Meriter

Nihlén, John Valfrid, f 8 mars 1901 i Kristinehamn, d 26 mars 1983 i Lund, Domk. Föräldrar: läraren Nils Nilén o Britta Maria Björnsson. Studentex som privatist vid Norra latinlärov i Sthlm 18 juni 19, inskr vid UU ht 20, FK där 15 dec 22, amanuens vid VHAA 25–27, FL vid UU 30 okt 26, disp 20 maj 27, FD där 16 sept 27, bedrev arkeol forskmar bla på Gotland 29-35, VD i Samfundet för hembygdsvård i Sthlm 35–69, ordf i samfundets styr 55–64, profs namn 27 juni 69, ordf i arbetsgruppen Natur o miljö i Lund.

G 2 okt 1926 i Örebro, Olaus Petri, m förf Gunvor (Gun) Ingeborg Margareta Nordeli, f 3 nov 1903 där, dtr till folkskoleinspektören o rektorn T K Matts N o dövstumläraren Svea Ingeborg Katarina Arnberger.

Biografi

Vid UU studerade John N bl a nordisk fornkunskap för tf prof Gunnar Ekholm och disputerade efter en kort studietid på en avhandling om Gotlands stenåldersboplatser. I avhandlingen sökte N ge ett helhetsperspektiv på den gotländska stenålderskulturen och dess förhållande till andra stenålderskulturer i Östersjöområdet. En viktig frågeställning var att söka förutsättningarna för stenåldersbosättningarna. N förebådade här det ekologiska synsätt som ca 30 år senare skulle komma att känneteckna den skandinaviska stenåldersforskningen. Framställningen byggde på de undersökningar i det centrala Visby som N bedrev 1924–26 och varigenom betydande delar av stadens äldsta historia kom att belysas.

Redan i avhandlingen framträder det som skulle komma att känneteckna N:s vetenskapliga verksamhet — hans ovilja att låta sig placeras inom ett visst vetenskapligt fack. Han gjorde ständiga glidningar mellan olika universitetsämnen, bl a arkeologi, etnologi och konsthistoria. Detta sökande efter en kulturhistorisk helhetssyn framträdde tydligare i N:s fortsatta arkeologiska arbeten på Gotland. De berörde den folkvandringstida bebyggelsen på ön, som har ett ytterst väl bevarat arkeologiskt källmaterial.

I folkmun kallades grunderna efter den gotländska järnåldersbebyggelsen för kämpgravar. N intresserade sig mycket för dessa och blev en av pionjärerna, när det gällde studiet av dem. Han sökte fastställa de övergivna gårdarnas utbredning och upprättade specialkartor över lämpliga typexempel. Genom grävningar sökte han datera de olika hustyperna, som tidfästes till romersk järnålder och folkvandringstid (0–600 e Kr). I samband med Sveriges geologiska undersöknings kartläggning av Gotland lyckades N få fram medel till en fornminnesinventering. Han ordnade kurser på flera platser på Gotland och lyckades därefter med hjälp av ortsbefolkningen fa till stånd en inventering av ön. Ca 1300 husgrunder registrerades. Flera av husgrundsområdena var hotade genom att de gotländska ängena hade börjat odlas. Senare undersökningar har bara kunnat komplettera N:s material med något hundratal kämpgravar.

Samtidigt med fornminnesinventeringen arbetade N på ett grävningsprogram med undersökningar av objekt över hela Gotland. Den första av 14 undersökningar skedde vid Känne i Burs, där N grävde i fyra säsonger. Vid samma tid genomförde han även en mindre undersökning vid Lojsta slott i Stånga. Denna ledde till en rekonstruktion av den byggnad som stått på husgrunden. Rekonstruktionen avsåg att levandegöra forntiden för en större allmänhet men var samtidigt ett djärvt vetenskapligt debattinlägg, som med tiden blev kritiserat. Resultaten av husgrundsundersökningarna publicerade N tillsammans med Gerda Boëthius 1933.

N gjorde även banbrytande insatser inom den arkeologiska järnforskningen. Under 1920-talet kom han i kontakt med brukspatronen Carl Sahlin på Laxå bruk, som sedan början av 1900-talet initierat studier av järnhanteringens historia. N gjorde sina järnforskningar i form av landskapsstudier. I samband med husgrundsundersökningarna på Gotland fann han lämningar av blästerugnar för framställning av järn ur sjö- eller myrmalmer. Redan 1927 skrev han en uppsats om järnhanteringen på ön, som delvis byggde på hans undersökningar i Visby, där han påträffat stora mängder slagg men även enstaka stycken av bergmalm från Utö. Fyndet av Utömalm resulterade i en hypotes om att sådan malm förts till Gotland, där sedan järntillverkningen skett. Detta antagande har haft stor betydelse för synen på den gotländska järnhanteringen.

