Meriter

Nelson, Axel Herman, f 11 sept 1880 i Norrköping, Hedvig, d 20 maj 1962 i Uppsala, Domk. Föräldrar: grosshandl August N o Anna Paulina Ahlborg. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping 1 juni 98, inskr vid UU 15 sept 98, FK 31 jan 02, bibliotekarie för Östgöta nation maj 02–maj 05, ordf där okt 04–okt 05, förste kurator där maj 05–maj 06, FL 31 jan 08, disp 22 maj 09, FD 28 maj 09, allt vid UU, eo amanuens vid UUB 27 sept 09, bibliotekarie vid Uppsala stads läkarefören nov 09–jan 13, andre bibliotekarie vid UUB 28 febr 12, förste bibliotekarie där 13 maj 14–1 okt 45, sekr i Sv bibliotekariesamf 21–41, v ordf 41–46, ordf i Uppsala stads biblioteksstyr 31–41. – LSkS 28, LHVU 34 (ordf 49), teol hedersdr vid UU 31 maj 45.

G 20 maj 1916 i Sthlm, Maria, m Barbro Ekholm, f 7 aug 1889 där, ibid, d 10 dec 1955 i Uppsala, Domk, dtr till arkitekt Carl Fredrik E o Lovisa Charlotta Henström.

Biografi

Axel N var en livlig och debattlysten elev vid Norrköpings läroverk. Han var agent för och distributör av studentföreningen Verdandis röda småskrifter. Hans bror, sedermera redaktören i S-T Henning N, hade introducerat sin yngre bror i Verdandi. Den politiska radikalismen ersattes med åren av en annan uppfattning (Fogelqvist, s 160—61). N visade redan under skoltiden ett bokligt intresse. Han var läroverkets sk boksamlingsförvaltare ht 1895-vt 1898.

N fick sin akademiska utbildning under en humanistisk glansperiod då H Hjärne, H Schück, A Noreen, O v Friesen, August Danielsson och Per Persson företrädde humanistisk forskning vid UU. N var klassisk filolog och sinnet för precision och noggrannhet präglade honom som forskare och människa. Hans doktorsavhandling Die hippokratische Schrift [text på grekiska] (1909) renderade honom Bergstedtska priset, utdelat av filosofiska fakulteten. Förutom i grekiska ägde N djupa insikter i latin, som tillsammans med grekiskan ingick i hans lic:examen. N var en av de första latinister som intresserade sig för sv medeltidslatin. 1933 tog han initiativet till arbetet på Glossarium till medeltidslatinet i Sverige.

Med en solid vetenskaplig bakgrund började N sin bibliotekskarriär. Han blev eo amanuens vid UUB 1909 och som förste bibliotekarie och avdelningschef 1914 förestod han en kort tid låneexpeditionen. Aret därpå övertog han ledningen av sv tryckavdelningen, som han omorganiserade efter moderna principer. Han var väl meriterad för denna tjänst genom sin förteckning över sv akademiska avhandlingar 1890/91-1909/10 (1911) och den första sv femårskatalogen Svensk bok-katalog för åren 1906-1910 (1913), som fyller höga bibliografiska krav. 1919 kom katalogen för åren 1911 — 15. Sina synpunkter på de sv avdelningarnas viktigaste arbetsmoment sammanfattade han i den insiktsfulla uppsatsen Statsbiblioteks förvärv av den inhemska bokproduktionen, med särskild hänsyn till Sverige (Biblioteksbladet 1920).

Intresset för handskrifter fanns redan under studietiden: 1907 kom N:s första tryckta vetenskapliga skrift i form av uppsatsen Zur Kopenhagener Handschrift des Hippokrates (Eranos 1905–06) och doktorsavhandlingens tyngst vägande parti var av textkritiskt innehåll. Hans kännedom om Hippokrates blev till nytta för bibliografiska undersökningar av äkta och pseudohippokratiska skrifter. Han breddade och fördjupade också sina paleografiska insikter genom resor i Europa. N deltog i de internationella kongresserna för bok- och biblioteksväsen under 20- och 30-talen och var väl känd vid tyska bibliotekariedagar redan 1913.

