Anders Nicander

Född:1707-08-29 – Näshults församling, Jönköpings län
Död:1781-03-08 – Västerviks församling, Kalmar län

Författare, Poet


Band 26 (1987-1989), sida 580.

Meriter

Nicander, Anders, f 29 aug 1707 i Näshult, Jönk, d 8 mars 1781 i Västervik. Föräldrar: kh Magnus N o Anna Böttger. Skolgång i Karlshamn o Helsingborg, inskr vid LU 9 juni 24, informator hos J v Bahr (bd 2) o G v Seth i Sthlm 28, hos H v Fersen (bd 15) där 32, auskultant i Svea hovrätt 11 febr 32, aktuarie i tullarrendesoc:s kansli, kontrollör vid stora sjötullen i Västervik 17 aug 37, manufakturkontorets ombudsman där 51, packhusinspektör där 12 juni 55, prof:s n h o v 29 juni 62. Skald.

G 1) 27 sept 1739 i Västervik m Gertrud Christina Du Rietz, f 15 maj 1707 där, d 16 sept 1742 där, dtr till häradsh assessor Gustaf Samuel D o Catharina Lundia; 2) 9 maj 1744 i Västervik m Eva Böök, d 11 juni 1745 där, dtr till postmästaren o rådmannen Lars B o Margareta Bergman; 3) trol i Horn, Ög, m Elisabet Schörling, f 3 sept 1729 i Linköping, Domk, d 1 jan 1757 i Västervik, dtr till prosten kh Anders S o Brita Thel; 4) 31 jan 1758 i Västervik m Lovisa Margareta Apiaria, f 21 mars 1724 där, d 18 juli 1782 där, dtr till borgmästaren Reinhold Apiarius o Catharina de Rees.

Biografi

N blev faderlös vid två års ålder och växte upp dels hos en morbror i Karlshamn, dels hos modern i Helsingborg. Han uppges tidigt ha visat intresse och fallenhet för latinsk poesi, och han väckte uppmärksamhet med publika orationer på latin och grekiska redan innan han påbörjade sina studier i Lund, där han "insinuerade sig hos professorerna mest genom sina latinska verser, varav en del då redan trycktes" (Sivers). N studerade också moderna språk och utgav under sina år i Sthlm ett antal översättningar, bla William Derhams arbeten Astro-theologie och Physico-theologie.

Som litteratör gjorde sig N senare känd framför allt genom sina oförtrutna ansträngningar att bereda hexametern, med latinsk prosodi, en central plats i den sv vitterheten. Denna poetiska kungstanke utvecklade han i den 1737 publicerade Oförgripelige anmerckningar öfver svenska skalde-konsten ... . Skriftens polemiska karaktär ger vid handen att N var väl medveten om att han arbetade i motvind. Redan under 1600-talet hade Petrus Lagerlööf (bd 22) velat utmönstra de antika versmåtten ur sv poesi, och med det allt starkare franska inflytandet under 1700-talet blev alexandrinen den helt dominerande ersättaren för hexametern. I öppen strid mot denna utveckling hävdade N hexameterns överlägsenhet och menade att svenskan bättre än andra moderna språk lämpade sig för den latinska prosodin. De kvantitetsregler han uppställde innebar dock att han nödgades göra betydande avvikelser från det naturliga vårdade språket. En senare hexameterdiktare framhöll att de nicanderska (öreskrifterna innebar "en förtryckande träldom": "En myckenhet av de nödvändigaste ord, och däribland våra participier, bliva obrukbara; och det ringa antal som återstår, måste, liksom fordom fångarna i Prokrustes järnsängar, genom förlängning eller stympning, intvingas i formen, på ett sätt, som örat ömsom misskänner och ogillar, under det de hårdaste inversioner ej mindre kränka språkets konstruktionslagar" (Adlerbeth). Efter samma principer hade Vergilius' Eclogae översatts (1740) av G Palmfelt, vilken i N:s företal anges som tillskyndare av hans arbete och i den bifogade översättningen av PD Huets Vitis hyllas som den Svenske Maro. Palmfelt avled dock 1744, och det blev därefter N som ensam med en ymnig produktion av originaldikter, översättningar och parafraser på sv "hjält-vers" fullföljde deras gemensamma strävan.

