Karl M H Michaëlsson

Född:1890-06-23 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1961-12-31 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Fransklärare, Romanist, Personnamnsforskare


Band 25 (1985-1987), sida 488.

Meriter

Michaelsson, Karl Magnus Hjalmar, f 23 juni 1890 i Sthlm, Jak o Joh, d 31 dec 1961 i Gbg, Johanneberg. Föräldrar: apotekaren Carl David Michael M o Anna Sofia Pettersson. Mogenhetsex vid h a l på Norrmalm i Sthlm 14 maj 09, inskr vid UU 15 sept 09, FM 8 april 14, sekr i Uppsala-avd av Alliance Francaise 1530, lär i franska vid UU:s pedagog övn:skola ht 15vt 18, vid Uppsala ensk lärov o privatgymn 1719 o 2230, i engelska vid folkskolesem i Uppsala ht 20vt 21, FL vid UU 14 sept 21, disp 3 dec 27, doc i romanska språk 23 dec 2730 juni 30, FD 31 maj 28, allt vid UU, lektor i engelska o franska vid hal för flickor i Gbg 29 nov 29, lär i franska vid handelshögsk i Gbg ht 3057, doc i romanska språk vid GH 29 sept 30, sekr i sällsk Gnistan 3439, ordf där 3941, tf prof i romanska språk vid GH 1 sept 3531 juli 37, prof där 21 juli 37 (tilltr 1 aug)30 juni 57, inspektor vid kommunala mellanskolan o h a l i Kungälv 3757, led av styr för Instit för ortnamn- o dialektforskn vid GH 39, ordf i Filologiska samf i Gbg 41-47, i Sv-italienska fören i Gbg från 45, i Alliance Francaise i Gbg från 46, medl av statsstipendienämnden 4855, av Conseil d'administration de la Société des anciens textes francais 49, president där 56. LVVS 35 (ordf 47).

G 29 dec 1916 i Uddevalla m Ingrid Amalia Norlin, f 30 okt 1888 där, d 30 maj 1969 i Gbg, Johanneberg, dtr till disponenten Frans Oscar N o Josefina Amalia Olsson. (Senare Wallentin).

Biografi

Karl M hade sina rötter i Sthlm. En förfader hade vid 1800-talets början invandrat dit från ryska Polen. Modern var lantbrukardotter från Småland. När faderns apoteksrörelse förde familjen till Värmland och senare till Malung i Dalarna, inackorderades M hos en moster for att gå i läroverk i Sthlm. När han kom till Uppsala skrev han dock in sig på Värmlands nation, och sin blivande hustru fann han i Malung, där hennes far drev sågverksrörelse.

Att M:s hjärta klappade varmast för franskan var alltid tydligt. Det var detta språk han valde att först studera, och det var till Frankrike som hans första utlandsresa gick. Och det var i ämnet romanska språk som han kom att bedriva sina licentiatstudier, avslutade med examen 1921. Hans intresse var dock ingalunda snävt inriktat på språket: allt franskt väckte hans engagemang. Redan 1915 blev han sekreterare i Uppsala-avdelningen av Alliance Francaise. Det fanns inget tvivel om var hans sympatier låg, varken under det första världskriget eller än mindre under det andra.

M:s vetenskapliga produktion var starkt koncentrerad till ett område, nämligen personnamnsforskning. Hans intresse för denna hade väckts redan under licentiatstudierna. Det befästes under ett studieår som han omedelbart efter sin licentiatexamen tillbringade vid Sorbonne och Ecole des Hautes Etudes i Paris. En av hans franska professorer där fäste hans uppmärksamhet på de ännu outgivna skatterullorna i Sverige hade M endast haft tillgång till de två rullor som tryckts och underströk deras värde från både språklig och kulturhistorisk synpunkt. Detta värde kunde först nyttiggöras sedan manuskripten utgivits på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Alla M:s större publikationer rör det synnerligen intressanta dokumentmaterial som utgörs av de bevarade skatterullorna för "la taille" i Paris under åren kring 1300. Doktorsavhandlingen 1927 innehåller en diskussion av forskningsläget och tar upp flera onomasiologiskt och språkhistoriskt viktiga frågeställningar. Avhandlingen kompletterades 1936 med vad som var avsett att vara första delen av ett stort upplagt lexikon över alla namnen i rullorna, med bl a grundliga etymologiska förklaringar. Resten av lexikonet blev aldrig slutfört. I stället koncentrerade sig M på att redigera grundmaterialet, de ännu otryckta manuskripten. Det var ett tidskrävande arbete, och han hann bara ge ut tre av dem, alla under det sista decenniet av sin levnad. Det var vid arbetet med korrekturläsningen av den sista boken som M, vars hälsa under de sista åren hade vacklat, drabbades av en kort men intensiv sjukdom som ledde till hans död. För slutredigeringen av denna bok, som alltså utkom postumt, svarade sonen Erik M.