1929 övertog N chefskapet för handskriftsavdelningen. Han var en av de lärdaste kännarna av medeltidens och renässansens språk, kultur och litteratur. Denna djupa förtrogenhet med speciellt medeltidens bokliga liv och tankevärld visade han i åtskilliga arbeten. Nämnas kan Om Uppsala universitet under medeltiden (Symbola litteraria 1927) och framställningen om Teckenspråket i Vadstena kloster (NTBB 1935). På uppdrag av Föreningen för bokhantverk utgav N 1922 den engelska medeltida biskopen Richard de Burys berömda Philobiblon eller Om kärleken till böckerna, med sv översättning, inledning och noter; den var dessutom ett typografiskt mästerverk.

N:s lärdom och kringsynthet förde honom in på vetenskaper som arkeologi, litteraturhistoria, politisk historia och lärdomshistoria. Hans intresse för sistnämnda ämne dokumenterades bla i den monumentala editionen av den sv originaltexten till O Rudbecks Atlantica (1937–50) och biografin om den märklige lärdomshistorikern och bibliografen Lidén (LSBH, N S, 2:1, 1934).

N engagerade sig i många biblioteksfrågor, såväl sv som internationella. Under tio år var han ordförande i Uppsala stads biblioteksstyrelse. Han "främjade stadsbibliotekets allsidiga förkovran och utveckling till en verklig kommunal institution" (Harnesk, s 28) och tillhörde dem som stod bakom den nya biblioteksbyggnadens tillkomst 1941. N var en av initiativtagarna till Sv bibliotekariesamfundets stiftande 1921 tillsammans med vännen Isak Collijn (bd 8).

N bidrog till återuppbyggandet av det 1914 krigshärjade universitetsbiblioteket i Louvain och katalogiserade de omkring 3000 vol som donerats av Sverige. Han gjorde även en betydande insats vid återuppbyggandet av universitetsbiblioteket i Tokyo, som nästan totalförstördes vid en jordbävning 1923.

1955 började N ägna sig åt att översätta och kommentera Johan Stiernhööks berömda verk De jure Sveonum et Gothorum vetusto, ett klassiskt verk inom den sv rättsvetenskapen. N upplevde endast korrekturet. Detta reviderades senare, men notapparaten är med några undantag N:s; verket publicerades 1980.

N var en särpräglad och självständig person med en sinnets oböjlighet, som var ett uttryck för hans rätlinjiga men sammansatta personlighet. Hans åsikter var fasta och genomtänkta och framfördes med skärpa och intensitet. Insatserna som forskare och biblioteksman imponerade genom både sin omfattning och sin kvalitet. I samband med jubeldoktorspromotionen maj 1959 hyllades han av Almqvist & Wiksells boktryckeri med en fullständig förteckning över sitt författarskap.

N:s hustru Barbro N avlade fil ämbetsexamen 1913 vid UU med litteraturhistoria som huvudämne. Hennes 1927 utgivna omfångsrika biografi över Sophie v Knorring rönte uppmärksamhet. N tillhörde 1939–53 Uppsala stadsfullmäktige och var 1940–53 v ordförande i stadens folkskolestyrelse. 1938–48 var hon medlem av högerns centrala kvinnoråd och hon tillhörde styrelsen i ett flertal av högerns organisationer i länet och staden. Från 1933 var N styrelseledamot i Uppsala husmodersförening. 

Författare

Siw Wesslén

Arkivuppgifter

N:s arkiv (9 vol) i UUB. - Brev från N i KB (bl a många till N Ahnlund), RA o UUB (bl a till A Grape).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se H Sallander, Axel Nelsons tryckta skrifter på uppdrag av Almqvist & Wiksells boktryckeri AB förtecknade, Upps 1959, 44 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 13 maj 1914, nr 5, RA.

T Fogelqvist, Skrifter [1.] Från ungdoms- o vandringsår (1941); P Harnesk, Uppsala stadsbibi, minnesskr ... (1941); T Kleberg, A N t (NTBB 1962); H Lindroth, AN 80 år (Upsala Nya Tidn 10 sept 1960); Matr för Ostgöta nations i Uppsala 8:e minneslandskap (1959); Norrköpings h a l:s kat ht 1895-vt 1898 (1895-98); N 50 år (Upsala Nya Tidn 11 sept 1930); E Odelman, Inledning (dens, Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, 2:1, 1982); Sv biblioteksmatr 1955 (1956); UU:s årsber 1912 o 1914 (1913, 1915): Östgöta nation i Uppsala 1944-1954 (1956). - Nekr över N i Upsala Nya Tidn 24 maj 1962. Barbro N: Väd 4955; B N t (SvD 12 dec 1955).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel H Nelson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Siw Wesslén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8825
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel H Nelson, urn:sbl:8825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Siw Wesslén), hämtad 2024-04-19.