Meriter

Morin, Gösta, f 14 (4 enl fb) april 1900 i Ludvika, d 30 maj 1977 där. Föräldrar: grosshandlaren Per Gustaf M o Hilda Maria Tillaeus. Studentex vid Sthlms samgymnasium 14 maj 20, inskr vid UU 17 sept 20, FK där 29 jan 27, studier i musikhist o musik som Gunnar Wennerberg-stipendiat vid univ i Berlin vintern 28–29 o sommaren 30, FL vid UU 14 sept 29, sekr i Musikhist fören i Uppsala o i styr för Uppsala musikskola 30–33, bitr musikrecensent i tidn Upsala 30–33, frivillig tjänstg i utbildn:syfte vid UUB 29 sept 32–33, bibliotekarie vid MAB mars 33, förste bibliotekarie 53, överbibliotekarie där 1 aug 58–1 juli 65, led av styr för Musikhist museet 36–65, sekr i Musikaliska konstfören 36–55, ordf där 55–65, sekr i Gunnar Wennerberg-sällsk 37–39, sekr o skattmästare i Sv samf för musikforskn 37–44, studieresa till Library of Congress i Washington DC o Public Library i New York 37, led av komm ang utgivande av ser Äldre sv musik 38, av MA:s förvaltn:utsk 40, sekr i Wilhelm Peterson-Berger Stiftelsens sthlmsnämnd (från 50 W P-B sällsk) 44–61, led av styr för Sveriges vetensk specialbibks fören 45–65, led av styr för Sv bibliotekariesamf 51–65, ordf i sv sekt av Association internationale des bibliothèques musicales (AIBM) 53–65, sv led av AIBM:s exekutivkomm o led av sv sekt av International Music Council 54–65, i red för ser Monumenta musicae Suecicae 54–65, led av MA:s styr 63–65. – LMA 38, MA:s medalj För tonkonstens främjande 65.

G 10 april 1928 i Uppsala, Domk, m Gunhild (Gullan) Agnes Brundin, f 21 sept 1904 i Älvkarleby, Upps, dtr till domprosten Per Axel Gunnar B o Elsa Maria Nettelbladt.

Biografi

M övervägde länge en karriär som sångare och utbildade sin röst i Sthlm för Gillis Bratt till dennes död 1925, varefter han fortsatte sina sångstudier i Sthlm (för J Forsell) och Berlin (för J v Raatz-Brockmann). M ägde "en särdeles välklingande kraftig och omfångsrik barytonstämma; föredraget vittnade om säker musikalisk begåvning och god utbildning" (Forsell 9 febr 1932, MA:s dep, RA).

Efter hand tog emellertid de musikvetenskapliga intressena överhand. Redan sommaren 1921 företog M en studieresa till Tyskland, Italien, Frankrike och Österrike, men mera djupgående studier bedrev han för Tobias Norlind i Sthlm, Sven E Svensson i Uppsala (musikteori) och som Wennerberg-stipendiat i två omgångar vid Berlins universitet. Han studerade där för några av den tidens främsta musikhistoriker, Arnold Schering, Johannes Wolf och H J Moser, samt liturgik för Johannes Biehle. Efter licentiatexamen påbörjade han doktorandstudier rörande sv koraltradition från 1697 års koralpsalmbok t o m Hæffners koralbok 1820–21, vilka dock aldrig fullföljdes men resulterade i ett antal uppsatser. M utbildades till biblioteksman vid UUB och var från 1933 chef för MAB fram till pensionen, då han flyttade till sin födelsestad.

M var till en början praktiskt taget ensam tjänsteman på biblioteket, men tack vare hans energiska ansträngningar moderniserades och utökades detta, så att det vid hans avgång hade tolv tjänstemän. Stor betydelse för biblioteksarbetet fick en två månaders resa till USA och där främst Public Library i New York och Library of Congress i Washington DC. M moderniserade katalogiseringen av och systematiken i MAB:s samlingar, inredde en bättre läsesal, lyckades successivt utöka lokalerna och propagerade för biblioteket bla genom fem konserter våren 1938, då verk ur samlingarna framfördes i samarbete med Radiotjänst. 1947 kunde biblioteket överta en notskrivningscentral med fem kvalificerade flyktingmusiker, som under ca 15 år skrev ut partitur för utlåningen till orkesterföreningarna.

M hade redan under 1930-talet medarbetat med musikartiklar i flera uppslagsböcker. Sedan 1938 arbetade han för ett stort nytt musiklexikon och blev huvudredaktör för första upplagan av Sohlmans musiklexikon, som tack vare honom fick en hög vetenskaplig standard och bredd i urvalet av artiklar. Lexikonet planerades på nordisk bas och omfattade även områden som dans, musiketnografi, liturgik och frikyrklig musik.

Efter kriget utvecklade M bibliotekets internationella förbindelser, särskilt i samband med Association internationale des bibliothéques musicales (AIBM), som grundades 1951 och vars sv sektion bildades 1953 med M som ordförande. Han arbetade målmedvetet för svenskt deltagande i AIBM:s stora källexikon, men först sedan Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen 1961–64 gett stora bidrag till arbetet på RISM (Répertoire internationale des sources musicales), lyckades han också förmå staten lämna bidrag. Det sv RISM-arbetet hade MAB som central med M och Cari Johansson som huvudansvariga.