Textutgivning är en vedertagen genre för språkliga doktorsavhandlingar, och det är naturligt att M:s intresse blev fångat, desto mer som hans engagemang för det franska gällde den franska kulturen i dess helhet. Från den synpunkten passade honom de medeltida skatterullorna perfekt, med det sidoljus de kastade på den franska kulturens historia. En stor del av M:s mindre arbeten, artiklar och föredrag, både vetenskapliga och populära, är också kulturhistoriskt inriktad och ofta baserad på materialet i skatterullorna. Utgivningen av dessa renderade honom också officiellt franskt erkännande, då Académie des Inscriptions et Belles lettres tilldelade honom pris för hans editioner, dels 1955, dels (postumt) 1963. Redan 1949 hade han blivit hedersdoktor vid två franska universitet, Paris och Lyon.

Fastän onomasiologin dominerade stort i M:s vetenskapliga produktion, var hans romanistiska intressen vida. Han skrev många smärre artiklar inte bara om franskt språk och franska författare utan också om spanska och provenfalska. Han såg det som en kär plikt att verka som en förmedlare av fransk kultur i Sverige och framträdde i detta syfte både i press och radio. Hans öppna, glada sinne gjorde honom till en omtyckt lärare, och sitt intresse för skolan behöll han hela livet.

Vid professorstillsättningen i Gbg kunde de sakkunniga knappast undgå att påpeka begränsningen i M:s språkvetenskapliga meritering. Alla var dock överens om att M inom sitt fält var "grundlig och målmedveten", präglad av "lärdom och skarpsinnighet". Det forskarseminarium M ledde var inte heller alls begränsat till hans specialområde. Hans många elever sysslade med så olika ting som dialektforskning, kulturhistoria, litteratur: de fick friheten att välja vad som låg deras håg närmast. M:s romanska forskarseminarium var mycket livaktigt, något som både berodde på att han brydde sig om sina studenter och på att han med sin generositet, sitt mänskliga engagemang och sitt flitiga deltagande i kongresser kunde locka många internationellt kända romanister till Gbg.

M lyckades förmedla sin egen glädje i det romanska till sina elever, dock utan att bilda skola. Man kan beklaga att ingen fanns som kunde fullfölja det arbete han påbörjat: M:s stora kartotek över namnen i rullorna finns nu i Paris. Men programmatisk skolbildning passade inte M:s kynne. Han utmärktes mer av vad Pascal kallat "esprit de finesse" än av "esprit de géométrie". Hans styrka låg inte i systematisering, teorikonstruktion och hypotesprövning utan i lärdom, kringsyn och känslighet.