Oförgripeliga anmerckningar var förmodligen delvis avsedd som specimen för poeseos-professuren i Uppsala, vilken blev vakant 1737. I en latinsk hexameterdikt som föregår dedikationen till Palmfelt tilltalar N universitetets kansler, G Cronhielm (bd 9), som musarum summe patrone och betecknar sig själv som cultor et cliens devotissimus. Den underdåniga hyllningen tycks dock inte ha fallit i god jord. I ett i avskrift delvis bevarat brev till riksrådet Nils Palmstierna 9 febr 1751 skriver N att han en gång sökt professur men haft oturen att misshaga Cronhielm. 1739 kandiderade N till befattningen som politie-borgmästare i Västervik, och senare sökte han vid några tillfällen titulär befordran. I brevet till Palmstierna ber han denne verka för att han skall tillerkännas assessors karaktär; samma anhållan upprepas i två suppliker till KM:t 1752 och 1761. Året därpå kröntes hans ansträngningar slutligen med framgång, då han erhöll professors titel.

N:s hexameterdiktning fortsatte närmast med en översättning av de båda första böckerna av Eneiden (1751) och en bearbetning av Palmfelts eklogöversättning (1752). Han tycks snabbt ha fullbordat sin översättning av Eneiden och anhöll redan 1752 hos KM:t att avgiftsfritt få införa 300 ris skrivpapper för tryckningen. I Lärda Tidningar 14 aug 1755 inbjöds till prenumeration på hela verket, men utgivningen kom aldrig till stånd. Tolkningen belönades dock av ständerna 1756 med 1000 dlr smt. 1753 författade han till den s å grundade Vitterhetsakademins poesipristävlan en episk hexameterdikt om 365 verser, Konung Carl Gustafs tåg med sin krigs-här öfver Bälterna år 1658, som dock inte fick pris och inte heller blev tryckt. Under 1760-talet tillkom ytterligare en rad större hexameterarbeten, bla bibelparafraser (Jesu Syrak, Ordspråksboken, Predikaren) och mera självständiga gnomiska dikter. De senare, som 1766–67 utkom häftesvis under titeln Gamla sanningar i ny drägt, betecknades av Levertin som "en guldgruva för den, som vill lära känna borgerligt vardagsliv vid 1700-talets mitt".

N hörde till tidens flitigare tillfällesdiktare och odlade i sådana sammanhang med förkärlek aparta former som onomastica, eteostica och anagrammata, ofta på latin. För sitt onomasticon över prins Gustavs födelse 1746 erhöll han av generaltullarrendesocieteten 800 dlr kmt. Med dessa "konstverser" gav han fritt lopp åt sin lust för sinnrika ord- och bokstavskombinationer, samma art av hantverksglädje som ligger bakom hans arbete med hexametern.

N följde intresserat Vetenskapsakademins språkvårdande verksamhet. 1741 föreslog han att akademin skulle göra en insats för rättstavningen, men då Lars Laurels (bd 22) Förslag till suenska skrivlagen 1748 utgavs på akademins uppdrag sällade han sig till skriftens många kritiker. Sin översättning av Eneidens båda första sånger tillägnade han akademin, som replikerade med ett välvilligt uppmuntrande brev. Hans propå att akademin skulle granska den resterande översättningen avböjdes dock med motiveringen att man saknade kapacitet för uppgiften.

N var en särling bland sv 1700-talsförfattare, till synes helt opåverkad av förändringarna i det litterära klimatet. Delvis kan detta ha samband med hans geografiska isolering. "Jag bor här på en mörk och barbarisk ort", skrev han 1769 till Samuel Alf. Hans omfattande korrespondens med lärda och poeter som Alf och Johan Wellander tyder på ett starkt meddelelsebehov men röjer aldrig någon strävan att komma i takt med tidsströmningarna. För eftervärlden har han blivit mest känd som föremål för Kellgrens satir och genom dennes vägran att delta i den kollektiva skaldehyllning som Wellander tog initiativet till efter N:s död.

