Robert N G Montgomery-Cederhielm

Född:1820-12-04 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1888-04-20 – Jakobs församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Underofficer, Lanthushållare


Band 25 (1985-1987), sida 706.

Meriter

4 Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund, son till M 3, f 4 dec 1820 i Sthlm, Jak o Joh, d 20 april 1888 där (enl db för Lännäs). Föräldrar: översten Josias M-C o Matilda Beatrix Valeriana Maria della Trinità (de) Orozco. Inskr vid UU 6 okt 37, kansliex där ht 39, fanjunkare vid Livg till häst 5 febr 40, officersex 11 maj 41, underlöjtn vid Livg till häst 14juni 41, avsked ur krigstjänsten 16 okt 44, led av Örebro läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 4654 o 6769 (v ordf i hushålln:sällsk 6769, hed led 84), deltog i riksdagarna 4766 (led av statsutsk 4748 o 5366, av allm besvärs- o ekonomiutsk SO-SI, av förstärkta bevilln:utsk 5660, av förstärkta lagutsk 5960 o 6566, av förstärkta bankoutsk 5963, av förstärkta allm besvärs-o ekonomiutsk 6263), led av FK från 68 (led av statsutsk 6870, 72, 7579, 8185, 87A o 87B, av KU 71, av särsk utsk 71 U, 73 o 78), statsrevisor 58 o 67, ordf i Östra Närkes hushålln:gille 5283, ordf i nämndens för reglerandet av prästerskapets löner inom Örebro län 63, led av styr för bolaget för sänkn av Hjälmaren o Kvismaren från 64 (ordf 6479), av Örebro läns landsting 6487, ordf 6970 o 7287, v ordf i komm ang lindring av roterings- o rustningsbesväret okt 67maj 68, led av komm ang stuteriväsendet sept 68dec 69, av komm ang skjutsväsendet mars 76mars 77, av skatteregleringskomm juni 79maj 83, ordf i komm ang organisation av rikets lantbrukslärov okt 82mars 84. LLA 68.

G 11 juli 1844 på Björneborgs bruk, Visnum, Värml, m Cecilia Nordenfeldt, f 13 aug 1824 där, d 23 nov 1905 i Sthlm, Hedv El, dtr till kammarherren Olof N o Sofia Wærn.

Biografi

Efter giftermålet och avskedet ur krigstjänsten 1844 ägnade sig Robert M främst åt skötseln av sina egendomar. Han ägde Lindholmen i Orkesta, Molnby och Veda i Vallentuna och Sollentunaholm i Sollentuna, samtliga i Sthlms län, Segersjö fideikommiss och Styrsta i Lännäs samt Köpberga i Stora Mellösa i Örebro län. Vidare innehade han fastigheten nr 19 vid Grevturegatan i Sthlm. 1877 köpte M Djursholm i Danderyd.

I centrum för M:s verksamhet stod Segersjö vid Hjälmaren, som varit i hans förfäders ägo sedan 1768, och som han ärvde vid farmoderns frånfälle 1833. Han utvecklade egendomen genom nyodlingar och inköp till att omfatta omkring 6 000 ha med tegelbruk, kvarnar och sågar. M tillhörde de possessionater som starkt gick in för att förbättra jordbruket och lägga ny mark under plogen. Ett uttryck (ör detta var hans engagemang i sänkningen av Hjälmaren och Kvismaren. Företaget, som var det största i sitt slag i Sverige, avslutades 1888 och resulterade i att inte mindre än 18 925 ha ny mark till största delen god åkerjord kunde tas i anspråk för jordbruksändamål.

M verkade i fysiokraternas anda och efterföljd för förbättrad folkupplysning, särskilt på landsbygden. Han tillhörde från början styrelsen för den lantbruksskola som 1850 startade vid Riseberga. I början av 1850-talet verkade M för tillkomsten av slöjdskolor, och hustrun drev på 1860-talet vid Segersjö en sådan för flickor. Östra Närkes hushållsgille tog under hans ordförandeskap initiativet till den folkhögskoleförening vars skola startade 1873 och förlades till Kävesta. Som ordförande i landstinget såg han också till att skolan fick landstingsbidrag.

En bestående insats på undervisningens område kom M att göra som ordförande i 1882 års lantbruksläroverkskommitté. På dennas förslag tillgodosågs behovet av jordbruksundervisning på gymnasienivå genom en ny statsunderstödd skolform lantmannaskolan till en början oftast med folkhögskolan som grundläggande teoretisk utbildning. Kommitténs förslag hade också betydelse för undervisningen och förvaltningen vid Alnarps och Ultuna lantbruksinstitut.

I rikspolitiken deltog M under mer än fyrtio år. Han hade en konservativ grundinställning, som bl a tog sig uttryck i att han motsatte sig representationsreformen. Under sin tid i FK kom M genom sin sparsamhetsvänliga inriktning att närma sig lantmannapartiet. Han var en av de mest framstående representanterna för den fraktion av första-kammarledamöter den s k filialen som samarbetade med lantmannapartiet. Som ledamot i ett flertal kommittéer och utredningar arbetade han för partiets krav på avskaffande av "de sekelgamla orättvisorna" i form av grundskatter och indelningsverk. Han hade glädjen att under sin livstid se dessa frågor principiellt lösta genom försvarskompromissen 1885.

I 1880-talets stora stridsfråga om spannmålstullarna intog M en annan position än majoriteten av sina kollegor bland godsägarna. Han var så övertygad frihandlare att han trots sjukdom lät sig bäras till kammaren vid den avgörande omröstningen.

Författare

Tore Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB o RA (bl a till J A v Hartmansdorff).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Till Gustaf Wasas minne. Lindholmen den 12 maj 1866. Sthlm 1866. 10 s. [Tal, undert R. M.-C., med verser undert H[ugo] M.-C.] Verser till fd landshövding V Stråle i DN 22/2 1888 o Stockholms dagblad 25/2 s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: LA:s matr, LA:s bibi. Josias M, Minnen (stencil, kop hos SBL).

Art:ar i Nerikes alleh 23, 25 o 28 april 1888 o i Örebro dagbl 13 nov 1930; S Carlsson, Bonden i sv hist, 3 (1956); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); P Hultqvist, Försvar o skatter. Studier i sv riksdagspolitik från representationsreformen till kompromissen 1873 (1955); dens, Försvarsorganisationen, värnplikten o skatterna i sv riksdagspolitik. 18671878 (1959); J V Jonsson, Örebro läns k hushålln:sällsk:s hist 18031902 (1902); Kejserliga finska hushålln:sällsk:s handl:ar 1888; Lantbruket i Norden 18751925 (1926); T Lidman, Adlig partipol vid 1800-talets mitt (1979), s 137, 138, 140; riksdagstrycket; SMoK; E Thermaenius, Lantmannapartiet (1928); dens, Sv bondepolitik (1931).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert N G Montgomery-Cederhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9484, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9484
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert N G Montgomery-Cederhielm, urn:sbl:9484, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se