Författare

Alvar Ellegård



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Egidius > Gilles. Etude d'ono-mastique (Mélanges de philologie offerts å m. Johan Vising Gbg ... 1925, 4:o, s 336-358). – Etudes sur les noms de personne francais d'aprés les roles de taille parisiens (roles de 1292, 1296–1300, 1313). 1–2. Upps 1927–36. 1. [Akad avh.] 192 s, 2 pl. (UUÅ 1927, Filosofi, språkvetensk ..., 4.) 2. Lexique raisonné des noms de baptéme, A–B. VIII, 157 s. (UUÅ 1936: 1.) – Estienne de Bonnueills skuldförbindelse. Text, övers o kommentar (G Boéthius o A L Romdahl, Uppsala domkyrka 1258-1435, Upps 1935, 4:o, s 212-225). – Kommentar till Jacques Paoli, Visages ... jämte texter för övers från sv till fr. Fr radiokurs hösten 1937. Sthlm 1937. 15 s. – Det franska språkets klarhet. Sthlm 1938. 46 s. (Svenska humanistiska förbundet, [Skrifter,] 47.) – Principes de la formation des hypocoristiques d'aprés les roles de taille parisiens du moyen-age (Premier congrés international de toponymie et d'anthroponymie, Actes et mémoires (Paris, 25–29 juillet 1938), Paris 1939, s 109–116). – Tioårsberättelse, Gnistan 1928-1938. Föredragen ... 29 nov 1938 (Sällskapet Gnistans matrikel..., Gbg 1941, 4:o, s 33–38). – Car en cosse (A philological miscellany presented to Eilert Ekwall [= Studia neophilologica, vol. 14–15], Upps 1942, Pars 2, s 187-190). - Å propos de fuiz (Mélanges de philologie offerts å m. Johan Melander ..., Upps 1943, s 113-118). – Sakkunnigutlåtande rörande professuren i romanska språk vid Uppsala universitet 1943. [Upps 1943, duplic] Fol. 23 bl. – Det franska språket. En karakteristik. Två radioföredrag. Gbg 1944. 40 s. – Skolreformen. Göteborgs högskolas lärareråds yttrande över skolkommissionens betänkande. Gbg 1948. 50 s. [Föret; tills med H Hagendahl.] – Den moderna italienskan, några randanteckningar (Festskrift tillägnad Axel Boéthius ..., Gbg 1949, 4:o, s 119–128). – Surnoms formés å 1'aide de propositions relatives dans les roles de taille parisiens (Troisiéme congrés international de toponymie et d'anthroponymie, Bruxelles, 15–19 juillet 1949, vol 2–3. Actes et mémoires, Louvain 1951, s 737-743). – Galopin et trottin (Mélanges de linguistique et de littérature romanes offerts å Mario Roques T 4, Paris 1952, 4:o, s 181–186). L'anthroponymie et la statistique (Quatrieme congrés international de sciences onomastiques Uppsala 1952, vol 2. Actes et mémoires, Lund 1954, s 380-394). – Sepande-louve (Société de publications romanes et francaises ..., 45. Mélanges de linguistique francaise offerts å m. Charles Bruneau, Geneve 1954, s 85-89). – Michel-Michelet. Peut-on dater les noms de familie d'aprés leur forme hypocoristique? (Mémoires et docu-ments publiés par la Société de 1'Ecole des chartes, 12. Recueil de travaux offert å m. Clovis Brunei, 2, Paris 1955, s 280-291). - Språken vid Handelshögskolan (Handelshögskolans i Göteborg skriftserie ... nr 1. Ekonomiska och juridiska studier tillägnade Hädar Berglund ..., Gbg 1956, s 67–72). – Quelques variantes notées dans la pronon-ciation parisienne au temps de Philippe le Bel (VIII congresso internazionale di studi romanzi Firenze, 3–8 aprile 1956, Atti, vol 2. Communicazioni, Firenze 1959-60, s 287-297). – Longis. La popularité de la légende Longinus et ses consé-quences dans le domaine francais (Etymologica, Walther von Wartburg zum siebzigsten Geburtstag ..., Tübingen 1958, s 529–537). – Ane. fr. lance-ment (Omagiu lui Iorgu Iordan cu prilejul implini-rii a 70 de ani, Bucurejti 1958, 4:o, s 571–574). – Mistral et le prix Nobel (Publications de 1'Institut méditerranéen du Palais du Roure, Avignon ..., 3. Actes et mémoires du ler congrés international de langue et littérature du Midi de la France ..., Avignon 1957 (tr 1958), s 381-386). – Lavalleur (Ioanni Dominico Serra ex munere laeto inferiae, Raccolta di studi linguistici in onore di G. D. Serra, [Napoli] 1959, s 263-268). - Les études provencales en Suéde (Actes et mémoires de IIe congrés international de langue et littérature du Midi ... 1958, Aix 1961, s 257–261). – Entré el cisne y el buho. Notas sobre Enrique Gonzåles Martinez (Miscelånea filolögica dedicada a mons. A. Griera, T 2, Barcelona 1960, s 131–151; även sep, 21 s). -Bidrag i: Studier i modern språkvetenskap, 9, 1924, 11, 1931, Upps; Nordisk tidskrift, N S, 1, 1925, Sthlm; Studia neophilologica, vol 1–2, 1928–29, 7, 1934/35, 12, 1939/40, 15–17, 1942–44/45, 20, 1948, 26, 1954, 29, 1957, Upps; OoB, 40, 1931, 55, 1946, 57, 1948, 62, 1953, Sthlm; Acta philologica Scandinavica, Aarg 10, 1935/36, Khvn; Moderna språk, årg 31, 1937, 41–42, 1947–48, 52–53, 1958–59, Malmö; Namn och bygd, årg 25, 1937, Upps (tr Lund); Götheborgske spionen, organ för studenterna vid Göteborgs univ, årg 7, 1942, Gbg; Neuphilologische Mitteilungen, Jahrg 43–46, 1942–45, 49, 1948, Hfors; Zeitschrift fur roma-nische Philologie, 63, 1943, Halle; Finsk tidskrift, T 135, 1944, Hfors; Sverige-Italien, N F, h 1, 1944, Gbg; Riksföreningen för lärarna i moderna språk, 1947, Sthlm 1948; Onomastica, T 1, 1947, forts: Revue internationale d'onomastique, 8, 1956, Paris; GHÅ, 56–57, 1950–51, Gbg; Onoma, vol. 5, 1954, Louvain; Zeitschrift fur französische Sprache und Literatur, Bd 96, 1956, Wiesbaden; Revue de langue et littérature provencales, N° 1, 1960, Avignon; Revue de linguistique romane, T 25, 1961, [Lyon]; vidare i SvD, Göteborgs-posten o GHT; titlar se GHM 1916–1941, Gbg 1942, s 138 f, o d:o 1942–1954, tr 1957, s 120 f, samt Göteborgs universitets bibliografi 1954–1955, 1955-1956, Gbg 1959, s 36; jfr även Mélanges de philologie romane offerts å K M ..., Gbg 1952.