Författare

Torkel Stålmarck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av N:s litterära kvarlåtenskap o brev i S Alfs saml, LSB. Brev o ms i UUB. - Brev från N i StUB/VA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oförgripelige anmerckningar öfver svenska skaldekonsten, jämte förslag och bevis, at den samma kan äfven bindas til de reglor, som den latinska har til rätte-snöre; til deras öfver-tygande, som härtils påstått vederspelet, i synnerhet uti de heroiske verser. Sthlm 1737. 4:o. (8), 48 s. — In natalem auspicatissimum Gustavi, augusti, regni Sveo-Gothici principis haereditarii, d. 13. Ja- nuarii 1746. Holmia; u å. Pateiitfol. 1 s. [Innehåller Onomasticon 1746 o 1747 samt Etcostichon 1746 o 1748.] - Underdånig ny-års gåfva til Hans kongl. höghet, Svea rikes borna arfT-fursta, och afhimmc-lcn skenkta ny-års gåfva, prins Gustaf, på des dyra födelse-dag, som nu fjerde gången högtideligen firas den 13Januarii 1749. Bestående i nio eteosticha på även så mång språk. Sthlm u å. Patcntfol. 1 s. [Undert.] — Sonnet (Lärda tidningar för år 1750, Sthlm, s 18 [i nr 5, 15/1]). - Til Svea rikes höglofli-gc ständer vid riks-dagen 1751. Sthlm 1751. 4:o. (3) s. [Undert vers.] — Underdånig lyckönskan til Svea rikes vid 1755 års riksdag församlade höglofli-ge ständer. Sthlm 1755. 4:o.'(3) s. [Vers.] - Til riksens högloflige ständer vid riksdagens slut 1756. Sthlm u å. 4:o. (7) s. [Anon vers.] — Jesu Syrachs gyllene A B C D på heroisk vers til sina k. söners tienst författadt. Carlskrona 1759. 4:o. 19 s. - Lef-nads reglor och ord-qväden utur Konunga och höf-dingastyrilscn, på heroisk vers korteligcn författade til sina k. söners tjenst. Calmar 1760. 4:o. 12 s. — Konung Salomos ord-språk på heroisk vers efter grund-texten författadt. Calmar 1760. 4:o. (12), 76 s. — Konung Salomos predikare-bok på heroisk vers efter grund-texten författadt. Calmar 1761. 4:o. 25 s. — Gamla sanningar i ny drägt. D 1—4, 5-10. Götheborg 1766, Sthlm 1767. 4:o. 160 s. [D 4 = s 67 — 78 med särskild titel: Alte Wahrheiten neu-gekleidet, oder Versuch heroische Verse, nach der lateinischen Prosodic, im Teutschen zu ma-chen. Gothenburg 1766.] Härur övers: Gamle Sandheder i nye Dragt, eller Forsög, at skrive hero-iske Vers paa Dansk Helsingöer 1768, 24 s. — Korta minnes-sanningar, eller Betraktelser öfver sön- och högtids-dagarnas evangelier. Sthlm 1769. 4:o. 56 s. — Guds staf i Gustafs hand, skal hägna Svea land ... I et heroiskt skalde-quäde, underdå-nigst yttrat. Sthlm 1771. 4:o. (6) s. - [Vitterhetsarbeten] (Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare ... utg afP. Hanselli, d 18, Upsala 1874, s III—VIII, 1-334). - Verser till bla: Reinoldus Apiarius' död [1754], Wexiö u å, patentfol (sign A.N.), Petrus Elis' död 1755, Holmia: 1755, patentfol, Henric Jacob Sivers' promotion 1756, Linköping u å, Johan Törners promotion 1756, Linköping u å, H J Sivers död 1758, Norrköping u å, Christopher Hansson Baumans död 1760, Sthlm 1761, Sven Johanssons begr 1760, Norrköping u å, dens vid dottern Helena Svensdotters o Christian Papkes bröllop 1760, Norrköping u å (anon, tills med C Giöthc), Petrus Filcnius 1761, Stockholmiai 1761, Anders Reinhold Westmans död 1761, Linköping u å, Eric Magnus Sjöbergs begr 1763, Linköping u å, Hans Baumans o Inga Margareta Hultmans bröllop 1768, Calmar u å, Laurentius Muhrbecks begr 1769, Caroli-coronae 1769, Andreas Schiörlings begr [1769], Linköping u å (sign A.N.), Johannes Hanqvists död 1770, Holmia: 1770 (d:o), Hieron: Abrahamsons död 1771, Norrköping u å (d:o), Lorents Svensson Berghs död 1771, Calmar 1771, patcntfol, Hans Hultmans död 1776, Calmar u å (med övers av Jacob Lindblom), Johan Meijers begr 1776, Norrköping u å (ana-gram: Ancredin), Jacob Serenius' död 1776, Strengnesia; 1777, Christ. Engeströms begr 1777, Norrcopia: 1777, Jacob Gravers begr [1779], Norr- kopia? u å, Axclius Joh. Lindbloms promotion 1779, Upsalia: u å (tills med S Älfo C G Leopoldt), P Filemus' begr 1780, Lincopiae u å; vanl 8:o eller 4:o; medv med dikter o övers i bla Lärda tidningar o Dagligt allehanda, Sthlm.