Stora arkeologiska järnforskningar kom N främst att göra i Småland. I slutet av 1920-talet genomförde han där tillsammans med Sven Elvius (bd 13, s 418) och Karl Alfred Gustawsson den första inventeringen av järnframställningsplatser. Med hjälp av terränggranskning och intervjuer med lokalbefolkningen kunde N som en av de första i Europa avgränsa ett område där järn framställts ur sjö- och myrmalm. Genom att kombinera sina resultat med andra fornminnesinventeringar eller snarare genom bristen på kombinationer med andra förhistoriska fornlämningar tidfäste han denna hantering till medeltiden, en datering som verifierats av senare forskning. Resultaten av N:s småländska studier publicerades i två arbeten 1932 och 1939. I dessa sökte han så mångsidigt som möjligt skildra järnet och järnhanteringens historia från äldsta tid. De lokala undersökningarna satte han in i ett större kulturhistoriskt sammanhang.

Med sina inventeringskurser inledde N ett stort och viktigt arbete som folkbildare inom hembygdsrörelsen. 1935 knöts han till Samfundet (från 1975 Riksförbundet) för hembygdsvård, där han sedan var aktiv resten av sitt yrkesverksamma liv. Här utvecklade han hela sitt breda register som kulturhistoriker och propagerade för sin helhetssyn: "Av människans hand är dock ingen natur opåverkad — varje generation skapar sina egna mönster i kulturbygden." För N var naturen en levande organism i ständig utveckling. Sina tankar framförde han främst i samfundets tidskrift Bygd och natur. Han ansåg att hembygdsrörelsen inte borde stå utanför nutidslivet utan verka inom samhället. Genom att studera den forna vardagens enkla redskap kunde nya generationer få perspektiv på familj, by och samhälle.

Genom sina studier av de gotländska ängena i en samhällelig miljö fick N ett miljömedvetande och han ivrade tidigt för att hembygdsrörelsen aktivt skulle deltaga i landskapsvårdande arbeten. Mot slutet av sitt liv verkade N främst från Lund, där han då var bosatt. I en rad populärvetenskapliga böcker behandlade han olika ämnen, bl a aktuella miljö- och kulturfrågor.

