Meriter

Moberg, Carl Gustaf (Gösta), f 28 april 1894 i Alingsås, d 17 nov 1975 i Sthlm, Osc. Föräldrar: postmästaren Bror Erik Per Gustaf M o Agnes Maria Sofia Charpentier. Realexamen i Växjö 29 maj 12, utex från bankkurs vid Bröderna Påhlmans handelsinst i Sthlm 30 april 13, reservofficersaspirant vid Kronobergs reg 24 april 17, reservofficersex där 30 aug 17, fänrik i reg:s reserv 31 dec 17, underlöjtn 31 dec 19, löjtn där 21 nov 24, företog en mängd forskn:resor 24–69 (bl a till Nordafrika, Nigeria, Tsadkolonin, Kamerun, Engelska Sudan, Tripolis o Egypten 24–26, Nordafrika, Franska Sudan o Senegal 29–30, Marocko o nordvästra Sahara 33–34, Franska o Holländska Guyana 39–40, Nunivak Island o Alaska 47, Nordafrika o Centralafrika 49–52, Östafrika 56, Nordafrika 60–61, nordvästra Sahara 66 o Spanska Sahara 68–69), föreläsare för Folkbildn:förb i Sverige, företog föreläsn:turnéer i Danmark, Finland, Tyskland o USA. – VA:s stora Linné-medalj i silver 53.

G 1) 1946 i New York m Marie-Louise d'Esternaux, f 1913, d 1946 i New York; 2) 8 april 1954 i Brighton, England (kbf Hedv El, Sthlm), m Anna Märta Elisabet Alrup, f 5 juni 1900 i Örebro, dtr till åkeriägaren Gustaf Andersson o Anna Lovisa Larsson.

Biografi

Visserligen föddes Gösta M i Alingsås, men han räknade sig hela livet som smålänning. Anledningen var att familjen tidigt flyttade till Växjö, där det bodde ett flertal släktingar. Efter avslutad skolgång och bankutbildning gav sig M in på den militära banan. Officersutbildningen och tjänstgöringen vid Kronobergs regemente betydde mycket för hans utveckling.

På 1920-talet erbjöds sv officerare tjänst hos persiska gendarmväsendet som instruktörer. Äventyrslusta och intresse för främmande länder, folk och kulturer drev M att söka en sådan tjänst. Efter antagning sändes han till Marocko, Algeriet och Tunisien för att sätta sig in i muhammedanska förhållanden. M fascinerades där av den arabiska och afrikanska världen och beslöt att lämna den militära banan för att i stället ägna sig åt etnografiska forskningsresor.

Ett otillgängligt bergsmassiv, Tibesti, beläget som en ö i östra Sahara och på alla sidor omgivet av sterila ökenområden, blev målet för M:s drömmar. Strävan att komma till det outforskade området drev honom att 1924 starta en expedition på egen bekostnad. Han färdades som ensam europé med infödda följeslagare och försedd med rid- och lastdjur. De franska myndigheterna hade gett honom tillstånd att leva bland tuaregerna, ett nomadfolk i Hoggar i Sahara. M nådde emellertid inte den gången sitt mål. Han hindrades av ett rövarband från touboufolket, som härjade i de trakter som skulle genomkorsas.

1929 gjorde M sitt andra försök att nå Tibesti. Denna gång reste han på uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet och de etnografiska och naturhistoriska museerna i Gbg. Återigen gäckades förhoppningarna, denna gång genom stridigheter mellan italienare och ökenfolken i Sahara. M stannade än en gång hos tuaregerna, varefter färden gick till Nigerflodens krök. Därifrån tog han sig med kanot till Timbuktu. Vid ett tillfälle nödgades han dricka Nigerflodens förorenade vatten och insjuknade i tyfoidfeber. Följden blev en lång sjukhusvistelse.

Andra världskriget stoppade alla planer på fortsatta forskningar i Afrika. M riktade därför blicken mot andra världsdelar, och 1939 ställde han färden till Sydamerika, närmare bestämt till Franska Guyana. Han besökte även USA. 1947 inbjöds M att leva bland eskimåerna på Alaskas västkust -och Nunivak-ön i Berings hav. Han stannade där i sju månader.

Under den expedition som inleddes 1949 nådde M äntligen Tibesti. Han genomkorsade noggrant östra delen av Tibesti-området tillsammans med en infödd följeslagare och två kameler. Han lärde känna touboufolket, som liksom tuaregerna levde som nomader men under betydligt enklare förhållanden. Resan gick sedan vidare till Kongo, där han fick hjälp av sv missionärer i sitt insamlings-och forskningsarbete.

