Meriter

3 Melin, Douglas Edvard, brorson till M 2, f 4 okt 1895 i Gbg, Domk, d 29 mars 1946 i Uppsala, Domk. Föräldrar: grosshandl Ernst Waldemar M o Anna Levisson. Studentex vid hal i Skara 27 maj 14, inskr vid UU 2 nov 14, fänrik i Älvsborgs reg:s reserv 30 dec 16, FK vid UU 3 nov 17, underlöjtn i reg:s reserv 24 jan 19, FL vid UU 28 maj 21, löjtn i reg:s reserv 18 nov 21, disp vid UU 25 maj 23, FD 31 maj 23, doc i entomologi 9 juni 23, i zoologi från 4 okt 27, allt vid UU, kapten i Älvsborgs regts reserv 14 okt 38, konservator (från 42 museiassistent) vid UU:s zoologiska instit från 10 nov 39.

G 5 april 1928 i Uppsala, Domk, m Berta (Bibi) Linnea Lindberg, f 28 dec 1903 där, ibid, d 1 mars 1976 där, ibid, dtr till tillskäraren. Jöns L o Anna Tunell.

Biografi

På grund av att fadern hade en något äventyrlig läggning bodde Douglas M från tidiga år i farföräldrarnas hem i Gbg och Djursholm och under läsåren hos en anförvant som var lärare vid läroverket i Skara, där M så småningom blev student. Han drev effektiva studier i Uppsala och tog efter tre år fil kand-examen med zoologi som huvudämne. Under dessa år hann han med att bli reservofficer.

M:s första tryckta arbete var uppsatsen Några tankar om mimicry (1919) i vilken han kritiserade Darwins selektionshypotes. Han förklarade företeelser som skyddande likhet, skyddande teckningar och avskräckningsfärger som resultat av miljö, levnadssätt och instinkt och inte av ett urval vid fortplantningen. M:s kritiska inställning till delar av Darwins lära kommer fram även i hans doktorsavhandling om sv arter av familjen Asilidae. Han ägnade sig i avhandlingen inte mycket åt dessa rovflugors systematik utan mer åt deras tidigare okända jaktsätt, jaktbyten, utbredning och fortplantning.

Främst för att med mångsidigt material och självsyn kunna underbygga sin kritik av Darwins urvalslära företog M 1923–26 en forskningsexpedition till Brasilien och Peru, till Amazonas urskogar och till Andernas östsluttning. Han åtföljdes av barndomsvännen A Vilars och efter dennes död av tysken A Romen. Expeditionen genomfördes under svåra strapatser. Utom åt zoologi ägnades den åt etnografi och kartografi samt studier av klimat och kolonisationsmöjligheter. 15 000 djur insamlades och M förde ytterst noggranna anteckningar om iakttagelser i samband med jakt och fångst. Hemkommen berättade han om expeditionen i två välskrivna reseskildringar; för de vetenskapliga resultaten redogjorde han i en skrift om myrmekofila växter och i en med universitetets Oscarspris belönad uppsats om anpassningen mellan fågelblommor och blomfåglar, båda utmärkta av vetenskaplig originalitet. M byggde sina framställningar både på egna iakttagelser och på mycket omfattande litteraturstudier och han ansåg sig ha fått fastare grund för sin kritik av selektionsteorin.

M rörde sig med stor sakkunskap inom vitt skilda grenar av zoologin. Av sina sydamerikanska samlingar bearbetade han groddjur och vissa insektsgrupper. Han gjorde utredningar av insekternas flykt, filmade harkrankarnas vingrörelser och undersökte svängkolvarnas funktion hos tvåvingarna. Han prövade möjligheterna att genom vitalfärgning analysera nervsystemet och sinnesapparaten hos vissa vattendjur. I sin vetenskapliga gärning väjde inte M inför svåra problem och detta plus hans hyperkritiska läggning torde ha varit orsak till att han i några sammanhang inte slutförde vad han påbörjat. Det har framhållits (Lundblad) att han i flera skrifter ägnat alltför stort utrymme åt kritik av tidigare forskares resultat.

Som docent höll M flera föreläsningsserier om darwinismen och om problem som rörde anpassningen mellan djur och växter, och två korta perioder hade han förordnande som professor. 1932–38 ledde han kurser i fysiologi och verkade energiskt för upprustning av det styvmoderligt behandlade zoofysiologiska laboratoriet.