Författare

Gert Magnusson

Arkivuppgifter

N:s papper (bla ms) i LUB. — Brev från N i GUB (bla till A Boéthius o många till F Ström), KB (bla till F Boberg), LUB (bla till M Sjöbeck), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Höst och vår (Vår egen. Tidn för Kamratringen i Upsala, årg 18, 1920, Upps, 4:o, n:r 1, s 1 f; signj. N.). — Betlehems stjärna (ibid: ... Kamratringen inom Upsala K.F.U.M., n:r 3, s 1 f; d:o). — W. Rudin t. In mernoriam (ibid: ... Utg av Kamratringen 19, 1921, n:r 1, s 1 f). — Minne från Norrland (ibid, s 5 f; sign). — Visby under forntid och medeltid. En stad med 4000-åriga anor. Några detaljer från en arkeologisk grävning sommaren 1924. Sthlm 1925. 22 s. - Till den nordiska järnhanteringens historia (Rig, bd 8, 1925, Sthlm, 4:o, s 102-106). - Gotland ... Stein-zeit (Reallexikon der Vorgeschichte ... hrsg v M Ebert, Bd 4, Berlin 1926, 4:o, s 398-403). - Gotlands stenåldersboplatser. Akad avh [Uppsala]. Sthlm 1927. 233 s. [Även:] 238 s. (VHAAH, d 36 [= F 3, d 3,] 3.) - Äldre järnhantering på Gotland (Jernkontorets annaler, årg 111 (= N S, 82), 1927, Sthlm, s 679-725). - Visby: capital of the Baltic Crete (Art and archaeology, vol 23, 1927, Washington, 4:o, s 175—186 [i No. 4, april; även med omsl "... for Swedish State Railways ... New York"]). — Under rutat segel. Sv äventyr i öster. Sthlm 1928. 175 s. [Utvidgad o omarb uppl:] Röda fåglar. Glimtar från vikingarnas färdeliv. 1946. 192 s. — Sagornas ö. Sägner o sagor från Gotland. Sthlm 1928. .232 s. [Ny utg:] Gotländska sagor. 1975. 158 s. Overs härur: An isle of sagas. Legends and folklore from Gotland. Visby 1931. 54 s. — Stora Förvar (Reallexikon 12, 1928, s 450). -Bidrag till frågan om bergsbrukets begynnelse i Sverige (Rig, 11, 1928, s 176-182). - Från det okända Gotland. Sthlm 1929. 221 s. 2., revid uppl 1977. 158 s. - Gotland. 4. uppl Sthlm 1930. 176 s, 2 kartor. (Svenska turistföreningens resehandböc- ker.) 5. uppl 1940. 217 s, 2 kartor. 1 lös karta i pärmficka. (Ibid; även: STF:s publ. nr 730.) 6. uppl. ... revid av W Bccr, M Stenberger, o Bror f= Bengt] Pettersson. Sthlm 1948. 206's, 12 pl-bl, 1 karta, 1 lös karta ... (Ibid f:N S, 2] o STF:s publ. nr 1040.) — Gotland. Sol o fiskelägen, fornminnen o folktyper (Jorden runt, årg 2. 1930, Sthlm 1930— 31, 4:o, s 339-350 [1930]). - Ett tältläger på Gotland (STFÅ, 1931, Sthlm, s 324-328). -Spisstolpcn från Kullands gård på Gotland (Da:da-lus, Tekniska museets årsbok, 1931, Sthlm, s 114— 116). — Studier rörande äldre svensk järntillverkning med särskild hänsyn till Småland. Sthlm 1932.211 s, 3 kartor. ([Omsl:] Jernkontorets bergshistoriska skriftseric, n:r 2.) — En gård från äldre järnåldern på Gotland, ett preliminärt meddelande (Arkeologiska studier tillägnade H. K. H. kronprins Gustaf Adolf utg av Svenska fornminnesföreningen, Sthlm 1932, 4:o, s 79-91). - Gotländska gårdar och byar under äldre järnåldern. Studier till belysning av Gotlands äldre odlingshist. [Sthlm, tr] Norrköping 1933. 282 s, 1 karta. (Tills med G Boethius.) — Strandridarcgårdcn vid Kyllcj, en gotländsk stormansgård från 1700-talet. [Utg av Hellvi hembygdsfören.] Bungc 1933. 4:o. 38 s, 9 pl-bl. [Föret; tills med Th. Erlandsson o K. Franzén; även red tills med T E.] — Höglundar i Stenkyrka. Från undersökningen av en järnåldersby på Gotland (Studier tillägnade Gunnar Ekholm Gbg 1934, 4:o, s 271 — 303). — Slagglämningarna på Håvånäs i Sollcrö socken. Ett bidr till studiet av den äldre järnhanteringen (Dalarnas hembygdsbok ... Dalarnas fornminnes o hembvgds förbunds årsskrift, 1934, Falun, s 86-92). '- Det gotländska kulturarvet och dess vård (Årsbok för hembygdsvård, 1934, Lund, s 3-12). - Gotländska fornminnen (ibid, s 22 — 31). — Sveriges siste kop-parsmältare berättar (Vecko-journalen, årg 25, 1934, Sthlm, 4:o, nr 21, s 16 f, 36 0- - Hansans Visby (Nordens kalender, 1936, Gbg 1935, 4:o, s 97—104). — Gör bygden levande (Hembygden, från stendös till stadshus, under red av E Lundberg, C-T Thäberg o J N, Sthlm 1936, 4:o, s XXIX-XXXIII). - Från den gamla kopparhanteringen. En intervju med Sveriges siste koppar-hyttarbetare (Gammalt och nytt från Dalarna. Sammanfört ur Falu-kurircn årgångarna 1934, 1935 o 1936, Falun 1937, 4:o, s 6-10). - Äldre järntillverkning i Sydsverige. Studier rörande den primitiva järnhanteringen i Halland o Skåne. [Sthlm, tr] Upps 1939. 139 s. (Jernkontorets bcrgs-hist skriftserie, 9.) — Hembygdskunskap. Sthlm 1939. 208 s. [Föret; tills med flera; även red.] (Samfundet för hembygdsvård, handbok n:r 1; även: J. U.F:s [Jordbrukare-ungdomens förbunds] handböcker nr 11 [omsl].) — Romantikens hembygd och vår egen. [Rubr; omsl: Romantikens hembygdsvård o vår egen. Några synpunkter på den sv hembygdsrörelsen o dess möjligheter.] Sthlm 1939. 