M företog ytterligare några forskningsresor av betydelse. Nämnas kan att han under sin Etiopien-expedition 1956 mottogs av kejsar Haile Selassie och att han i Kenya fick uppleva Mau-Mau-upprorets sista tid.

M var en både ivrig och skicklig fotograf. Bildmaterialet från resorna – såväl i svartvitt som i färg – har i minst lika hög grad som föremålen betydelse för den dokumenterande gärning han utförde. Bilden var för honom det givna och nödvändiga komplementet till den skrivna och berättade framställningen om levnadsförhållanden i främmande världsdelar.

För den breda publiken gjorde sig M känd genom böcker och tidningsartiklar såväl i sv som utländsk press. Han var en flitig resenär även inom Sverige och framträdde som föredragshållare i studieförbund och föreningar. Radion blev ett uppskattat medium för hans tankar och erfarenheter, och på senare år framträdde han även i TV.

M har haft stor betydelse som upptäcktsresande och insamlare av etnografiskt material. Tidvis bemöttes han dock kallsinnigt när han sökte medel till sina resor. Trots detta donerade M stora mängder hemfört material till museer främst i Sverige men även i Norge, Danmark, Finland, Frankrike och USA. 1954 inrättade han tillsammans med hustrun ett eget museum i Fågelbro på Värmdön utanför Sthlm. Föremålen där skänktes enligt M:s egen önskan 1979 till Smålands museum i Växjö.

Författare

Lars Thor

Arkivuppgifter

Drygt 1 200 föremål från M:s resor i Smålands museum. Material ang M även hos hans hustru Märta M, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rädslans land. 16 000 kilometer genom Sahara och Sudan. Sthlm 1927. 432 s, 1 faksimil, 1 karta. [Förk uppl för barn:] Äventyrens land. Sthlm 1929. 242 s. [Ny utg] 1956. 240 s. – Bland tuareghövdingar och negersultaner. Sthlm 1933. XII, 250 s, 1 karta. – På äventyrliga stigar i Afrika. Sthlm 1935. 233 s, 1 karta. [Ny utg] 1956. 250 s, 1 karta. – Hoggartuaregerna, öknens adel och riddersmän (Terra, ... Geografiska sällskapets i Finland tidskrift, 1937, Hfors, s 92-102). - Farligt land. Forskningsresor i Franska Guyana. Sthlm 1946. 303 s, 1 karta. – Främlingslegionen och dess land. Sthlm 1952. 231 s. Övers: La legion étrangére et son pays d'élection, Paris 1956, 198 s. – Sällsamt land. Genom Saharaöknen till Tibestibergen. Sthlm 1953. 286 s, 24 pl, 2 kartor. – Jagad av indianer. Sthlm 1957. 166 s. – Bragdernas män. Sthlm 1959. 168 s. – Afrikanskt (Äventyr jorden runt. Tjugosju storresenärer berättar. Red R Hentzel, Sthlm 1961, s 231–243, 1 pl; 2. uppl s å). – Bidrag i bl a Lektyr 1925-50, Sthlm (regelbundet, från resor o expeditioner), Jorden runt 1930, 1933, 1955, 1960-62, Sthlm, Utlandssvenskarna från 1950, Sthlm, Allers från 1950, Hälsingborg, Året runt 1956, Sthlm, Såningsmannen 1958 (artiklar om Afrika), 1959 (följetong), Sthlm, Hemmets veckotidning 1965, Malmö, Julstämning, Julkvällen o Julpost samt söndagsbilagor i S-T (1940-talet), DN, SvD o Smålandsposten, Växjö.

Källor och litteratur

Källor o litt: Försvarsdeprs konseljakter 21 nov 1924, nr 3, o Lantförsvarsdep:s konseljakter 31 dec 1917, nr 110, RA.

Dictionary of International Biography, ed E Kay (London 1975); Sv officersmatr, 4 (1933); Travellers club. Porträttmatr ... (1971); Väd 1973; Väv. Stor-Sthlm (1962); L Zielfelt, nekr över M (SvD 21 nov 1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gustaf (Gösta) Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thor), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9379
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gustaf (Gösta) Moberg, urn:sbl:9379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thor), hämtad 2024-04-24.