Liksom det en gång tedde sig stötande att inte följa i Linnés fotspår var det nu olämpligt att opponera sig mot Darwins läror och M blev i Uppsala isolerad som forskare, vilket framgår av konsistorieprotokoll och sakkunnigutlåtanden i samband med att han 1942 sökte zoologiprofessuren där. I andra sammanhang har M karakteriserats som " en sällsynt skarp naturiakttagare" (Hofsten) och som en forskare som "sökte sanningen både i vetenskapen och livet utan tanke på konsekvenser för egen del" (Lundblad).

M var en skicklig boxare och som ung blev han vid 14 tillfällen distriktsmästare i olika friidrottsgrenar. Han deltog i stockholmsolympiaden i stående hopp och var sv mästare i stående längdhopp 1916–20.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från M i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några tankar om mimicry och skyddande likhet med stöd av dipterologiska studier (Entomologisk tidskrift, årg 39, 1918, [Sthlm, tr] Upps 1918[–19], s 239-294, 2 pl [1919]). – Contributions to the knowledge of the biology, metamorphosis and distribution of the Swedish Asi-lids in relation to the whole family of Asilids (Zoologiska bidrag från Uppsala, bd 8, Upps ... 1923, 4:o, s 1–317; även sep: Acad diss). – Anmärkning- ar till de sakkunnigas utlåtanden angående tillsättandet av professuren i zoologi vid Upsala universitet. Upps 1927. 39 s. – I Amazonas urskogar. Skildringar från en forskningsfärd i Brasilien. Upps ... 1929. 197 s, 39 pl, 2 kartor. – Till matematisk--naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet. [Rubr.] Upps 1930. 8 s. [Undert.] – Hemi-ptera from South and Central America. 1. (Revision of the genus Gelastocoris and the American species of Mononyx.) (Zoologiska bidrag ..., 12, 19[27–]30, s 151–198 [1930]). - Contributions to the study of the theory of selection 1 (ibid, 13, 1930- 31, s 87 -104). - Hemiptera from South and Central America. 2. (Contributions to a revision of the genus Phymata.) [Sthlm, tr] Upps 1930. 40 s, 7 pl. (Arkiv för zoologi [utg av VA]. Bd 22 A. N:o 2.) – På Andernas östsluttning. Skildringar från en forskningsfärd i Peru. Upps 1931. 253 s, 1 karta. – Contributions to the study of the theory of selection 2. The problem of ornitophily. Upps (tr Lund) 1935. 355 s. (UUÅ, 1935:16.) – Om anpassning och utnyttjning i förhållandet mellan blommor och insekter [föredrag i autoref] (Svensk botanisk tidskrift, bd 29, 1935, Upps, s 543 f). – Om funktionen av tvåvingarnas svängkolvar (Entomologisk tidskrift, 58, 1937, Sthlm (tr Upps), s 96-98). – Contributions to the knowledge of the flight of insects especially of the function of the campani-form organs and halteres. Upps & Leipzig (tr Upps) 1941. 247 s. (UUÅ, 1941:4.) – Contributions to the knowledge of the Amphibia of South America. Gbg 1941. 71 s. (VVSH, F 6. Ser. B. [Matematiska o naturvetensk skrifter.] Bd 1. N:o 4 = Meddelanden från Göteborgs musei zoologiska avdelning, 88.) – The function of the pore-plates in Hymenoptera (Zoologiska bidrag ..., 20. Festskrift tillägnad Sven Ekman 1941, s 305–344). – Nya erinringar till sakkunnigutlåtandena rörande den lediga professuren i zoologi vid Uppsala universitet. [Upps, tr] Tierp 1942. 15 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 juli 1942, nr 2, RA.

E L Ekman, Olof Werling M (1971); N v Hofsten, Redog för det akad läsåret 1945–1946 (UUÅ 1946, 1947); O Lundblad, D M (Entomolog tidskr 1946); B Thomson, Konstigt folk. En detektivchefs minnen från krigsåren (1925); UUM ht 1936 (1937); d:o 1937-1950 (1953). – Nekr:er över M i GHT, SvD o UNT 30 mars 1946.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Douglas E Melin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9266
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Douglas E Melin, urn:sbl:9266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.