11 s. [Ur Bygd och natur så.] ([Omsl:] Samfundet för hembygdsvård, Småskrift nr 5.) — Det forntida Visby (E Lundberg, Ingvar Andersson oj N, Visbybilder ... Akvareller av F Boberg, Sthlm 1939, 4:o, s 207-251; 2. uppl 1944). - Hemvärns- och bygdegårdar. [Rubr: Förslag till ritningar utarb av Samfundet för hembygdsvård.] Sthlm 1942. 7 s. — Handledning i studiet av fäbodarna. [Omsl; rubr: Studieplan över fäbodarna.] Sthlm 1942. 15 s. (Tills med L Bolin; Samfundet för hembygdsvård, Småskrift 10.) — Den svenska sockenboken. Kort handledn för hembygdsskildrare. [Omsb] [Sthlm 1942.] 32 s. (Tills med B Klingspor; ibid, 12.) [Ny uppl:] Sockenboken. Råd o anvisningar för hembygdsskildrare. [Omsl.] Sthlm 1949. 55 s. — Vad vi vill. Arbetsuppgifter inom hembygdsrörelsen. [Rubr.] Sthlm 1942. 36 s. (Tills med L Bolin; ibid, 14.) — Vägarna och samfärdseln. Studieplan. [Sthlm, tr] Falun 1943. 8 s. (D:o; ibid, 15.) -Glimtar från vår äldsta tid. Lund 1944. 42 s. (Gleerups skolbibliotek - Fri läsning - för folkskolan o dess överbyggnader, 2.) — Varulven. Sthlm 1945. 216 s. — Samfundet för hembygdsvård (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård under red av S Erixon o A Campell, d 1, Sthlm 1946, 4:o, s 70-87). - Folkbildningsarbetet och Samfundet för hembygdsvård (ibid, 2, 1947, s 143—150). — Kulturell fostran och stilinriktning (ibid, 3, 1947, s 39-48). - Vi upptäcker hembygden. Handledn i hembygdsstudier o för uppläggning av socken boken. Sthlm 1949. 229 s. (Samfun-detVör hembygdsvård.) 2. uppl 1955. 228 s. (Almqvist & Wiksells handböcker för lärare, 12.) [Ny utg] [Sthlm, tr] Helsingborg 1971. 160 s. [Nya uppl] 1971 (omsl tr 1972), 1972. - Den sjunde gästen. Spökhistorier, berättade. Sthlm 1954. 210 s. — Diskussion [av S Ödecn, Staten och bebyggelse-frågorna] (Byggmästaren, årg 37, 1958, Sthlm, 4:o, B: Byggnadsteknik, s 55 f). — Tradition och nyskapande (Perspektiv, årg 10, 1959, Sthlm, 4:o, s 59— 62). — Landskapsvård: vår tid formar landskapet. Utg i samband med Samfundets för hembygdsvård femtioårsjubileum 1966. [Sthlm, tr] Borås 1966. 254 s. [Föret: under medv av J Alton mfl.] — Renhet, skönhet, frihet. En bok om människans landskap. [Sthlm, tr] Halmstad 1970. 191 s. — Slottet och ön. Vandringar kring Drottningholm. Sthlm 1970. 189 s. (Tills med B Kumlien.) - Studiehandledning till H Lindström, Miljö för miljoner. Sthlm 1970. 44 s. — Simpevarp. By - landskap -kraftverk. [Oskarshamn, tr] Helsingborg 1971. 14 s. [Föret; tills med E Lundberg mfl.] — Miljön, världsarvet. En artikel ... om bakgrunden till den stora miljövårdskonferensen 1972. För studiecirklar o skolor kompletterad med frågor o arbetsuppg ... Sthlm [1972], 23 s. (Samfundet för hembygdsvård.) — Varulven och andra spökhistorier. [Täby, tr] Falun 1973. 133 s. - Vampyren och andra spökhistorier. [Täby, tr] Falun 1974. 140 s. — Det sällsamma Småland. [Förtitel:] Om folkliv, natur o historia, människor o miljöer. Sthlm 1977. 205 s. — Gutar jag mött i skrift och verklighet. Visby 1977. 168 s. — Sällsamheter i Skåne. [Sthlm, tr] Kristianstad 1979. 259 s. (Tills med B Nihlén.) — Spöken jag mött. [Sthlm, tr] Kristianstad 1980. 250 s. — Sällsam natur i Skåne. [Sthlm, tr] Kristianstad 1981. 237 s. — Utgrävningarna på Stora torget i Visby 1924—1926. En berättelse om ett arkeol äventyr. Efter författarens manuskr o rapporter sammanst av G Svahnström. Burgsvik 1982. 66 s. — Förord till: K Ekman, På kryss och läns, gotländska öden o äventyr, Upps 1931, o dens, I storm och stiltje, fiskareliv från Gotland på 1800- talet, Upps 1937; bidrag i: Fornvännen, 1924-25, 1928-29 (recensioner), 1932, Sthlm; Tidskrift för hembygdsvård, 1936—38, o forts Bygd och natur, 1939-72, Sthlm, 4:o; Hembygden, tidn för hembygdsvård o ideell ungdomsrörelse, 1959—63, Sthlm, 4:o; vidare bla Gotlands allehanda, Visby, 1923 nr 111, 113, 117, 118, 121, 124, 128, 136, 145, 1924 nr 158, 171, 1925 nr 143, 162, 208, 1929 nr 165, 167, 1931 nr 200, 292, 1932 nr 185, 1933 nr 109, 187, 1935 nr 7, 159, 160, 1945 nr 121, 1977 nr 38, 85, 86, 90, 123, 135, 174, 183, 185, 299, 1978 nr 1, 8, 69, 113, 173, 223, 1979 nr 31, 134, 139, 198, 199, 201, 259, 296 B, Gotlänningen, Visby, 1925 nr 182, 1991/2 (julnr). 1926 nr 102, 1927 nr 61, 74 (anon), 1933 nr 126, 1945 nr 97, Gotlands-posten, Visby, 1926 nr 102, DN 1926 5/7, 1927 18/9, 1929 19/7 o 23/8, NDA 1927 27/11 o 4/12, 1929 22/9, StT 1928 12/2 o 3/6, Ystads allehanda 1964 25/4, Gefle dagblad 1971 27/12, Arbetet, Malmö, 1972 21/2, 28/7 o 3/11, SDS 1975 27/1.