Översatt: Histoire secréte, eller: Historiske hemligheter; angående drottning Elisabeth, o grefven av Essex ... afA.N., Sthlm 1732, 70s (sign), 2. ggn uplagd 1742; [JBP] Moliére, Le mariage forcé; eller Det tvungna gifftermålet ... af Ancredin, Sthlm 1733, 48 s (anagram); W Derham, Astro--theologic, eller Himmelska kropparnes bctracktel-se ... afA.N., Sthlm 1735, (6), 160 s, 3 pl (sign); dens, Physico-theologie, eller: Til Gud ledande naturkunnighet ... afA.N., Sthlm 1736, (32), 606, (10) s, 1 pl (dedik), Å nyo uplagd 1760, (24), 606, (8) s, 1 pl (sign); [Publius Vergilius Maro,] P. Virgilii Maronis jEneis eller Den trojanska fursten iEnea; hjeltebragder och äventyrer, ifrå latin på svensk heroisk vers ...jemte anmärkn o korta förkl [bok 1-2,] Sthlm 1751, 4:o, 76* s; dens, Eclo-ger eller Herdaqvädcn ... på svensk vers efter latinska prosodien, uti lika verse-slag o lika många verser ... å nyo öfversedde, med anmärkn förökte, Sthlm 1752, 4:o, 51 s (dedik); [G Lithou?,] ... Encomium Stockholmia;, eller Stockholms beröm, på svensk heroisk vers (Lärda tidningar för år 1761, Sthlm, s 117 f [i nr 29]).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Bengtsson, Äkthetsproblem o en vitter tullkontrollör (Festskrift Jens Peter Larsen, 1972); B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); L Dalgren, Tiden 1719-1932 (Västerviks hist, 2, 1933); I Korkkanen, Studier i de sv övers av Vergilius Aeneis I, II, VI, VII, XI, XII o Bucalica (1974); O Levertin, Johan Wellander (1896); H Schiick, Ett griftkvädes hist (dens, Urgamla papper, 2,1894); HJ Sivers, Westerwiks stads hist o beskrifn, 1-3 (1758); O Sylwan, Den sv versen från 1600-talets början, 1:2 (1926); Vergilii /Eneis, övers av G J Adlerbeth (1804); T Wretö, Det förklarade ögon- >lickct (1977).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Nicander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8871, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torkel Stålmarck), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8871
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Nicander, urn:sbl:8871, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torkel Stålmarck), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se