statistiska uppgifter om sv pappershandel o papperstill-verkn (En bok om papper tillägn Carl Johan Malmros, 1944), s 38; B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710—1814 (1981); H Juhlin Dannfeldt, LA 1813-1912 (1913); Molas chartarise Suecanae, 1 (1923), s 186.

Karl Martin N: TU 85:27, KB; StRR; Sv juristM 1950 (1950); Väd 1953 (1953). Carl Eggert N: SvTeknF; Väd 1935 (1934).

Johan Olof N: T Althin, O N (Minnesord över bortgångna ledamöter av IVA ... 1965—76, 1977); dens, ON (Dödsrunor utg av S:te Orjens gille, bd 7, saml 31, 1979-83); C-A Enefält, Att göra pengar ur rök, Perstorp ab 1881-1981 (1981), s 32; U Ehrlemark, Sistem (1985), s 46-50; Väd 1975 (1974); nekr i SvD 7 sept 1974.

Reinhold N: S-Å Rosenberg, Ersta 1851-1951 (1951), s 161; SLH 4:3; Väd 1975 (1974); nekner i DN o SvD 2 okt 1974.

Sigrid Bensow,f N: SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8806
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nauclér (Nauclerus), släkt, urn:sbl:8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-04-19.