Meriter

Nilsson, Arvid Hjalmar, f 13 febr 1891 i Eskilstuna, d 28 okt 1949 i Eskilstuna Fors. Föräldrar: disp Lars Arvid N o Hedvig Zetterlindh. Mogenhetsex vid Västerås hal 7 juni 09, inskr vid KTH 13 sept 09, disp för C O Oberg & co:s ab från 17, led av styr för tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna 27, av överstyr för Sveriges verkstadsfören 33 (ordf från 46), suppl i Sv arbetsgivarfören:s (SAF) fullmäktige 33, fullm där från 39, ordf i Sveriges järn- och metallmanufakturfören 41, suppl i styr för SAF 41, led där från 46.

G 14 dec 1920 i Eskilstuna Fors m Ruth Hanna Elisabet Persson, f 15 dec 1893 där, d 18 juni 1975 i Eskilstuna Kloster, dtr till godsägaren Sven P o Hilma Charlotta Petersson.

Biografi

Öbergs filfabrik grundades 1850. Tjugo år senare, då man hade stort behov av en administrativ och organisatorisk kraft, kom Arvid N:s far Lars Arvid Nilsson in i företaget. Detta visade sig vara ett lyckokast för fabrikens utveckling; den förvandlades under denna tid från en hantverksfabrik till en modern storindustri.

N växte upp med nära anknytning till företaget och ansågs vara väl förberedd att föra traditionerna vidare. Han hade ärvt mycket av faderns handlingskraft och var lyhörd för förändringar. N lyckades skapa betydande, exportmarknader i ett sextiotal länder. Goda kontakter byggdes upp särskilt med Ryssland och dessa bestod även efter revolutionen 1917.

Utvecklingen från hantverk till storindustri skapade under N:s verksamma år ett ständigt behov av teknisk och administrativ personal. 1922 hade företaget 18 tjänstemän. 1949 hade antalet stigit till 75. Han rationaliserade även verksamheten och utvecklade den mot större effektivitet och ökad produktion men kravet på god kvalitet släpptes aldrig. På ett område var N en nydanare: han intresserade sig tidigt för personalpolitik och personalutbildning.

N hade många offentliga uppdrag och ansågs med rätta vara Eskilstunas "starke man". Han var t ex ordförande i Eskilstunas fabriksförening. Under första världskriget när många viktiga industriella avgöranden förlades till Sthlm var han en stark förespråkare för att en förening skulle bildas som kunde föra hela landets järn- och metallmanufakturers talan. N var självskriven som dess förste ordförande och blev sedan även föreningens delegat i exportföreningens styrelse och arbetsutskott. Han var dessutom verksam inom Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges verkstadsförening, vars ordförande han var åren närmast före sin död. N ansågs vara en skicklig förhandlare.

Författare

Harriet Kvist

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: C O Öberg & co:s ab, Eskilstuna, Jubileumsskrift 1850-1950 (1950); H v Kantzow, AN in memoriam (SvD 8 nov 1949); SvTeknF; Vem är vem inom handel o industri 1944—45 (1944); Verkstäderna, Organ för Sveriges verk-stadsfören, 1941, nr 2, 1949, nr 12, 1950, nr 8; Väd 1949 (1948); Väv, Svealandsdelen (1947).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid H Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8935, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harriet Kvist), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8935
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid H Nilsson, urn:sbl:8935, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harriet Kvist), hämtad 2024-04-23.