Redigerat: Romanica Gothoburgensia. 1–8. Gbg. 1955-59. 4:o o 8:o. (7-8, 1958-59, tills med H. Nilsson-Ehle.) – I redaktionskomm för Festskrift tillägnad Axel Boéthius den 18 juli 1949 av Svensk--italienska föreningen, Gbg 1949, 4:o, 173 s, o för Onomastica / Revue internationale d'onomastique, T 1–24, 1949-72, Paris.

Utgivit: Le livré de la taille de Paris fan de grace 1313. Gbg 1951. XXX, 349 s, 1 pl. (GHÅ, 57, 1951:3.) — De äldsta statuterna för svenska studenter. Gbg 1954. 30 s, 2 pl. (GUÅ, 60, 1954:7; även: Inbjudning till den invigningshögtidlighet med doktorspromotion varmed K univ i Göteborg offentligen begynner sin verksamhet ... 1954 [: bilaga].) – Le livré de la taille de Paris 1'an 1296. Gbg 1958. XVI, 305 s, 1 pl. (GUÅ, 64, 1958:4; även Romanica Gothoburgensia 7.) – Le livré ... fan 1297. Gbg 1962. IX, 480 s, 1 pl. (GUÅ, 67, 1961:3; även d:o 9.) – Franska tentamensstilar. 1. Svensk text. Sthlm 1960. (8), 86 s. [2. tr] 1966. [2 av S Andolf]

Översatt: H. G. Wells, Gud den osynlige konungen, Sthlm 1917, 150 s, 2. uppl så, 3.-4. uppl 1918, 167 s; dens, Mr Britling kommer till klarhet, Sthlm

1917, 522 s (tills med B Karlgren), 2.-3. uppl

1918, [ny uppl] 1927, 347 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 juli 1937, nr 4, RA.

GHM 19421954 (1957); J V Johansson, nekr över M (Minnestal hållna i VVS, ser från 1938, 5, 19581964, 1965). Nekr:er över M i GP, GHT, GT, S-T o SvD 2jan 1962.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl M H Michaëlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9342, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Ellegård), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9342
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl M H Michaëlsson, urn:sbl:9342, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Ellegård), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se