Redigerat: Vår egen. Tidn för (Utg av) Kamratringen i Upsala (inom Upsala K.F.U.M.). Årg 18:1-3, 19, 1920-21. Upps. 4:o. 7, 7, 7 s, 7 s. (1920:3-1921: Tills med R. Zaine.) - Tidskrift för hembygdsvård. Årg 17-19, 1936-38. [Forts, inkl Sveriges natur:] Bygd och natur, tidskr för hembygdsvård o,naturskydd. Årg 20-51, 1939-70. Sthlm. 4:o. (Även ansv utg; 1939—42 red tills med N Dahlbeck.) — Hembygden. Från stendös till stadshus. Sthlm 1936. 4:o. LXIII s, 64 pl-bl. (Tills med E Lundberg o C-T Thäberg; pl av F Boberg.) — Svensk bygd och natur. Gbg 1954. 4:o. 503 s. 2.-4. uppl 1955, 1956, 1958. 506 s. - Bobergiana. Anteckningar av o om Anna o Ferdinand Boberg. Sthlm 1958. 236 s. [Föret.] - Vårt vackra land. Strövtåg i naturens rika värld ... Utg i samverkan med Samfundet för hembygdsvård och landskaps-forskning. Gbg 1960. 590 s, 10 pl-bl. (Huvudred; i red: B Rosén mfl.) — Vår vackra värld. Resor, upptäckter, äventyr. [2-3.] Gbg 1963-64. 2. Europa och Afrika. [Föret.] 628 s, 1 löst vikt blad. 2. Asien, Australien, Söderhavsöarna, Nya världen och Polarområdena. [Föret.] 576 s. 2.-3. uppl 1965, 1967.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn:ar till drsprom ... [UU] 16 sept 1927 (1927); G Lindberg, JN - en framsynt hembygdsvårdare (Synvinklar 1983); E B Lundberg, Gravar eller hus? (Skepp o smide. Art:ar tillägn Per Lundström, 1987); G Magnusson, Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län (1986); Väd 1983; Värmlands nation i Uppsala vt 1915—ht 1924 (1925); d:o 1925-1934 (1935). - Nekner över N i DN 29 mars o i SvD 30 mars 1983.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John V Nihlén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Magnusson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8890
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John V Nihlén, urn:sbl:8890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Magnusson), hämtad 2024-04-25.