Författare

Martin Tegen

Arkivuppgifter

M:s arkiv i MAB samt i Musikhist museet. — Brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Kompositioner: Kantat vid Västmanlands-Dala nations högtidslandskap d 1 maj 1931 (AB Carlsson); Där hemma lyser solen ... en sång för sjömän, m piano (G Samund), litogr tr u å.

Tryckta arbeten: Johan Christian Friedrich Haiffner. En biogr skiss. 1–2 (Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, årg 8, 1933, Lund, s 17–21, 35–38). – Haeffners musikaliska skapande. En kort överblick (ibid, s 68–72). – Bidrag till kännedom om 1700-talets svenska koralboksarbete. En överblick (ibid, s 115–125). – Moberg, Carl-Allan: Kyrkomusikens historia ... [recension] (STM, årg 15, 1933, Sthlm, s 178-189). - Svensk tidskrift för musikforskning, innehållsförteckn till årg. 1 (1919)–15 (1933) / ... årg. 16 (1934)–25 (1943) (ibid, 16, 1934, s 187-196, även sep, 10 s, o 25, 1943, s 218–224). – Kungl. musikaliska akademiens bibliotek (Vår sång, årg 7, 1934, Sthlm, 4:o, s 251–253). – Robert Schumanns violinkonsert (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 1, 1938, Sthlm, 4:o, s 59). – Musikaliska akademiens bibliotek (ibid, s 123–127). – Festspelen i Salzburg (ibid, s 598–601). – Musikaliska dyrgripar ... introd till en serie om fyra konserter ... (Röster i radio, 1938, Sthlm, 4:o, nr 6, s 11, 35). – Bidrag till sjuttonhundratalets svenska koralhistoria (STM, 26, 1944, s 119-149). - Ebeling, Aurora Mathilda (SBL, bd 11, Sthlm 19[41–]45, s 770–772). – Försvunnen Berwaldkvartett? (Musikvärlden, årg 1, 1945, Sthlm, 4:o, n:r 5, s 31 f). – Bernardina (Dina) Edling (SBL, 12, 19[46-]49, s 159–161). – Eggeling, J A C F (Fredrik) (ibid, s 198-201). – Wolfgang Amadeus Mozart und Schweden (Gesellschaft zur Herausgabe von Denkmälern der Tonkunst in Osterreich: Bericht iiber den interna-tionalen musikwissenschaftlichen Kongress Wien, Mozartjahr 1956 3. bis 9. Juni ..., Graz-Köln (tr Wien) 1958, s 416-420). - Ferdinand Zellbell d. ä. Liv o verk (STM, 43, 1961 [= Studier till Carl-Allan Moberg], s 265-271). - Bibliotheques et collections de musique en Suéde ([Musikrevy, årg 18, 1963, specialnr:] La musique en Suéde [omsl], Réd: B Pleijel, M Höjer, [Sthlm 1963,] s 66). – Musikartiklar i: Lindblads lexikon, bd 1–3, Upps 1925–29, Svensk uppslagsbok, bd 1–31, Malmö 1929–37, 2.-7. tr 1934–47, även överarb i 2. ... uppl 1947-55, [nya tr] 1948–59, Åhlén & söners uppslagsbok, bd 1–13, Sthlm 1931-33, [ny uppl:] Hemmets konversationslexikon ..., 1934–35, [ny uppl:] bd 1-4, 1938, Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 22-23, Sthlm 1936-37, [nya tr] 1943–46, o Sohlmans musiklexikon (se Redigerat); bibliogr uppgifter till Jahrbuch der Musikbibliothek Peters, Jahrg 40-47, 1933–40, Leipzig 1934–41, o Bibliographie des Musikschrifttums, Jahrg 2–4, 1937–39, Leipzig 1938–41; medv i Kungl. musikaliska akademiens årsskrift, 1942–65, Sthlm, 4:o o 8:o (årsredogörelser för bibliotekets verksamhet); art i bla tidn Upsala 1930–33, Expressen 1/10 1960.

Redigerat: Wilhelm Peterson-Berger. Festskr d 27 febr 1937. Sthlm 1937. 4:o. 302 s, 16 pl-bl. (Tills med E Arbman, S Beite, E Rosenborg.) – Nordisk familjebok. 3. ... uppl. Bd 23 (Suppl [3]). Sthlm 1937. (t red.) – Sohlmans musiklexikon. Nordiskt o allm uppslagsverk för tonkonst, musikliv o dans. Bd 1–4. Sthlm 1948-52. (Huvudred.) 1–2. 1948–50. XV s, 1280 sp, 3 pl-bl; XII s, 1294 sp, 10 pl-bl. [ny tr] 1951–52. 3–4. 1951–52. XVI s, 1608 sp; XII s, 1608 sp. – I red för Monumenta musicae Svecicae, 1–4, Sthlm 1958–65 (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: MA:s arkiv E 4 a (ang sekntjänst vid MA 1940) o E 4 b (ang bibliotekarietjänsten vid MA 1933), RA (dep).

Art ang M:s Kantat ... vid Västmanlands-Dala nations 100-årsjubileum (UNT 2 maj 1931); G Hilleström, MA:s matr 1771–1971 (1971); SMoK; Sohlman; Väd 1977. – Nekr:er över M i MAÅ 1977, s 19 f, o i SvD 7 juni 1977.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Morin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9500, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9500
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Morin, urn:sbl:9500, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2024-04-25.